I år firar skolmaten 70 år. Jubileumsåret firades på Hanaholmen i måndags med ett toppseminarium om skolmåltiden. Finland införde som det första landet i världen ett mål gratis mat för alla skolelever år 1948, men redan 50 år tidigare fanns det liknande småskalig verksamhet på många håll i landet. Idag får cirka 850.000 barn och unga dagligen en gratis måltid under skoldagen.
– Gratis skollunch är en viktig social innovation som vi kan vara väldigt stolta över. Vi har mycket kunnande att exportera till andra länder, men vi kan också själva lära oss mer. Världens bästa skolmat kan bli ännu bättre, sade jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) i sitt öppningstal.
Leppä vill föra skolmaten ett steg vidare mot vad han kallar skolmat 2.0 och har diskuterat saken med representanter för andra ministerier, bland annat undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) och familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C).
Som utvecklingsåtgärder listar han bland annat ökad delaktighet, ökad betoning på kvalitetsaspekter i upphandlingarna för att få upp andelen inhemska råvaror samt att på ett samhälleligt plan öka uppskattningen för skolmaten.
– Det jag kallar skolmat 2.0 kunde passa bra i nästa regeringsprogram. Bland annat tycker jag vi kan fundera på att införa också ett hälsosamt mellanmål i skolorna, säger Leppä.
Skolrestaurang istället för skolmatsal
I Sverige har man haft gratis skolluncher nästan lika länge som i Finland, men det finns vissa skillnader i hur konceptet utvecklats i de båda länderna. Där man i Finland starkt betonar aspekter som matsäkerhet, näring och hälsa, är man mer upplevelseorienterad i Sverige.
Johan Andersson, koordinator och måltidsinspiratör vid Torsta kunskapscentrum, och Eva Sundberg, sakkunnig kring mat och måltider vid Jordbruksverket, konstaterar att man i Sverige övergått från att tala om bespisning till offentlig gastronomi.
– Det blev en tydlig vändpunkt. Jag var själv lite tveksam då vi skulle börja tala om skolrestauranger i stället för skolmatsalar, men insåg rätt snabbt att det var helt rätt tänkt. I dag är det en självklarhet. Vi talar inte längre om kost utan om måltider, berättar Sundberg.
Johan Andersson, som jobbar mycket med inspirations- och kreativitetsfrågor ute i köken, konstaterar att engagerade kockar är A och O.
– Har man ingen personal i köket är det bra med halvfabrikat. Men är man kock så vill man laga mat och inte stå och öppna påsar. I Sverige finns i dag en stark trend att satsa på tillagningskök – maten skall lagas nära matgästen. Det här tankesättet för med sig mycket positivt, men det allra starkaste argumentet är att locka till sig kompetenta kockar. Vidare behövs politiska ambitioner att upphandla så att man kan stöda den inhemska produktionen.
Lyft upp matens ursprung!
MTK:s matkulturombud Anni-Mari Syväniemi betonar att vi i Finland har en rätt hyfsad nivå på andelen inhemsk råvara i de offentliga köken, men hon önskar att de kommunala beslutsfattarna skulle satsa ännu mer på kvalitet.
– Eftersom vi har en mycket hög standard på djurhälsa och miljöaspekter i både Finland och Sverige så är det nog märkligt att med skattemedel upphandla råvaror som skulle vara förbjudna att producera hos oss. Jag vill därför utmana kommunerna att satsa på kvaliteten och berätta om matens ursprung i skolbespisningarna. Det finns många framgångshistorier och jag vill höra fler sådana.
Elina Ovaskainen, sakkunnig på Motiva, förespråkar en större öppenhet kring upphandlingarna.
– Det är viktigt att kommunicera med de kommunala beslutsfattarna för att skapa förståelse för behovet av kvalitet. Det behöver inte nödvändigtvis kosta mer, det handlar mest om prioriteringar. De som jobbar med upphandlingar ute i kommunerna är ofta överbelastade med arbete och är tvungna att upphandla allt från renovering av fastigheter till mat. Här borde vi ta efter Sveriges exempel och satsa mer resurser på upphandlingarna.
Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på Finlands Svenska Marthaförbund, efterlyser mer säsongmat och lokala variationer i skolrestaurangerna.
