På onsdagen lanserade SLC sitt EU-valprogram. SLC yrkar på att Finland ska ha jordbrukskommissionärsposten i nästa EU-kommission och att den finländska kommissionären ska vara en av kommissionens viceordförande.
Enligt SLC-ordförande Mats Nylund är posten som jordbrukskommissionär tung och dess ansvarsområde, som innefattar både jordbruksstöden, försörjningsberedskapen och livsmedelssäkerhet, har vuxit en hel del i och med coronapandemin och Rysslands anfallskrig i Ukraina.
– Jordbruket och landsbygdspolitiken utgör en stor del av EU:s budget och därför kommer EU:s gemensamma jordbrukspolitik att förändras senast om och när Ukraina blir EU-medlem. Redan under pågående krig producerar Ukraina mera spannmål än hela EU tillsammans, säger Mats Nylund.
EU:s utvidgning kommer onekligen att kräva en förnyad jordbrukspolitik. SLC anser att jordbrukets finansiering bör tryggas i EU:s kommande budgetar, men också att EU bör ha en stark krisreserv för primärproduktionen som kan aktiveras vid krissituationer.
Vidare anser man att nästa gemensamma jordbrukspolitik (CAP) bättre ska beakta de nordliga produktionsförhållandena i EU genom en fortsättning på stödet till mindre gynnade områden och att det fortsättningsvis ska vara möjligt att rikta produktionskopplade stöd till husdjurssektorn och specialväxtodlingen samt att de nationella programmen ges möjlighet till fortsättning.
SLC anser att det är EU:s jordbrukspolitiks sak att fokusera på sin kärnuppgift, att öka och trygga matproduktionen.
Dessutom anser man att det ska vara möjligt att ha en nationell motfinansiering till de EU-finansierade stödåtgärderna till jordbruket.
Mycket av påverkan inom skogspolitiken från EU
EU har ingen egen skogspolitik, men mycket av den påverkan som gäller skogen kommer ändå från EU, speciellt just nu. Klimatpolitiken, miljöpolitiken och annat har nämligen en direkt påverkan på skogspolitiken.
– Det är väldigt många lagstiftningsinitiativ och förordningar på gång för tillfället och man har ingen koordinering mellan dessa. Återställningsdirektivet och avskogningsförordningen är två exempel, säger SLC:s skogsombudsman Anders Portin.
SLC anser att det krävs ökade satsningar på skogstillväxt och nyttjande av skog som skapar möjligheter att satsa på en hållbar och grön bioekonomi. Vidare anser man att de regionala och lokala förutsättningarna bättre bör beaktas i beslutsfattandet och att en lösningsmodell för hela EU inte lämpar sig i skogliga frågor.
SLC anser också att hållbarhetskriterierna för trädets olika delar inte kan vara olika beroende på vad de används för.
– Det handlar om att ha ett aktivt skogsbruk, där man till och med kunde öka avverkningsmängderna, men att också parallellt med det bedriva effektiva miljö- och hållbarhetsåtgärder, säger Mats Nylund.
Noteras kan också att SLC i sitt EU-valprogram slår fast att EU måste bli självförsörjande på energi samt att den fossila energin ska ersättas med förnybara lösningar.