SLC: Hela livsmedelssektorn
måste agera och gå bakom
tillväxtprogrammet för
livsmedelsbranschen
Regeringens satsningar på det som kallas för tillväxtprogrammet för livsmedelsbranschen behövs men räcker inte. Hela sektorn måste agera för samma mål för att jordbrukets lönsamhetsutmaningar inte ska riskera den finska livsmedelsproduktionen. Det här framkom på SLC:s fullmäktigemöte i Helsingfors på onsdagen.
– Vi måste jobba med att stärka våra egna företag och se till att vi har konsumenternas förtroende. Vi måste jobba ännu mera med att få livsmedelskedjans alla parter, framför allt handeln, att inse att jordbrukets katastrofalt svaga lönsamhet på allvar riskerar den finländska matproduktionen, säger SLC:s fullmäktigeordförande Kristian Westerholm när han öppnar SLC:s fullmäktigemöte på onsdagen.
Också SLC:s centralförbundsordförande Mats Nylund betonar samarbetet i livsmedelskedjan för att tackla försämringar av producentpriser samt konsumenternas försämrade köpkraft och förändrade köpbeteende. SLC betonar även att livsmedelssektorns företag bör se över sina strategier för att öka livsmedelsexporten.
– Regeringens tillväxtprogram är ett svar på livsmedelssektorns utmaningar. Men det räcker inte med regeringens åtgärder. Hela livsmedelssektorn måste agera tillsammans och gå samman bakom livsmedelsbranschens tillväxtprogram, säger Nylund.
Ett mycket betydelsefullt EU-val
Westerholm och Nylund riktade också blickarna mot EU-valet den 9 juni och nästa CAP-period för den gemensamma EU-jordbrukspolitiken.
– Detta EU-val är kanske det viktigaste hittills. När det nuvarande parlamentet valdes 2019 var världen en annan. Vi visste inget om en anstormande pandemi och få kunde tänka sig ett krig i Europa. Då parlamentet och kommissionen satte upp ambitiösa klimatmål i EU:s gröna giv blev resultatet en uppsjö av alltför svåröverskådliga och detaljerade EU-lagförslag för jord- och skogsbruket, säger Westerholm.
Nästa parlament och kommission måste fatta beslut som går att implementera inom det differentierade jord- och skogsbruket runt om i Europa. De övergripande målen ska fastställas gemensamt, men detaljstyrningen måste lämnas åt medlemsländerna.
– EU måste lita på att medlemsländerna vet hur EU-beslut bäst kan implementeras nationellt. Vi kan producera både mat, virke och energi på ett sätt som stöder klimatmålen och stärker biodiversiteten, men EU måste skapa förutsättningar för en lönsam, hållbar och växande matproduktion, säger Nylund.
Stadgeändringen diskuterades och gick vidare
SLC har en stadgeändring på gång och fullmäktigemötet höll nu en första behandling av stadgarna. Jan Salmén kom med ett påpekande om styrelsens sammansättning och hur styrelsen väljs.
– Tillsättandet av styrelsen är en viktig fråga och det här måste kunna diskuteras i alla berörda organ. Sådana diskussioner får inte föras bakom någons rygg, säger han och hänvisade till skogsvårdsföreningarna.
Kenneth Påhls kom också med ett påpekande.
– Demokratiaspekterna är otroligt viktiga för oss i skogsvårdsföreningarna. Som före, säger han.
Otto von Frenckell stödde också Salméns och Påhls demokratisträvanden för skogsvårdsföreningarna.
– Kunde man därtill i utkastet till stadgar stryka skrivningen om att skogsutskottets och ungdomsutskottets enbart kallas till styrelsemöten om det finns skogliga eller ungdomsärenden? Jag föreslår att det här stryks och att de alltid kallas, säger han.
Henrik Holm uttryckte i allmänhet sitt stöd för ungdoms- och skogsfrågor.
– Båda områdena blir allt viktigare. Dessutom vill jag inför den här församlingen konstatera att jag är nöjd med att det nu i denna version av stadgar är så att det är SLC:s fullmäktige som väljer verksamhetsledare, säger han.
Strax före lunch tilldelades Niclas Sjöskog förtjänstkorset av Finlands Vita Ros orden som han förlänats av Republikens president till självständighetsdagen.
– Ibland känns det här med förtroendeuppdrag tungt, som att ro i tjära. Men ibland får man också igenom förslag och det är förstås det mest belönande för en själv, säger Sjöskog som tackade för utmärkelsen.