– Ibland känns det som om vi har gjort allt för invecklat med svåra upphandlingar. Det viktigaste är ju att vi kan laga riktig mat.
Fokus på trivsel
Ett orosmoment som också minister Leppä lyfte upp i sitt anförande är att många elever tyvärr låter bli att äta skollunch och att de regionala skillnaderna är stora. Då hjälper det föga att maten är näringsriktig och hälsosam.
– De stora utmaningarna också i Sverige är att många dricker för mycket läsk och äter för mycket godis men för litet mat, frukt och grönt. Därför har vi tagit bort detaljerade råd för innehållet i maten och tycker att det viktigaste är att kockarna lagar god mat, säger Anna-Karin Quetel, projektledare på svenska Livsmedelsverket.
I Cygneusskolan i Åbo har man under ledning av rektor Nicke Wulff valt att fokusera på många små saker för att höja trivseln och uppskattningen för maten.
– Anskaffningen av råvaror kan vi inte påverka, men vi har istället jobbat med atmosfären och miljön i skolrestaurangen, som vi kallar den. Vi har satsat på inredningen och har barnens konstverk på väggarna och vi äter utan tidtabeller. Utöver det här har vi också inbjudit till mor- och farsdagsfrukostar för att föra skolrestaurangen närmare familjerna, säger Wulff.
Han betonar att det han ser som allra viktigast är att få lärarna engagerade och med på noterna.
Av samma åsikt är Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Förbundet Hem och Skola.
– Jag är själv klasslärare och för mig är det givet att man sitter och äter med sina elever. Minister Leppä har föreslagit att det borde lagstadgas om att lärarna äter med sina elever också i högstadiet och det tycker jag vi kunde gå in för, säger Romantschuk.
Hon anser att det ger fel signaler om lärarna inte äter med eleverna utan istället tyr sig till medhavd lunch.
– Men då måste maten förstås vara kraftigt subventionerad eller rentav gratis för lärarna.
Gratiskuponger lockar föräldrar till skollunch
Eva Sundberg instämmer i att mycket handlar om attityder.
– Hur vill vi som matgäster bli bemötta? Att känna trygghet i själva matsituationen lägger grunden till en bra måltid och föräldrarnas attityder till skolmaten är också oerhört viktig. Därför inbjuds föräldrarna i Sverige ofta till skollunch.
Sundberg berättar att man bland annat använt sig av gratiskuponger för att locka föräldrarna till skolrestaurangen.
– Efter lunchen fick de svara på en enkät. 100 procent av de tillfrågade svarade att maten var bättre än de förväntat sig!
Micaela Romantschuk frågar sig om vi möjligen är litet bortskämda och att det kan vara orsaken till att uppskattningen för skolmaten inte alltid är så hög som den borde vara.
– Det som förvånade oss vid den senaste undersökningen (Familjebarometern) som gjordes var att 40 procent av föräldrarna oroade sig över att barnen inte äter tillräckligt i skolan. Men endast 15 procent av föräldrarna uppgav att man hemma diskuterat målsättningarna med skolmaten. Därför tycker jag att det vore en god idé att bjuda in föräldrar till skolorna både för att äta och för att diskutera. Det har hänt mycket på 30 år inom skolmaten och attityderna i hemmen är otroligt viktiga.
”Världen vill ha framgångshistorier”
Afton Halloran som jobbar inom Nordic Food Policy Lab på Nordiska ministerrådet, kom till seminariet med en hälsning om att det nordiska och finländska perspektivet och satsningen på gratis skollunch har lyfts upp bland annat i publikationen Nordic Solutions to Global Changes.
Halloran och undervisningsrådet Marjaana Manninen på Utbildningsstyrelsen föreläste om det här temat på den årliga skolmåltidskonferensen Global Child Nutrition Forum i Tunisien i oktober.
– Det finns ett sug i världen efter framgångshistorier och goda exempel på hur vi kan jobba tillsammans och få stora saker att hända, säger Halloran.
Marjaana Manninen konstaterar att Finland är världsbäst på matsäkerhet.
– Men vi vill också vara ett modelland då det gäller hållbar utveckling.
Vill man se seminariet i efterskott så kan man göra det på adressen: slc.fi/skolmatsseminarium.
