
Enligt den senaste skogsresursstatistiken har virkesförrådet ökat, medan den årliga tillväxten har minskat. Den naturliga beståndsdödligheten har ökat i oroväckande hög grad efter millennieskiftet. Uppgifterna baserar sig på resultaten från den nu slutförda trettonde riksskogstaxeringen vars mätningar gjordes 2019-2023.
Enligt Naturresursinstitutets riksskogstaxering (RST) uppgår volymen av virkesförrådet på skogsmark och tvinmark till över 2,5 miljarder kubikmeter och årlig tillväxt är 103 miljoner kubikmeter. Under de senaste hundra åren har virkesförrådet ökat 1,8-faldigt. De senaste åren har den årliga tillväxten minskat, men ser man på den över hundra år har den mer än fördubblats.
I Finland uppgår skogsbruksmarkarealen till 26,2 miljoner hektar, vilket är 86 procent av den totala markarealen. Cirka tre fjärdedelar av skogsbruksmarkarealen består av skogsmark med hög bonitet, en tiondedel av lågproduktiv tvinmark och 12 procent av nästan eller helt trädlös impediment.
Skogsarealen har varit i stort sett densamma i tiotals år. Däremot har ökande skyddsåtgärder minskat den areal som kan nyttjas för virkesproduktion. Av skogsbruksmarken står 23 procent utanför virkesproduktionen.
En tredjedel av skogsbruksmarkarealen i Finland är torvmark. Proportionellt sett mest torvmarker finns i Norra Österbotten och Mellersta Österbotten, där de står för över hälften av skogsbruksmarken. Den minsta torvmarksandelen, drygt en tiondel av skogsbruksmarken, finns på Åland och i Päijänne-Tavastland och Nyland.
Nydikning av torvmarker har nästan upphört. Under tioårsperioden före mätningarna för RST13 nydikades i genomsnitt 6.000 hektar torvmark per år.
På nästan två tredjedelar av skogsmarksarealen är det förhärskande trädslaget tall, på en fjärdedel är det gran och på tio procent dominerar lövträd. Av skogarna är 45 procent sådana löv-barrblandskogar där blandbeståndet utgör minst tio procent av hela beståndet, och i 14 procent av skogarna är blandbeståndets andel minst 25 procent.
Virkesförrådet har ökat med drygt 70 miljoner kubikmeter
Virkesförrådet på skogsmark och tvinmark uppgår till totalt 2.552 miljoner kubikmeter, av vilket två tredjedelar finns i södra Finland.
Sedan den föregående riksskogstaxeringen (2014-2018) har virkesförrådet ökat med 77 miljoner kubikmeter, med andra ord har beståndstillväxten varit större än virkesuttaget och den naturliga avgången.
Virkesförrådets medelvolym, det vill säga virkesvolym per hektar skogsmark, är 122 kubikmeter per hektar. Medelvolymen varierar mycket mellan landskapen, från som mest 171 kubikmeter per hektar i Egentliga Tavastland till som minst 81 kubikmeter per hektar i Lappland.
Åldrande skogar, torka och skogsskador
Trädbeståndets årliga tillväxt på skogsmark och tvinmark är totalt 103 miljoner kubikmeter, vilket är en medeltillväxt på 4,5 kubikmeter per hektar. I föregående RST var den beräknade årliga tillväxten nästan 5 miljoner kubikmeter större.
Av landskapen har Lappland den största totala virkestillväxten per år, 13,2 miljoner kubikmeter, trots att medeltillväxten är den minsta, 2,0 kubikmeter per hektar. Den högsta medeltillväxten sker i Päijänne-Tavastland, 7,5 kubikmeter per hektar; på grund av landskapets mindre areal är den totala virkestillväxten 3,0 miljoner kubikmeter.
– Långsammare beståndstillväxt har de senaste åren rapporterats också i Sverige och Norge och nu senast i Tyskland. Orsaker till den långsammare tillväxten är enligt forskning att skogarna vuxit förbi den ålder då de växer snabbast. Även torka och skogsskador minskar tillväxten. Dessutom bör vi notera att de väderförhållanden som inverkar på tillväxten var bättre än genomsnittet under den föregående riksskogstaxeringen, det vill säga RST12, säger ledande forskare Kari T. Korhonen, som ansvarar för riksskogstaxeringen.
Stor ökning i naturlig beståndsdödlighet
Den naturliga dödligheten i skogsbestånd är 8,8 miljoner kubikmeter per år. Jämfört med den föregående riksskogstaxeringen har den ökat med 1,8 miljoner kubikmeter. Den beräknade beståndsdödligheten har nästan fördubblats efter millennieskiftet.
– Ökningen av beståndsdödligheten kan inte förklaras med naturvårdsåtgärder, exempelvis naturvårdsträd som lämnas kvar vid kalhyggen. Arealerna av skogsskador har inte heller ökat så mycket. Däremot har mängden enskilda döda träd på olika håll i skogen ökat på ett oroväckande sätt. Vad det beror på vet vi inte exakt, men det gäller att hålla läget under uppsikt. Naturresursinstitutets övervakning av skogsskador kommer att ge närmare information om beståndsskadorna, säger Kari T. Korhonen.
Å andra sidan är döda träd viktiga för den biologiska mångfalden i skogen. I genomsnitt finns det 6,9 kubikmeter död ved per hektar skogsmark, vilket är en femtedel med än i den föregående riksskogstaxeringen.
I södra Finland har mängden död ved ökat med 22 procent till 5,5 kubikmeter per hektar och i norra Finland med 13 procent till 8,5 kubikmeter per hektar.
I södra Finland har mängden död ved ökat sedan millennieskiftet. I norra Finland har den däremot hittills minskat och börjat öka först de senaste åren.
Riksskogstaxeringen fortsätter med samma fem års cykel som hittills, så att nya mätresultat erhålls varje år.
– Vi har fått betydande tilläggsfinansiering från Finlands Skogsstiftelse och med den tar vi fram fler indikatorer för den biologiska mångfalden i riksskogstaxeringen, säger specialforskare Minna Räty.