Hur ska SLC:s organisation förändras för att bättre kunna möta framtidens utmaningar? Frågan väckte diskussion då centralförbundets utvecklingsprogram nyligen presenterades för deltagarna i SLC Åbolands vårmöte och Finska Hushållningssällskapets årsplenum. Mötena ordnades gemensamt i Finska Hushållningssällskapets lokaler i Åbo.
Kommunikationsbyrån Losvik & Flén har fått i uppdrag av SLC:s styrelse att utreda centralförbundets och landskapsförbundens organisation och utarbeta förslag till hur man kan utveckla verksamheten.
– SLC:s organisation har inte förändrats på snart 80 år. Men världen runtomkring har förändrats mycket snabbt. Antalet gårdar har minskat kraftigt och odlarna har blivit färre, sade Elli Flén då hon presenterade utvecklingsprogrammet för mötesdeltagarna i måndags.
Målet med programmet är att effektivera verksamheten och använda resurserna på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Allt för att SLC ska bli en ännu bättre intressebevakare och därmed öka medlemmarnas inflytande.
Målet är att optimera resurserna
Avsikten är att skapa en organisationsstruktur som motsvarar dagens behov och säkra en smidig samverkan mellan centralorganisationen, förbunden och skogsvårdsföreningarna.
– Beträffande skogsvårdsföreningarna gäller det att lösa frågan om deras representation, att ge deras förtroendevalda en rättvis representation i SLC:s beslutandeorgan, säger Flén.
Det handlar också om att optimera resursanvändningen inom SLC:s organisation, att minska på administrationen och byråkratin och rensa i överlappande system.
Målet är att maximera nyttan för medlemmarna och erbjuda tjänster och service som motsvarar dagens behov. Här är också avsikten att göra medlemsavgifterna rättvisa. I dag varierar avgifterna mellan olika regioner.
– Det är inte hållbart i längden att man har olika medlemsavgifter, säger Flén.
Jordbrukarna blir färre
Med utvecklingsprogrammet vill man stärka SLC:s förmåga att klara av nya utmaningar och kriser. En utmaning är att jordbrukarna blir färre. Något måste göras.
– För tillfället är det ingen kris. SLC har ett bra nätverk, en bra intressebevakning och duktiga lobbare. Men något måste göras innan det är för sent, säger Flén.
Hon får medhåll av flera åhörare. De flesta är överens om att något måste göras för att stärka organisationen och intressebevakningen. Inte minst mot bakgrunden att gårdarna och jordbrukarna blir allt färre. Det gör att det är svårt att hitta förtroendevalda.
SLC Åbolands ordförande Thomas Lindroth från Kimito tangerade frågan redan i sitt öppningstal vid vårmötet. Han konstaterar att jordbrukarna börjar bli så få till antalet att den kritiska massan håller på att gå förlorad.
Andreas Johansson i Pargas lyfter också fram problemet.
– Det finns inte gårdar, var ska man ta medlemmar och förtroendevalda, säger han.
Han föreslår att man gör SLC:s organisation plattare och slopar landskapsförbunden.
– Det viktigaste är att vi har en stark och effektiv centralorganisation som bevakar våra intressen. Jobbet som görs i lokalavdelningarna är också viktigt, inte minst med tanke på att man också jobbar mot kommunen. Det är inget som hindrar att lokalavdelningarna i Väståboland, Pargas och Kimitoön kan verka utan att SLC Åboland behövs, säger Johansson.
Intressebevakning sektorvis
Han anser också att man borde gå in för en intressebevakning som sker sektorvis som i lantbruksorganisationerna i Sverige och Danmark.
Jörgen Grandell, som tidigare varit direktör för Finska Hushållningssällskapet och är jordbrukare i Iniö, är inne på samma linje.
Han tycker att tankegången om en sektorvis intressebevakning är bra och att den inte ska vara bunden till regionerna.
Jordbrukare Thomas Johansson i Korpo instämmer.
– Vi borde absolut satsa på en sektorvis intressebevakning. Frågan är bara hur man maximerar resurserna utan att gå in på revirtänkande, säger han.
Frågan om man borde slå ihop lokalavdelningarna och lantmannagillena diskuterades också.
– Så har man gjort i Nyland, och det är inget som hindrar att man gör det, säger SLC:s fullmäktigeordförande Kristian Westerholm, som också deltog i mötena i Åbo.
Risk för intressekonflikter
I diskussionen kastades också fram förslag om att slå ihop intressebevakningen och rådgivningen även om det inte är aktuellt i det här fallet. Utvecklingsprogrammet berör endast SLC:s organisation.
Jordbrukare Mikael Holmberg i Nagu befarar att det kan uppstå intressekonflikter ifall intressebevakningen och rådgivningen slås ihop.
– Hurudan part blir SLC i en förhandling som handlar om intressebevakning om man samlar alla organisationer under samma tak, säger han.
Att jobba ihop under samma tak utan att för den skull fusioneras kan ändå bli aktuellt när det gäller SLC:s och SLF:s personal på förbundsnivå.
SLF:s kontorslokaler på Elisabetsgatan 21 i Helsingfors är till salu och enligt SLF:s styrelseordförande Henrik Pott har man diskuterat ett förslag om att personalen flyttar till SLC:s kontor på Fredriksgatan 61 för att dela lokaler med SLC:s personal.
Men han påpekar att inget beslut har fattats och att det också finns andra alternativ.
När det gäller SLC:s organisationsförändring ska en handlingsplan som kommunikationsbyrån arbetar med vara klar i vår. Under våren presenteras också utvecklingsprogrammet för medlemmarna i landskapsförbunden.
Österbotten och Åboland är avklarade, kvar är Nyland och Åland. Avsikten är att handlingsplanen genomförs i höst och att en uppföljning görs nästa år.