Försäljning som beskattas som kapitalinkomst i skogsbruket är förutom stockar och massaved också flis, vedklabbar och julgranar. Även inkomster av packade vedklabbar räknas hit. Inkomster från avverkningsrester, skogsbränslen, barrträdskvistar till dekorationer, plogkäppar och dylikt räknas även de som skogens kapitalinkomst. Förädlade skogsprodukter och hyror för skogsmark utgör däremot jordbrukets inkomst.
I skogsbrukets deklarationsblankett 2C antecknas virkesinkomsten exklusive mervärdesskatt. Den förskottsinnehållning som virkesköparen har gjort ska inte dras bort. Innehållningen år 2022 är 19 procent på rotförsäljningar och försäkringsersättningar och 13 procent på leveransförsäljningar. På de skattepliktiga Kemera-stöden görs ingen innehållning.
Den som säljer ved eller julgranar från egen skog direkt till hushåll ska deklarera dessa inkomster i ett fält enkom för det. Hemhushåll som köper virke för högst 1.500 euro är inte skyldiga att göra förskottsinnehållning som andra virkesköpare.
Skogsbrukets positiva resultat reduceras automatiskt av skattemyndigheterna med ett företagaravdrag på 5 procent.
Skogsbrukets inkomster
Virkesförsäljningsinkomsterna deklareras i punkterna 1.1-1.3. Rotförsäljningar är sådana där skogsbolaget skött avverkningen helt och hållet i egen regi. De inkomsterna antecknas i punkt 1.1.
Försäljning av självavverkat virke är leveransförsäljning. Också försäljningar som sker via och sköts av skogsvårdsföreningarna och reviren räknas som leveransförsäljningar. Inkomsten från dem antecknas punkt 1.2 och avverkningsutgifterna i punkt 7.3 (övriga årsutgifter).
Avdrag för leveransarbete
En självverksam skogsägare som utför regelrätt leveransarbete ska dra av värdet på det leveransarbete man har utfört när den skattepliktiga inkomsten beräknas. Värdet på leveransarbetet är ersättning för arbete och ses ur beskattningssynvinkel som en lön. Man är tvungen att själv räkna ut värdet på blankett 2C. Det kan göras på olika sätt, vanligtvis utgår man ifrån den avverkade och transporterade virkesmängden.
Hur man har kommit till siffrorna i exemplet framgår av tabellen intill. Enhetspriserna fås från deklarationsanvisningarna. Leveransarbetets värde fås genom att addera ihop arbetets värde för beredning och transport. Maskinkostnaderna finns inte i anvisningarna, däremot nog i skatteförvaltningens publikation för harmonisering av beskattningen (skatt.fi). Man kan också räkna ut dem eftersom de är 1,5 gånger normvärdet för arbetet i anslutning till transporten.
Leveransarbetets värde får inte överskrida försäljningsinkomsten. Ifall leveransförsäljningsinkomsterna kommer först följande år får avdraget för leveransarbetet sparas och dras av först då.
Avdrag för leveransarbete gäller även flis, ved och julgranar
Försäljning av flis som man själv har flisat hanteras på samma sätt beträffande det egna arbetet. Leveransarbetets värde dras av från försäljningsinkomsten.
Normvärdet för upparbetning av en fastkubikmeter flis är 4,45 euro och transport av flis 2,79 euro. I praktiken innebär det att den skattepliktiga inkomsten för flis ofta blir låg. Om man har större leveransavverkningar (mera än 125 kubikmeter) leder det å andra sidan till att den skattepliktiga förvärvsinkomsten från leveransarbete blir hög.
Försäljningsinkomster av brännved och julgranar från egen skog som sålts direkt till konsumtion antecknas i punkt 1.3. Även i det fallet ska man räkna ut och dra av leveransarbetets värde. För ved är det möjligt, det finns normer för det. För julgranar är det nog lite svårare, speciellt som leveransarbetets värde ska räknas per fast kubik.
Värdet på leveransarbetet i exemplet
I deklarationsexemplet har man haft leveransförsäljningsinkomster från en regelrätt leveransvirkesaffär utförd år 2022 samt erhållit likvid för en rotavverkning 2022. Virkesersättningen för leveransen (7.073,48 euro) är i sin helhet antecknad i punkt 1.2.
Eftersom man själv har utfört berednings- och transportarbetet ska leveransarbetets värde (1.715,20 euro) dras av från virkesförsäljningsinkomsten. Det värdet fås genom att addera ihop arbetets värde för beredning och transport (1.354,62 euro + 360,58 euro). Skillnaden (5.358,28 euro, som inte syns i blanketten) är den skattepliktiga skogsinkomsten.
Maskinkostnaderna (540,93 euro) används för att överföra utgifterna för jordbrukstraktorn från jordbruket till skogsbruket. Traktorns utgifter är bokförda på jordbruket och till den del den används i skogen ska utgifterna korrigeras. Summan ingår därför i beloppet i punkt 9 på blankett 2C. Samma summa inkomstförs i jordbruket i punkt 12 på första sidan på blankett 2.
Skattefritt leveransarbete
Enligt gällande regler är leveransarbete skattefritt upp till 125 kubikmeter. I exemplet är den avverkade och transporterade mängden (148 kubikmeter) över den gränsen. Det innebär att den del av leveransarbetet som överskrider 125 kubikmeter är skattepliktig inkomst och den bör räknas ut.
Leveransarbetets skattepliktiga värde räknas så att man först räknar ut en koefficient enligt en formel som finns i deklarationsanvisningarna och den multipliceras med arbetets totala värde. I exemplet blir koefficienten (148 - 125)/148 = 0,16. När man multiplicerar den koefficienten med 1.715,20 euro kommer man till det skattepliktiga värdet 274,43 euro som skrivs in i tabell II på blankett 2C. Den summan kommer sedan att räknas som företagarens personliga förvärvsinkomst och har ungefär samma skatteeffekt som till exempel en löneinkomst.
Leveransarbetet uppges för det år arbetet i verkligheten görs. Ett avverkningsavtal på till exempel 150 kubikmeter vintern 2022/2023 kan därför spjälkas upp på två skatteår ifall en del av arbetet utförs före årsskiftet och en del efter. Det oberoende av när virkeslikviden erhålls.
Övriga inkomstposter
I punkt 3.1 antecknas bland annat försäkringsersättningar för stormskador och i punkt 3.3. stöd på basis av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera), som alltid är skattepliktiga. Det att Kemera-stöden är skattepliktiga innebär samtidigt att motsvarande utgifter alltid är avdragbara.
Användningen av eget virke (punkt 4.1) behandlades i samband med punkt 11 ”Övriga avdrag” bland jordbrukets utgifter. Här kan bara påminnas om att brännved och flis som tas till privathushållet inte behöver beaktas, däremot nog byggnadsvirke till privata bostäder.
Skogsavdrag
Grunden för skogsavdrag har uppstått/uppstår som en följd av köp av skogsmark efter den 1.1.1993. Grunden beräknas som 60 procent av köpeskillingen (inklusive övriga kostnader för anskaffningen) för skogsmarken. Numera följer man upp skogsavdraget som en klumpsumma för samtliga fastigheter som berättigar till skogsavdrag. Det gör det enkelt i den årliga deklarationen men gör överlåtelsevinstbeskattningen lite krångligare ifall man säljer skogsmark som berörs av skogsavdrag.
Ett årligt skogsavdrag får göras det år man säljer virke från skiften som berättigar till skogsavdrag. Det årliga skogsavdraget är högst 60 procent av virkesintäkten från de aktuella fastigheterna och bör vara minst 1.500 euro. Det förutsätter 2.500 euro inkomst från ifrågavarande skogslägenheter. Tilläggsuppgifter om skogsavdraget ges i tabell III på blankettens baksida.
Även de som har köpt skog efter 1.1.1993 och haft arealbeskattning till och med år 2005 kan göra årligt skogsavdrag när de säljer virke från den inköpta skogen.
Skogsavdrag
Situationen beträffande skogsavdraget antecknas i tabell III på sidan 2 i blankett 2C. I exemplet har man köpt en skogsfastighet år 1998 och en skogsfastighet år 2020. Köpeskillingen för det första köpet var 33.637,59 euro, och för den nya skogsfastigheten var köpeskillingen 125.600 euro. Utgående från detta fås att grunden för skogsavdraget, som är 60 procent av köpeskillingen, uppgår till 97.942,55 euro (punkt 14). Tidigare år har man redan utnyttjat en del av skogsavdraget, det vill säga sålt virke från de köpta fastigheterna, så att man i början av år 2022 hade använt 27.313,52 euro av skogsavdraget (punkt 15).
Beloppet av det skogsavdrag som finns kvar att använda antecknas i punkt 17 (70.629,03 euro i exemplet). Därefter kan man beräkna det aktuella årets skogsavdrag. Summan för virkesförsäljningar som hänför sig till en fastighet som berättigar till skogsavdrag skrivs in i punkt 18, notera att summan för en leveransförsäljning antecknas med avdrag för leveransarbetets värde. I exempelfallet är både rotförsäljningen och leveransförsäljningen från fastigheter som inte berättigar till användning skogsavdrag.
Under skatteåret får man göra ett årligt avdrag som är 60 procent av den skattepliktiga virkesinkomsten. Skatteårets skogsavdrag antecknas förutom i punkt 19 även vid punkt 5.1 på blankettens första sida. I punkt 20 antecknas slutligen den totala summan av det tidigare utnyttjade skogsavdraget och årets skogsavdrag (punkt 15 + punkt 19).
Utgiftsreservering
En utgiftsreservering i skogsbruket är högst 15 procent av skogsinkomsten (inklusive försäkringsersättningar och stöd) efter skogsavdrag. En utgiftsreservering ska användas senast det fjärde året efter skatteårets utgång. En reservering som görs 2022 bör alltså avvecklas senast år 2026. I skogsbruket avvecklas reserveringar alltid så att de inkomstförs. Det innebär att man flyttar en del av skogsinkomsten framåt i tiden, till exempel till ett år när man inte säljer virke men ändå har en del avdragbara utgifter, exempelvis markberedning och plantering.
I exemplet har man valt att inte göra nya reserveringar (punkt 5.2). Det finns inte heller gamla reserveringar att inkomstföra (punkt 6.1). Situationen gällande oanvända utgiftsreserveringar ska redovisas i punkt IV Reserveringar som inte intäktsförts på sidan 2 i blankett 2C.
Skogsbrukets utgifter
Skogsbrukets årsutgifter deklareras i punkterna 7.1-7.3. I skogsbeskattningen känner man inte till begreppet tilläggsavdrag beträffande privatbilars användning för skogskörslor. Här är enda möjligheten att dra av de verkliga kilometerkostnaderna (förutsätter bokföring) eller att använda normen som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (0,30 euro/kilometer). Det totala beloppet skrivs i så fall in under punkt 7.2. I skogsbruksdeklarationen får även resor mellan bostaden och skogen dras av i den här punkten.
För skogsbrukets arbetsresor till kurser, mässor o.dyl. har man också rätt att skriva in avdrag för dagtraktamente. Taxorna i skogsbruket är dock inte samma som i jordbruket, här gäller 16 euro (längre än 6 timmar) och 30 euro (längre än 10 timmar) per dag.
Resor som hänför sig till skogsbruket har i exemplet utförts med lantbruksbilen. De kostnaderna ingår i summan i punkt 9 på blankett 2C. Den summan omfattar i övrigt jordbrukstraktorns kostnader till den del den har använts för leveransarbetet samt telefonkostnader.
I punkt 7.3 antecknas alla egentliga skogsutgifter. Det är allt från förnyelse- och skogsskötselutgifter till försäkringar, utbildning och administrativa utgifter med anknytning till skogen. Räntor på skogens lån antecknas inte i blankett 2C. Glöm inte att kontrollera/fylla i dem då den förhandsifyllda skattedeklarationen ska kompletteras.
Beträffande avskrivningarna på maskiner (byggnader) kan konstateras att de ska beräknas separat för varje maskin (byggnad). Det måste man göra som separata anteckningar. Endast de sammanlagda summorna antecknas i tabellen på sida 1 i blankett 2C. En tillgång vars utgiftsrest understiger 600 euro ska avskrivas på en gång. Maximala avskrivningar är 25 procent på maskiner, 10 procent på byggnader och 15 procent på diken och vägar.
Skogsbrukets resultat
Skogsbrukets resultat i exemplet är 8.794,69 euro. Från den summan avdras ännu företagaravdraget 5 procent vilket innebär att det beskattningsbara resultatet blir 8.354,96 euro. Den innehållning som har gjorts på virkeslikviderna kommer i år inte att räcka till för den kapitalskatt som utfärdas på det resultatet, trots att man hade möjligheten att använda sig av skogsavdraget på leveransförsäljning.
I praktiken är det mera regel än undantag att förskottsinnehållningen inte räcker till att täcka den utfärdade kapitalskatten. Vid behov kan man visserligen sänka skogsbrukets resultat med en utgiftsreservering, speciellt sådana år då skogsinkomsterna är stora.
Det kan vara skäl att påpeka att även sådana år när man enbart har utgifter i skogen lönar det sig att deklarera. Skogsbruket kommer då att visa ett negativt resultat (negativ kapitalinkomst). Den förlusten beaktas automatiskt av myndigheterna så att det negativa resultatet i första hand dras av från den skattskyldigas övriga kapitalinkomster.
Om sådana inte finns eller om de inte räcker till träder systemet med den så kallade underskottsgottgörelsen i kraft, vilket innebär att 30 procent av det negativa resultatet dras av direkt från skatterna på förvärvsinkomsterna (till exempel från skatter på jordbrukets förvärvsinkomstandel eller löneinkomster). Även det görs automatiskt.
Endast om man vill att makens/makans underskottsgottgörelse ska användas till godo för den andra parten ska man ge tillåtelse till det då man kompletterar den förhandsifyllda deklarationsblanketten antingen elektroniskt eller med blankett 50 B ”Kapitalinkomster och avdrag från dem”.
TEXT
Annika Nystén
annika.nysten@nsl.fi
Nylands Svenska Lantbrukssällskap NSL
Texterna är omarbetade versioner av SLF:s ursprungliga texter.
ILLUSTRATIONER
Richard Elgert