Dsc01094
Hanna och Simon Karlsson har rustat upp Mickels gamla väderkvarn med två bäddplatser som en del av gårdens satsning på glamping, med hög nivå på faciliteter och service. De började i fjol och har redan haft gäster som kommit på nytt.
SLC

SLC tog en tjuvtitt
på åländska Skördefesten

Ett 20-tal SLC-anställda fick förra veckan i samband med sina årliga tjänstemannadagar en förhandstitt hos företag som medverkar i det åländska superevenemanget Skördefesten, som i år till och med lockade en grupp på 50 personer från Island.

– Det finns alltid nya intressanta ställen för ålänningarna att visa upp, tyckte SLC:s ordförande Mats Nylund som varit många gånger på Åland.

ÅPF:s vd Sue Holmström fick mycket beröm för programupplägget som började med besök på Mickels Gård i Jomala Gottby. Gården är tillsammans med Bolstaholm i Geta Skördefestens allra största publikmagnet.

Under de fem år Mickels varit med har de alltid haft mellan 8.500 och 11.000 besökare under de tre dagarna med öppet hus.

Men SLC-gruppen fick komma redan dagen före Skördefesten, så det fanns utmärkta möjligheter att ställa sakkunniga frågor till husbondsfolket Simon och Hanna Karlsson.

Simon Karlsson hade redan innan gården började medverka i Skördefesten bedrivit uppfödning av ekologiskt naturbeteskött under företagsnamnet Ålandsbonden.

– Så EU:s förbud mot avskogning har inte vållat några problem för mig.

Dsc01125
Det blev snabbt kö fram köttförsäljningsdisken när SLC-gruppen besökte på Mickels Gård. Här är Simon Karlsson beredd att betjäna SLC-ordföranden Mats Nylund, skogsombudsmannen Anders Portin samt ÖSP:s Josefine Silfver-Majors och ÅPF:s vd Sue Holmström.

Gårdens salamikorv Mickels delikatess

Numera säljs en stor del av gårdens kött direkt till kunder under just Skördefesten, men det ekologiska naturbeteskött som gården inte kan sälja färdigt förpackat och styckat köper åländska Dahlmans slakteri till normalt köttpris.

Dahlmans har också charkuteritillverkning med sin wienerkorv som särskild delikatess, men av naturbetesköttet från Godby tillverkas Mickels Gårdssalami för Ålandsbondens direktförsäljning.

Smakprover på salamin fick många SLC-tjänstemän att snabbt börja vifta med bank- och kreditkort.

En annan fråga gällde om Ålandsbanken svarar för största delen av jordbrukets finansiering på Åland?

– Det vet jag faktiskt inte eftersom jag själv jobbar med placeringar och sköter köttuppfödningen bara på sidan om, förklarade Simon Karlsson som även är bankanställd.

Han och Sue Holmström var dock eniga om att det sannolikt är Andelsbanken för Åland som beviljar mest krediter till jordbrukssektorn.

– Med Ålandsbanken som överlägsen tvåa. Men på grund av osäkerheten har nog kreditgivningen för jordbruket stramats åt, trodde Simon.

Dsc01153
Snäckö Frukts Grace Sahlin med maken Conny i bakgrunden visar för LF:s redaktionssekreterare Mikael Lampén och mera blygsamma SLC-are bakom fotografens rygg hur man inte ska plocka äppel. Med ett äppelskaft som ser ut så här är nästa års blomning redan förstörd – nästa år blomning försvann nu med äppelskaftet. Äpplena ska försiktigt lirkas loss vid bladfästet med skaftet intakt.

Renodlad must och äppelmos

Från Gottby på södra Åland åkte bussen till Lolo’s Seaside Café & Restaurant i Geta på norra Åland för lunch och studiebesök hos Snäckö Frukt som bedriver äppelodling med specialisering på sortrena äppelmuster samt äppelmos och -chutney.

– Det är så roligt att pröva på nya saker och vi har nära samarbete med andra företag i branschen, berättade Grace Sahlin.

Hon och maken Conny Sahlin driver nu Snäckös äppelodling, som de tagit över av Connys ”bonuspappa” Yngve Österlund, som för några år sedan utsågs till Årets fruktodlare i Finland och fortfarande driver Isaksö Frukt i en annan by i Geta.

Strandcaféet som smygstartade för bara några år sedan med ett 20-tal sittplatser har nu plats för ca 120 gäster sedan Sahlins låtit flytta ett helt hus från Houtskär i Åbolands skärgård.

Besökarna fick bland annat insupa den aromatiska doften från tiotals ton äpplen i ett kyllager som också kan fungera som syrefritt ULO-lager med möjlighet att lagra äpplen med bibehållen kvalitet ända till februari-mars.

