Mats Nylund 2
SLC:s ordförande Mats Nylund kräver att regeringen ser över konkurrenslagstiftningen för att trygga försörjningsberedskapen. SLC bedömer att detaljhandelns koncentration och överstarka förhandlingsposition försvagar landets försörjningsberedskap genom att husdjursproducenterna inte får kompensation för kostnadsökningarna.
Jordbruk SLC

SLC kräver att regeringen
ser över konkurrenslagstiftningen
för att trygga försörjningen

För att stärka Finlands försörjningsberedskap så föreslår SLC att regeringen ska starta en lagberedning där man uppdaterar konkurrenslagstiftningen och gör den mera rättvis.

Enligt SLC behöver regeringen se över konkurrenslagstiftningen och hur den reglerar de koncentrerade inköpsmekanismer handeln har idag.

– Vi har en konkurrenslag som egentligen tillåter någonting av lagliga inköpskarteller. Det gör vår husdjursproduktion olönsam och dessutom är det ett hot mot vår försörjningsberedskap. Nu har vi identifierat problemet och för tillfället finns det också momentum för att göra någonting åt det här, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.

”Lagliga inköpskarteller”

Samtidigt som konkurrenslagstiftningen förbjuder nästan all form av marknadssamarbete mellan enskilda jordbrukare och mindre livsmedelsförädlare så tillåter samma lagstiftning att tiotals regionala handelslag och hundratals privata köpmän fritt får koncentrera sina inköp via gemensamma centralaffärer.

– Jag kallar det för lagliga inköpskarteller och det som det lett till är att de två stora detaljhandelskedjorna har en dominerande marknadsställning. Det här är urholkar det finländska jordbrukets lönsamhet och är ett direkt hot mot landets försörjningsberedskap, säger Nylund.

SLC konstaterar att Finlands försörjningsberedskap till sin grund och uppbyggnad är välfungerande. Vissa mycket kännbara brister har ändå kunnat identifieras redan under 2021 och de har förvärrats avsevärt efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Finlands försörjningsberedskap bygger på att marknaden fungerar och att prisbildningen i kedjan är sund så att alla led i kedjan kan får sina produktionskostnader täckta.

– I dagsläget är det ändå uppenbart att så inte är fallet, säger Nylund.

Höga produktionskostnader gjorde produktionen helt olönsam

När energipriserna steg kraftigt under 2021 förorsakade det en markant kostnadsstegring i jordbruksproduktionen, där prisstegringen på handelsgödsel var ytterst stor men även bränsle- och andra kostnader steg kraftigt.

Eftersom spannmålsskörden blev liten i hela norra Europa år 2021 steg priserna på spannmål till den högsta nivån under hela den tid Finland varit medlem i EU. Efter Rysslands anfall mot Ukraina har både energi- och spannmålspriserna ytterligare stigit.

– Det här medförde att foderpriserna till husdjursgårdarna rusade i höjden medan priset på animalieprodukterna mjölk, kött och ägg har stigit mycket långsamt. I svin- och köttfågelproduktionen har produktionen under vintern varit direkt olönsam och många producenter har en mycket svag ekonomisk situation. När producentpriserna på animalieprodukter stigit någorlunda snabbt i många EU-länder har det tagit oerhört länge i Finland innan producentpriserna har börjat stiga, om alls, säger Nylund.

Den största orsaken till det är vår mycket koncentrerade detaljhandel där de två största kedjorna har en marknadsandel som närmar sig 85 procent. SLC bedömer att detaljhandelns koncentration och överstarka förhandlingsposition försvagar Finlands försörjningsberedskap genom att primärproducenterna i husdjurssektorn inte får kompensation för sina kostnadsökningar.