De senaste åren har älgskadorna i skogen minskat. Att älgstammen nu är inom ramen för målen för älgtätheten, gläder skogsägaren Stig Simons. Han tackar jägarna för att situationen är stabilare än på länge. Inför årets jakt ökar också licenstilldelningen i Kust-Österbotten.
– Som skogsägare kan jag inget annat än att vara nöjd med nuvarande läge. Skadorna som orsakas av älg i skogen har minskat mycket och det är positivt. När vi nu äntligen är ner på rätt nivåer för älgstammen måste vi tacka jägarkåren, säger Stig Simons, skogsägare i Yttermark i Närpes.
Att Simons är belåten med älgstammens storlek är ovanligt. Många gånger tidigare har han i egenskap av aktiv skogsägare, kritiserat Finlands viltcentral för att älgstammen inte har hållits på en skälig nivå ur markägarsynpunkt.
– I början av 2010-talet utbetalades bara i Korsnäs kommun cirka 50.000 euro i ersättningar för älgskador. Då hade vi på tok för stor älgstam och dialogen med jägarkåren var dålig. Då var jägarorganisationen toppstyrd och vi markägare hade mycket litet att säga till om när det gällde älgstammen. I dag är det betydligt bättre och som markägare får vi våra röster hörda bättre, menar han.
Det han syftar på är en reform som innebar att de regionala viltråden bildades. I viltråden har markägarna en representant, men jägarnas antal är fortfarande i majoritet.
– Förr var det i princip omöjligt att påverka. Trots att jägarna har det sista ordet i besluten som fattas är viltråden ett steg i rätt riktning. Att viltråden bildades kan vi tacka ÖSP:s tidigare ordförande Nils-Anders Granvik, säger Simons.
Dialogen har förbättrats
Enligt Simons har också dialogen med de lokala jägarna förbättrats mycket de senaste decennierna.
– En del jägare som var aktiva för tjugo år sedan hade en annan attityd än i dag. De hade en föreställning om att de ägde jakträtten och skogen, och ingen annan skulle blanda sig i. När det har skett en föryngring och nya jägare kommit in har dialogen förbättrats mycket här i Närpesnejden, säger han.
Och fortsätter:
– Att licenstilldelningen baseras mera på fakta i dag än tidigare har också bidragit till att förbättra situationen. Det är en stor skillnad nu när beräkningen grundar sig på Naturresursinstitutet Lukes siffror.
Jaakko Hautanen, viltplanerare på Finlands viltcentral, Kust-Österbotten, är glad över att den positiva responsen av Stig Simons.
– Det finns många viljor och perspektiv gällande viltstammarna. Men nivån vi har nu på älgstammen är nära till sådan man har försökt nå och skogsägarnas tack går till rätt adress för det är de österbottniska jägarna som har gjort ett bra jobb, säger Hautanen.
Finlands viltcentral har olika mål för älgtätheten i landet. På Kust-Österbottens samtliga älgförvaltningsområden är nu målen delvis uppfyllda.
– De senaste åren har älgstammen reducerats så att vi är inom gaffeln för målen för älgtätheten förutom mittenområdet (Rapo-Po2) som är lite över den målsatta nivån. Antalet älgar har minskat och nu är det också viktigt att stammen inte reduceras så att de blir för få, konstaterar Hautanen.
Stor ökning av licenserna
Inför fjolårets älgjakt minskade licenstilldelningen mycket i Kust-Österbotten – från 1.490 år 2022 till 1.173. I år har det skett en stor ökning då antalet licenser inför årets älgjakt är 1.711.
– Licenstilldelningen baseras på Lukes stamuppskattning och jaktvårdsföreningarnas rekommendationer. Från viltcentralens sida har vi också uppmanat jaktföreningarna att ansöka om tillräckligt med licenser och vi har också beviljat mer eftersom licenstilldeningen varit liten de två senaste åren, förklarar Hautanen.
En annan orsak till den ökade licenstilldeningen är att målen för älgtätheten har justerats i Kust-Österbotten, som omfattas av tre älgförvaltningsområden. På det regionala viltrådets möte, där målsättningarna för älgtätheten behandlades i våras, breddades målen en aning.
– Det nordligaste och sydligaste området har i dag ett mål på 3,2-4 älgar per tusen hektar och mittenområdet har 3-3,8 älgar. Gaffeln är nu lite bredare och genom det hoppas vi att det blir lättare att nå målen.
Stig Simons gläder sig över att licenstilldelningen ökar inför årets jakt.
– Som skogsägare har jag noterat mer spår av älg det senaste året och det är bra att viltcentralen reagerar och ökar licenstilldelningen. Det är viktigt med balans och att det inte blir toppar och dalar gällande älgstammen, vilket det har varit de senaste åren. Förhoppningsvis leder de justerade målen till bättre balans i framtiden, säger han.
Har planterat gran på tallmark
Han påminner om att det är svårt att göra en exakt redogörelse för den förbättrade situationen ur markägarperspektiv. Att älgstammen minskar beror också på andra faktorer än jakt.
– Störst skillnad gör jägarna, men här i Närpesnejden har vi också många vargar som beskattar älgstammen. Man kan inte heller utgå för mycket från ersättningarna som utbetalas eftersom grunderna för hur de beräknas ändrat och det är i dag svårare att få skador ersatta.
– Till sak hör också att fler markägare har slutat plantera tall till förmån för gran på grund av riskerna för älgskador. Så det bidrar också till att skadorna minskar när älgen föredrar tall, säger han.
Simons har själv planterat gran på ett skifte för att undvika älgskador.
– Det är min hustrus skifte som är ganska långt borta och jag har planterat gran där för jag hinner inte åka dit regelbundet och följa med. Det är egentligen inte bra att plantera gran på tallmarker, men det blir det enda alternativet för många skogsägare på grund av risken för älgskador.
Att råka ut för älgskador i tallplantskogen är inte roligt. Det har inträffat för Simons som sökt och fått ersättning vid två tillfällen.
– Det är oerhört frustrerande att se en skadad plantskog. Som skogsägare har jag satt ner mycket arbete och resurser på att lyckas med planteringen. Att komma till ett skifte som planterades för tio år sedan och se avbrutna och betade toppar är för jäkligt. När det dessutom är svårt att få full ersättning är det också många som inte orkar anmäla skadorna, säger han.
I flera år har Simons gjort sitt yttersta för att undvika älgskador. Något som har varit ett framgångsrecept är användningen av Trico.
– Trico är ett medel som älgarna avskyr. Varje år applicerar jag vätskan i mina tallplantskogar och det har gjort att jag knappt har haft några älgskador. Trico har fungerat otroligt bra.
I Kust-Österbotten beviljades också 846 stycken licenser för att fälla vitsvanshjort. Hjortdjurens jakttid börjar den 1 september med vaktjakt.