Nylund
SLC:s ordförande Mats Nylund redogjorde för partiernas svar på regeringssonderarens frågor, vilket skapade debatt om skogspolitiken.
SLC

SLC-fullmäktige dryftade
den kommande regeringens
lantbrukspolitik

SLC:s ordförande Mats Nylund redogjorde för partiernas svar till regeringssonderaren Petteri Orpo beträffande lantbrukets framtidsutsikter. Anförandet väckte diskussion om skogsfrågor och producenternas ställning på marknaden.

– Vi har gått igenom och analyserat partiernas svar till regeringssonderaren för att få veta vad vi kan vänta oss, berättade Mats Nylund.

Alla partier utom Centern svarade förra veckan på regeringssonderarens frågor. Fråga 13 löd enligt följande: På vilka konkreta sätt skulle ni förbättra framtiden för den finländska matproduktionen och skogsbruket?

Även Samlingspartiet svarade på frågorna. Gällande jordbruket lyfter partiet fram en förbättring av konkurrenskraften genom företagande, investeringar och internationalisering samt ökad export. Inom skogsbruket tar de ställning för ett aktivt skogsbruk och att skogsbruket förblir i nationella händer.

Sannfinländarna, SFP och Kristdemokraterna lyfter också fram det aktiva skogsbruket, en nationell skogspolitik och export som viktiga element. Sannfinländarna vill dessutom införa buffertfonder för krisperioder och förnya inlösningslagen.

SFP och Kristdemokraterna vill verkställa den parlamentariska MAKA-arbetsgruppens förslag inom jordbruket. Rörelse Nu poängterar att jordbruket utgör företagsverksamhet och att skogspolitiken skall bygga på fakta.

Socialdemokraterna fokuserar på klimatvänlighet och minskning av fossilberoendet samt en skogspolitik baserad på långsiktig forskning och en aktivare EU-politik.

De grönas och Vänsterförbundets politik skiljer sig från de övrigas. Hit hör förbud mot pälsnäringen, övergång från animalieproduktion till växtproduktion och utökad ekoodling. Skogspolitiken skall enligt partierna fokusera på hållbarhet, kolsänkor och reviderade hyggesmetoder. Ingetdera parti lyfter fram skogspolitiken som nationell.

”Våra näringar kommer att ligga i centrum”

Nylund konstaterade att valresultatet och de kommande regeringspartiernas svar till regeringssonderaren tyder på politiskt gynnsammare tider för lantbruket.

– Oberoende av regeringens sammansättning så finns det förutsättningar för att våra näringar ligger i centrum för utvecklingen. Försörjningsberedskap, tillgång till mat och ökad export utgör ledstjärnorna. Gällande skogen krävs aktivt skogsbruk för att höja tillväxten.

Även på lagstiftningsfronten finns det skäl att vara hoppfull.

– Inom de sannolika regeringsbaser som nu diskuteras är man ganska överens om att det krävs lagförändringar gällande primärproducentens ställning för att förbättra konkurrensläget.

Nylund tog även upp finansministeriets rapport ”Kartläggning av utgifterna i strukturen för den offentliga ekonomin”, där man håller fast vid finansministeriets tidigare tjänstemannainlägg enligt vilket den offentliga ekonomin bör stärkas med minst 9 miljarder euro under de två kommande regeringsperioderna.

I kartläggningen redogörs för möjligheterna att skära i olika sektorer, men lantbruket verkar inte vara utsatt.

– Jag vill betona att jordbruket sällan får draghjälp av finansministeriet, men nu får vi det. Här beskrivs på ett ganska krasst sätt att vår matproduktion och vår försörjningsberedskap inte tål nedskärningar.

Nylund poängterade också att det enligt honom i och för sig intressanta tankarna kring statlig kompensering för kolbindning nu verkar orealistiska.

– Jag kan bara inte se det. Inte kommer staten att betala för att skogsägarna låter bli att bedriva näringsverksamhet då statsbudgeten skall skäras ner med 6 miljarder euro.

Skogen väckte mest diskussion

Efter Nylunds presentation fördes allmän diskussion om det politiska läget inom branschen.

ÖSP:s ordförande Tomas Långgård konstaterade att den avgående regeringen genom lagstiftning höjt producenternas kostnader genom lagen om djurens välfärd och gödsellagstiftningen.

– Samtidigt så tillåts offentliga sektorn att upphandla livsmedel där det produceras som billigast. Det här måste vi få ett stopp för – det är bara att se på hur de gör i Sverige. Jag tycker det är svagt att vi inte fått det här ordnat i Finland. Det måste vara ett av våra viktigaste budskap till den kommande regeringen.

Nylund svarade att MAKA-arbetsgruppens redogörelse innehöll förslag om att lagen om offentlig upphandling bör förnyas, vilket också jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen tagit itu med.

I övrigt kom diskussionen främst att tangera skogen. Jan Salmén från Ålands skogsvårdsförening ställde sig positivt till skogspolitikens framtidsutsikter.

– Det är fint att de flesta partier vill sköta skogspolitiken nationellt. Det tycker jag inte att den avgående regeringen har gjort, utan det har kommit dubbla budskap. Här finns en förhoppning om att det nu inte skall bli sämre i alla fall.

Långgård lyfte fram EU:s nya avskogningsdirektiv som ett av de problem som intressebevakningen måste tackla.

– Enligt det här sanslösa direktivet tycks det vara tillåtet att avskoga tusentals hektar årligen för ellinjegator, men förbjudet att hugga ner några träd då man skall bygga en ladugård. Det kan inte få vara på det här sättet, folk tappar ju förtroendet för EU.

Nylund anslöt sig till Långgårds åsikt, och poängterade att det måste åtgärdas.

– Ett liknande direktiv är inte är logiskt för ett land som till 75 procent är beklätt med skog, eftersom träd så gott som alltid måste avlägsnas om någonting alls skall kunna byggas. Direktivets retroaktiva karaktär strider dessutom mot finsk rättspraxis.

Som för att sammanfatta tog slutligen även SLC:s nya skogsombudsman Mats Holmgård till orda.

– Vi märker ju att EU roffar åt sig av skogspolitiken allt mer och mer, och det är viktigt att många partier nu framfört att skogspolitiken skall vara nationell. Vi har ju en helt annorlunda skogspolitik och skogsbransch i det boreala bältet i jämförelse med resten av Europa.

Holmgård framförde samtidigt vikten av att förstå EU:s intressen, och det faktum att det finns många som lobbar unionen vilket betyder att också intresseorganisationerna behöver föra fram sin syn på skogspolitiken.

– Därför är SLC:s och MTK:s Brysselkontor så viktigt, och något vi måste satsa på.