SLC Nylands styrelse träffades förra veckan hos Lantmännen Agro i Vanda. Styrelsen med ordförande Thomas Antas i spetsen är mycket kritisk till de av jord- och skogsbruksministeriet aviserade nedskärningarna i miljöersättningen samt i medlen för nya ekoförbindelser och tilläggsarealer till gamla förbindelser.
SLC-basen Mats Nylund håller en lantbrukspolitisk översikt för SLC Nylands styrelse. Han inleder med att påminna om att det var SLC som redan 2012 tog initiativ till att en livsmedelsombudsman, enligt modell från Storbritannien, bör tillsättas.
– Livsmedelslagen trädde i kraft vid årsskiftet. Lagen omfattar bland annat en livsmedelsombudsman och senaste fredag gick ansökningstiden ut. Vi får se hur processen går vidare men vi hoppas förstås på att en kompetent ombudsman tillsätts.
Nylund hyser också förhoppningar gällande djurskyddslagen och lagen om temporär ursprungsmärkning på kött i restauranger och storkök.
– Från och med maj inleds det två år långa försöket med ursprungsmärkning på kött i restauranger och storkök och dess betydelse ska trots allt inte underskattas. Den har en rent faktisk betydelse i sig och en avsevärd betydelse då det gäller att öka medvetenheten hos konsumenterna, säger Nylund.
70 miljoner euro
Men de framgångar man uppnått när det gäller lagstiftning överskuggas ändå av de nedskärningar som jord- och skogsbruksministeriet aviserade i slutet av november. Regeringen har beslutat att inte enbart skära ner på jordbrukets miljöersättning men också att nya avtal om miljöersättning inte ingås 2020. Man kan inte heller ingå nya förbindelser om ekologisk produktion eller få ersättning för tilläggsareal till en gammal förbindelse.
– Det är beklämmande, men 70 miljoner euro är inte lätt att få med i budgeten och dessutom är det valår i Finland. En stabil grundfinansiering under nästa programperiod är viktigare än medel för enbart ett år, nästa CAP omfattar ändå sju år, säger Nylund.
SLC Nylands ordförande Thomas Antas är bestört. Finland har förbundit sig till att värna om vattendragens ekologiska status och även till att stoppa minskningen av den biologiska mångfalden. Jordbrukets miljöersättningar är i en nyckelposition för att Finland ska klara av att uppfylla målsättningarna.
– Därför är det ytterst olyckligt om man går in för att dra undan mattan för det miljöarbete jordbrukarna gör. Man drar också undan mattan för de odlare som planerat övergå till ekologisk odling, säger han.
Allt fler jordbrukare ser ekologisk odling som en möjlighet att utveckla gårdens verksamhet. Hela fjorton procent av Finlands jordbrukare har enligt Kantar TNS undersökning meddelat om intresse för övergång till ekologisk produktion. Att övergå till ekologisk odling kräver många års förberedelser.
– Med tanke på företagarens tidsperspektiv har myndigheterna misslyckats rejält med att informera om utmaningarna med ekoförbindelserna i slutet av programperioden, säger Antas.
Styrelsemedlemmen Christian Nyholm från Ingå initierade en diskussion om hur SLC Nyland anser att stöden ska riktas i framtiden. I diskussionen framkom också behovet av att få ut mer ekoprodukter på marknaden.
Lantmännen befäster sin position
Ilkka Pekkala berättar kort om utvecklingen inom Lantmännenkedjan. Lantmännens affärer är i hög grad belägna på det naturliga odlingsområdet närmare kusten och nu börjar odlarna verkligen vara bekanta med varumärket.
– Lantmännen befäster allt mer sin position i Finland, bland annat genom anskaffningen av Raisios foderfabriker som nu får namnet Lantmännen Feed.
Pekkala analyserar Finlands rådande spannmålsbalans. Totalskörden 2018 låg på 2,6 miljoner kilo, betydligt mindre än den brukar vara.
– För vetets del var skörden förhållandevis liten. Kornskörden misslyckades inte på samma sätt, men åtgången på inhemskt foderkorn påverkas igen av den för tillfället rätt så omfattande fodermajsimporten. Det korn som Finland å sin sida exporterar handlar närmast om maltkorn.
Oljeväxterna bör ge 2,5 gånger
Enligt Ilkka Pekkala borde oljeväxterna ha ett producentpris som är 2,5 gånger vetets för att vara konkurrenskraftigt. Under stora delar av den senaste säsongen har det varit 2 gånger vetets pris och det är för lite.
– Oljeväxterna är intressanta som inslag i växtföljden och även rent odlingsmässigt, men de bör också vara ekonomiskt motiverande för odlaren.
Han konstaterar att säsongen 2018 inte var särskilt gynnsam för havreodling.
– Men trots att havren hade små kärnor och skörden var liten hörde den finländska havren ändå till den kvalitetsmässigt bästa i Europa. Exporten av havre bör kunna ligga på minst 250.000 ton. Jag uppmanar också nu alla som har fjolårets havre kvar i lager att sälja, i varje fall innan nästa skörd. Kvaliteten var trots allt rätt dålig och om 2019 ger en normal skörd kan det vara svårt att få den gamla såld till ett hyfsat pris. Just nu är priset trots allt relativt bra.
Sammanfattningsvis konstaterar Pekkala att när spannmålsskörden är liten påverkar det följande säsong. Höstveteodlingen under 2019 ökar medan odlingen av höstoljeväxter minskar. Kornarealen förväntas också minska. Enligt prognosen just nu kommer den totala EU-skörden 2019 att öka med 31 miljoner ton. En ökning av EU-skörden i den storleksklassen påverkar sannolikt prisnivån negativt.