Avslutningsvis kunde SLC:s fullmäktigeordförande Kristian Westerholms klubba igenom stadgeändringen i dess första behandling. En andra behandling tar vid på höstens fullmäktigemöte.
Ytterst beroende av den inhemska livsmedelsindustrin
SLC:s centralförbundsordförande Mats Nylund inledde den lantbrukspolitiska översikten med att analysera Finlands livsmedelsmarknad.
– Finlands jordbruk är ytterst beroende av den inhemska livsmedelsindustrin och den inhemska industrin är ytterst beroende av hemmamarknaden, säger han.
Ofta bygger hela produktionen på inhemsk efterfrågan och ofta är man uppbunden av långa leveranskontrakt. Konsekvensen av beroendet är att priserna och produktionen sjunker. Hur som helst så är det jordbrukarna som bär marknadsrisken.
– Det säger sig självt att det är helt fel att det är den del av livsmedelskedjan som får minst av kakan som ska bära den största risken, säger han.
Nylund talar också om ett hållbart och lönsamt livsmedelssystem och gör ett plock ur regeringen Orpos regeringsprogram.
– Vi behöver en långsiktig strategi för den finska livsmedelsproduktionen. Livsmedelssektorns tillväxtprogram är viktigt och så ska Maka-rapporten verkställas, säger han.
”Kirurgiska ingrepp” i nuvarande CAP
Verksamhetsledare Jonas Laxåback tar vid och inleder med förändringar i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP).
– Ändringar av CAP-planen kommer nu fram över två gånger per år jämfört med nuvarande, en ändring per år. Man kan säga att trycket mot nuvarande CAP har väckt kommissionen, säger han.
Laxåback använder termen ”kirurgiska ingrepp”.
– EU-kommissionen har föreslagit ett förändringspaket. CAP-planen, villkorligheten, givna löften om ändringar i marknadsåtgärder ingår här. Vissa förändringar kan träda i kraft 2024, andra kräver en CAP-planändring och kan komma in 2025.
Men det här gäller alltså mindre och enskilda förändringar i nuvarande CAP, samtidigt är redan nästa CAP under arbete. Dialogen inleddes redan under 2023. Första förslaget kommer under våren eller försommaren 2025.
– SLC:s prioriteringar där handlar om en tillräcklig EU-budget, nationell motfinansiering till stöd som LFA, produktionskopplade stöd till husdjur och specialväxtodlingen samt en fortsättning på nationella stöd och stöd till unga jordbrukare, avslutar Laxåback.
Östbanan, bondeprotester och telemaster
Jesse Mårtenson frågade bland annat om Östbanan. Jonas Laxåback svarade.
– Vi hoppas att markägarna som berörs ska organisera sig i olika grupper för att på det här sättet få genomslag för olika detaljer och motståndsarbetet i stort, säger han.
Jan Salmén frågade när bönderna i Finland ska börja protestera, precis som i resten av Europa. Mats Nylund svarade:
– Hittills har vi inte sett ett sådant behov. Trots att den dåliga lönsamheten förenar Europas jordbrukare så finns det väldigt olika inställning hos de nationella regeringarna i EU. Vi har inte hittills sett skäl till demonstrationer koordinerade av SLC, men vi motsätter oss inte heller sådana och har beredskap till sådant om det behövs, säger han.
Tomas Långgård frågade om fosforundantaget gällande stallgödsel, en problematik som blir väldigt dyr för husdjursnäringen. Pekka Pesonen, ny kanslichef vid Jord- och skogsbruksministeriet, var på plats och svarade.
– Vi jobbar på frågan, mera kan jag inte säga just nu, säger han.
Henrik Holm efterlyser ett mera omfattande marknadsföringsarbete för jord- och skogsbruksbranschen, på bred front.
– Sociala medier är ett sätt att få synlighet och genomslag hos den stora allmänheten. Unga lantbrukare är bra ambassadörer i det här arbetet, säger han.
Otto von Frenckell påtalade frågan gällande telemasters arrenden.
– Jag har på min mark fyra olika telemaster med tre olika operatörer. Förhandlingarna med en av dem är riktigt besvärliga och här idag ber jag er här närmast er att vara uppmärksamma på den här problemställningen, säger han.
Läs också:
Portin på fullmäktigemötet: Skogsärendena är i dagsläget starkt EU-relaterade
Ministeriets nya kanslichef Pekka Pesonen utlovar reform
