Närmare 1000 lågstadieelever från Vanda fick förra veckan bekanta sig närmare med skogen. Sammanlagt 36 skolklasser från finska och svenska skolor deltog under tre dagar i skogsvandringarna i Klemetskogs forskningsskog i Tusby, Vanda.
Den traditionella skogsdagen för skolelever ordnades i år för sjuttonde gången. Årets tema var ekonomiskogens kretslopp. Under den tre timmar långa skogsvandringen hann eleverna bekanta sig med bland annat skogsarbete, skogens biodiversitet, produkter som tillverkas av trä och hobbyer som utövas i skogen, som till exempel jakt.
– Skogsdagen roterar mellan Esbo, Vanda och Helsingfors. Det är bra träning för våra studerande att beskriva skogens kretslopp från planta till mogen skog för skoleleverna, säger Britt-Mari Fagerström, utbildningsansvarig för blivande skogsbruksingenjörer på Yrkeshögskolan Novia i Ekenäs.
Emelie Sjöberg, som är andra årets studerande vid Novia, fungerar som guide för den grupp femteklassare från Mårtensdals skola som är på väg ut i skogen en fredagsmorgon i september.
– Det här är en trevlig dag och litet av en tradition för oss, säger läraren Nina Engström.
Skogsavverkning med moderna maskiner
Första anhalten på vandringen blir i en förnyelsemogen skog, där Niklas Furu från Södra skogsreviret möter eleverna. Det blir en liten diskussion om hur gammal skogen är då man avverkar den och vad man använder träet till.
Litet längre bort står en skogsmaskin som sköter avverkningen. Eleverna får på betryggande avstånd se hur ett träd fälls och kvistas. Det går på 29 sekunder.
– Maskinen är faktiskt en finsk uppfinning. Innan den fanns använde man sig av motorsåg som är betydligt långsammare. Med motorsågen räcker det 5-10 minuter att fälla ett träd, förklarar Furu.
Skogsmaskinen kostar över en halv miljon euro och väger 20.000 kilo.
– Men tyngden är fördelad så att den inte lämnar mycket spår efter sig i skogen.
Förr i världen lämnades också ris och kvistar kvar i skogen efteråt, men idag samlar man ihop det och använder det som energi.
Furu berättar för eleverna att maskinen hugger en hektar eller 300 kubik avverkningsskog om dagen.
– Det är så mycket stock att det behövs 5-6 stockbilar för att hämta bort allt.
Från plantering till röjning
Efter avverkningsskogen får eleverna lära sig hur man planterar skog. Planteringsröret, också det en finsk uppfinning, gör det lätt för eleverna att plantera var sin granplanta.
Vid en av punkterna på de följande etapperna visar Benjamin Leham hur man jobbar med röjsåg. Platsen är en så gott som ogenomtränglig björkdunge och Lehman får jobba en god stund innan han lyckas frigöra en granplanta.
– Den här platsen planterades av skolelever för 7 år sedan och borde ha gallrats tidigare. Nu har björkskogen helt tagit över, säger Lehman.
När eleverna promenerat vidare och kommit till gallringsskogen, sätter Lars Ekman från Skogscentralen sprätt på gänget genom att dra i gång motorsågen och demonstrerar hur man ska handskas med den på ett säkert sätt.
Eleverna får också delta i en frågesport. När någon undrar om inte skogsarealen småningom minskar då industrin använder skogen till olika produkter, svarar Ekman att man för varje träd som avverkas planterar 5 små träd.
– Vi har de facto aldrig haft så mycket skog i Finland som idag, så det är en riktigt framgångssaga.