Hur kan man ytterligare effektivera vattenskyddet inom jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde? NTM-centralen i Egentliga Finland vill nu höra odlarnas synpunkter och förslag till åtgärder för hur man kan minska näringsbelastningen från jordbruket.
– Avsikten är att hitta effektiva metoder för hur man kan minska näringsutsläppen i vattendragen. Jordbrukets belastning på Skärgårdshavet är fortfarande stor trots att mycket redan har gjorts i fråga om vatten- och miljöskyddet, säger projektchef Elina Laurila vid NTM-centralen.
Hon ansvarar för projektet Skärgårdshavets hot spot-vägkartprojekt som pågår som bäst.
Projektet går ut på att ta fram en vägkarta eller färdplan med åtgärder som minskar näringsbelastningen från jordbruket. Färdplanen för vattenskyddet ska också innehålla förslag till finansiering.
Laurila poängterar att det inte är dagens jordbruk som är orsaken till att näringsbelastningen alltjämt är stor.
– Näringsämnen binds länge i jorden. De finns kvar i marken sedan tiotals år tillbaka. Klimatförändringen och de ökande regnmängderna bidrar också till att näringsämnen rinner ut i vattendragen, säger hon.
SLC Åboland är en av fyra aktörer som deltar i projektet. De övriga är Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet och MTK Varsinais-Suomi.
Odlarna kan svara på enkät
I projektets nuvarande fas ingår en enkät riktad till jordbrukare och intressegrupper i regionen som vill jobba för att minska näringsbelastningen i Skärgårdshavets avrinningsområde.
Enkäten, som också riktar sig till rådgivningsorganisationer, kommuner, föreningar och leadergrupper, finns på projektets webbsida. Adressen är www.ely-keskus.fi/web/saaristomeren-hot-spot-tiekarttahanke.
Man har tid på sig fram till den 27 mars att fylla i enkäten.
– Det här är ett viktigt projekt där jordbrukarna själva kan påverka situationen och vilka lösningar man kan satsa på, säger SLC Åbolands verksamhetsledare Helena Fabritius.
Själv tycker hon att det vore bra om regionen fick en mätstation som mäter näringsbelastningen i avrinningsområdet.
– Då får vi en noggrannare uppfattning om hur mycket näringsämnen som rinner ut i Skärgårdshavet, säger hon.
Flaskhalsar i vattenskyddet
En del av projektet går ut på att utreda flaskhalsar i vattenskyddet, faktorer som försvårar eller utgör ett hinder i vattenskyddet.
Genom att involvera odlare, myndigheter och intressegrupper i enkäten hoppas man kunna identifiera flaskhalsarna.
Projektets mål är att minska näringsbelastningen till en sådan nivå att man kan avlägsna Skärgårdshavets avrinningsområde från Helcoms hotspot-lista över de största utsläppskällorna i Östersjön.
Helcom, Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö, listade 162 hot spot-objekt runt Östersjön 1992. Av dem var 17 förknippade med jordbrukets belastning.
I dag finns fortfarande 42 objekt kvar på hot spot-listan. Det enda återstående objektet i Finland är belastningen från jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde.