Nyl Bon 1
Ärtarealen är den största någonsin i Finland, drygt 25 000 hektar. Tyvärr har åtminstone en del av ökningen av ärt och bondböna skett på bekostnad av oljeväxterna. Den sammanlagda rybs- och rapsarealen är i år så låg som 30 000 hektar, vilket är den minsta arealen på över femtio år, säger SLC Nylands Thomas Antas i sitt öppningsanförande på producentförbundets vårmöte i Vanda.
SLC

SLC Nyland höll vårmöte i Vanda – vill se satsningar på småskaliga biogasreaktorer

På grund av coronaepidemin höll SLC Nyland sitt vårmöte först i slutet av juni, förra veckans torsdag, på lantbruksmuseet i Vanda.

Helsinge lokalavdelnings ordförande Tom Pehkonen välkomnade alla till Vanda och museet. Han konstaterade bland annat att livsmedelskedjan klarat coronavåren med heder. Odlarna höll avstånd, hölls friska och förberedde sig väl genom olika beredskapsplaner inför odlingssäsongen.

- Vanda stad, tidigare Helsinge socken, är numera en mångkulturell stad där svenskan är det fjärde vanligaste språket efter finska, estniska och ryska. Jordbruksorganisationerna har gamla traditioner, Helsinge Lantmannagille grundades redan år 1882 och Helsinge lokalavdelning av NSP 1945, säger Pehkonen.

Odlarna i Vanda är i stor utsträckning svenskspråkiga. Helsinge lokalavdelning har 44 medlemsgårdar och i Vanda lämnades totalt 54 stödansökningar in denna vår. Sammanlagt uppgår den odlade åkerarealen till cirka 3 400 hektar.

Speciell vår också för SLC Nyland

Också förbundsordförande Thomas Antas hälsade alla välkomna till vårmötet. Han konstaterade att vi samlats till vårmöte i juni med stöd av en speciallag. Den här våren har varit mycket speciell, för att inte säga unik. Coronakrisen har påverkat våra liv på många sätt. Landets regering har vidtagit olika åtgärder för att stävja epidemin.

- I ett skede isolerades hela Nyland från övriga delar av landet. Aldrig förr har människornas rörlighet begränsats på det här sättet, inte ens under krigsåren, säger han.

Antas redogjorde kort för hur jordbruket påverkats av coronaepidemin och de åtgärder som vidtagits på nationell och europeisk nivå. Han tog i sitt öppningsanförande bland annat upp beredningen av CAP27, och utformningen av kommande miljö- och klimatåtgärder. Han noterade vidare att odlingen av proteingrödor är i medvind. Ärtarealen har ökat rejält och bönarealen kännbart.

- Ärtarealen är den största någonsin i Finland, drygt 25 000 hektar. Tyvärr har åtminstone en del av ökningen av proteingrödor skett på bekostnad av oljeväxter. Den sammanlagda rybs- och rapsarealen är i år så låg som 30 000 hektar, vilket är den minsta arealen på över femtio år, säger han.

Fördelarna med rybs och raps i växtföljden är välkända, liksom oljeväxternas betydelse för pollinerare och den biologiska mångfalden. Minskningen av oljeväxtarealen är olycklig av flera orsaker. Oljeväxterna är en bra källa för inhemskt proteinfoder. Den ensidiga odlingen speciellt i Nyland är betjänt av oljeväxtodling och dessutom berikar de gula fälten både landskap och olika insekters möjlighet att leva. I Finland har vi bara ett större oljepresseri och det skulle vara mycket olyckligt om grunden för dess verksamhet faller bort. I det fallet skulle vi ha en odlingsväxt färre att arbeta med och ännu mera spannmål på en redan från tidigare mättad marknad.

Avslutningsvis konstaterade Antas att vi kommer att få en landskapsplan som innehåller skyddsbeteckningar på områden som inte är skyddade enligt lag och på vilka skyddsåtgärder inte heller har initierats.

- Man kan på objektiva grunder fråga sig om skyddsområdesbeteckningarna strider mot vårt grundlagstryggade egendomsskydd.

Möjligheter till kolbindning

Mötet diskuterade vidare målsättningen om ett klimatneutralt Nyland 2035, skogen som kolsänka och behovet av satsningar på småskaliga biogasanläggningar. De gröna näringarna har goda möjligheter att bidra till målet. Åkrarna och skogen är de medel vi har för att binda kol och ta bort växthusgaser ur atmosfären. I synnerhet våra skogar är betydande kolsänkor, som under de senaste åren bundit över en tredjedel av Finlands totala klimatutsläpp.

- Välskötta skogar är den bästa garanten för ökad kolbindning och för landets ekonomi. Genom aktiv skogsvård kan vi öka kolbindningen, men samtidigt på ett hållbart sätt öka avverkningarna, säger Thomas Antas.

För att förbättra kolbindningen via våra åkrar behövs ännu mera kunskap och forskning om hur olika marktyper och grödor binder och lagrar kol. Forskningsresultat och praktiska erfarenheter av vilka metoder med vilka man kan binda kol efterlystes. Här kan Carbon Action Svenskfinland -projektet, som med stöd av SLC startade i april, bidra.

Minska beroendet av fossila bränslen

Också inom lantbruket är det viktigt att kunna minska beroendet och användningen av fossila bränslen. Det här kräver åtgärder såväl på gårdsnivå som inom sektorns företag samt av statsmakten och kommunerna.

- Satsningar behövs bland annat på småskaliga biogasanläggningar och annan förnybar energi, säger Antas.

Genom att utnyttja gödsel och övriga sidoprodukter inom jordbruket i lokala biogasanläggningar, och satsa på trafikbiogas, kan man minska på trafikens, men även jordbrukets utsläpp. Kommunala satsningar på biogas från närområdet behövs för att ersätta fossila bränslen med trafikbiogas. Det är samtidigt en investering som stärker kretsloppsekonomin i jordbruket, förbättrar vår bränslesjälvförsörjning och tryggar livsmedelsproduktionens försörjningsberedskap.