Kriget i Ukraina, nästa gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och jordbrukets akuta kostnadskris var på agendan när Lappträsk lokalavdelning höll vårmöte.
Det var en familjär stämning som rådde i Lappträsk då man som som första nyländska lokalavdelning höll sitt vårmöte. Det är inte bara vårens första mötes utan också speciellt i det hänseendet att det är det första mötet efter det långa mötesavbrott som coronan utgjort. Ordförande Christa Hällfors öppnar mötet och de stadgeenliga ärendena avklaras rätt så fort. Christa Hällfors återväljs till ordförande och till styrelsen väljs Magnus Hollmén, Thomas Antas, Dan Strömberg, Alexander Backas, Fredrik Illman, Jonas Mickos, Alexander Sjöberg och Ben Silfvast. Kaj Björkell fungerar som kassör utanför styrelsen.
Kriget i Ukraina påverkar jordbruket i Finland
SLC Nylands styrelseordförande Thomas Antas håller en lantbrukspolitisk översikt. Kriget i Ukraina påverkar det finska jordbruket negativt på olika sätt.
– Jordbruket i Ukraina och Ryssland föder 600 miljoner människor. Hamnarna i Svarta havet, de ukrainska och de ryska, är nu ur spel, säger Thomas Antas.
Att jordbruksbranschen påverkas av läget i Ukraina är definitivt. Påverkningarna inom skogssektorn är det osäkrare med. Mot skogsindustrin riktas inga direkta internationella sanktioner för tillfället.
– Skogsindustrin påverkas förstås också på något sätt, men vi kan nog utgå från att det är mindre än för jordbruksbranschen, säger Antas.
PEFC-certifieringen tolkar virke från Ryssland som konfliktträd.
Jordbrukets lönsamhetskris
Jordbrukets lönsamhet är mycket pressad och SLC uppmanar odlarna att noggrant överväga sin egen situation
– Som intresseorganisation kan SLC inte uppmana någon att inte odla vissa grödor i det här läget. Sådana beslut måste tas på gårdsnivå. Det är kanske inte heller helt fel att diskutera med rådgivningen, säger Antas.
För husdjurssektorn i allmänhet och för svinsektorn i synnerhet är situationen med den dramatiska kostnadsutvecklingen mycket besvärlig. Alla djursektorer som behöver mycket kraftfoder påverkas mer eller mindre direkt. Fastighetsskatten för 2022 lindras och ett jord- och skogsbruksministeriet överväger ett ytterligare stödpaket till jordbruket. Sverige har tagit beslut om ett stödpaket på 100 miljoner euro.
Nästa CAP också på tapeten
Hanna Westman från Kyrkslätt är ordförande för SLC Nylands relativt färska fullmäktige. Hon berättar för lappträskodlarna om nästa gemensamma jordbrukspolitik för EU, CAP 2023.
– I mars kommer en sammanställning av kommissionen hur EU:s jordbrukspolitk förändras på basis av CAP-planerna från medlemsländerna, så vi får se vad läget är sedan, men nästa CAP omfattar hur som helst fyra större frågor, nämligen tillämpningen av den gröna arkitekturen, villkorligheten, ekosystemen samt miljösystem och miljöavtal, säger hon.
Artikel 214 gäller det nationella stödet till södra Finland (omfattar de enmagade och trädgårdssektorn) och den omfattar att stödnivån 2027 är 2/3 av nivån 2023.
– Det här är förstås en verklig utmaning för hela vår bransch här i södra Finland, säger Westman.
Den första pelaren kommer att omfatta ekosystemen och den andra de miljö- och klimatkopplade stöden.
Stödpolitiken kommer ändå inte att vara någon välsignelse för den enskilda odlaren. SLC påminner därför om att bönderna måste få ut mera från marknaden. Ett sätt att göra det är att bilda så kallade producentorganisationer (t.ex. Närpes Grönsaker och Ålands Trädgårdshall).
– Jordbrukarna måste på alla sätt försöka få merintäkter från marknaden, säger Westman.