I äppelodlingen finns också särskilda pollineringsträd med pyttesmå frukter som liknar äppelkart, men också dem förädlar Grace till egna produkter.

Grace, som ursprungligen kommer från Filippinerna, är utbildad sjuksköterska, men jobbar nu heltid med äppelodlingen och sommarcaféet. Hon beskär under vintermånaderna också fruktodlingens 14.000 äppelträd.

– Som person är jag för emotionell för att jobba med sjuka människor. Det här jobbet är fysiskt tungt men belastar inte huvudet, tycker hon.

Dsc01163
Årets åländska äppelskörd ser ut att bli 30 procent större än i fjol så Grace Sahlin på Snäckö Frukt har redan många ton äpplen i sina kyllager.

Abborrfiléer som simmar i smör

Som lunchalternativ valde många smörstekta abborrfiléer med råvaran fångad utanför strandcaféets brygga. Lovorden haglade.

– Vi använder så mycket smör i stekpannan att filéerna simmar, förklarade Grace.

Och smöret är förstås från Ålandsmejeriet, vars smör vunnit tävlingar i Sverige och används av kockarna på lyxkrogar både i Stockholm och Helsingfors.

En förklaring till det goda smöret – förutom toppklass på den åländska mjölken – är att mejeriet fortfarande kärnar smöret i liknande roterande tunnor som stora mejerier kastade ut för 50-60 år sedan.

Äppelodlingens riktiga hjärtpunkt

På väg till nästa besöksmål körde bussen genom byn Västanträsk, som är en hjärtpunkt för den åländska äppelodlingen och med de riktigt stora äppelföretagen Grannas och Daniels Frukt på varsin sida om vägen.

Till och med Norra Ålands församlings kyrkoherde Jon Lindeman odlar äppel i sin mors hemby. Hans företag sköter dessutom Ålands Hushållningssällskaps demo-odling som flyttats till just Västanträsk och numera kanske även åtnjuter den högstes beskydd?

Redan på 1970-talet myntades uttrycket Västanträsk-andan som en sinnebild för åländsk driftighet och framåtanda. Då fanns det bland annat tre gurksalterier i byn samt mycken annan affärsverksamhet som numera sträcker sina tentakler till flera världsdelar.

Dsc01215
Hamnchefen Kjell Silfvernagel förklarar för LF:s annonschef Jarmo Lampola och SLC-basen Mats Nylund varför det inte får finnas rester av näver i den cellulosaflis som Ålands SkogsIndustrier skeppar till Sverige.

Bränner själva sämsta bioflisen

På Ålands SkogsIndustriers anläggning i Godby guidades gruppen av vd Anders Mattsson och produktionsingenjör Kjell Silfvernagel, som också är chef för bolagets hamn vid Färjsundet.

Bolaget bildades för sju år sedan när de två dåvarande åländska skogsföretagen slogs samman. Största aktieägare är nu Ålands Skogsägare Andelslag med 28,0 procent av aktierna.

Bolagets omsättning är drygt 18 miljoner euro per år och fördelas på tre ungefär jämstora delar, nämligen sågat, hyvlat och impregnerat virke, cellulosa för främst Billeruds pappersfabrik utanför Gävle, samt flis för bioenergi. Billerud som tidigare hette BillerudKorsnäs äger som många vet också cellulosa- och pappersfabriken i Jakobstad.

Det mesta av energiflisen används för fjärrvärme i Mariehamn med omnejd.

– Här bränner vi mest skräp, förklarade Kjell Silfvernagel eftersom bland annat bark som sopas upp från sågverkets asfalt används för bolagets egen biopanna, som förser Finströms kommun och tätorten Godby med fjärrvärme.

Björkens näverprickar kan förbrylla kineser

Som en säkerhet för kunderna värmer pannan också en cistern med hundragradigt vatten som räcker till för att under flera dygn förse Godby med fjärrvärme även om biopannan drabbas av driftsstörningar.

Solpaneler på byggnadernas tak täcker dessutom 16 procent av Godby-anläggningens energibehov för att bland annat torka, hyvla och även impregnera virke.

Flisen som Billerud behöver för tillverkning av papper som bland annat används till mjölktetror tillverkas av björkved som först måste skalas väldigt noggrant.

– Rester av nävern bildar nämligen svarta prickar i pappret och det kunde se väldigt konstigt ut i Kina och andra länder där orden och bokstäverna delvis består av prickar, kommenterade Silfvernagel.

Läs också: SLC:s Ålandsvistelse avslutades med bryggeribesök och mathantverk