Skogen kan binda kol och skapa
ekonomisk tillväxt samtidigt

Enligt professor Tomas Lundmark kan vi samtidigt utöka både skogens kolbindningsförmåga och hugga mera. Genom koldioxidlagring från biomassa och återvinning av träprodukter skulle det kolneutrala samhället kunna uppnås.

Debatten om skogen och skogsanvändningen är förvrängd. Det sade Tomas Lundmark som är professor i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet under Skogssällskapets seminarium i Helsingfors i slutet av september.

– Skogen kan utgöra en del av klimatpolitiken på två sätt. Den kan vara en buffert för utsläpp från andra industrier genom att binda kol. Å andra kan skogsprodukter ersätta produkter som nu produceras av fossil- och cementindustri.

– Den upplevda konflikten handlar därmed om att skogen kan gynna klimatet på två olika sätt – ersättande förbrukning eller konservering. I samhällsdebatten påstår man att konflikten handlar om att den ena fördelen kan främjas endast på bekostnad av den andra.

Detta opponerar sig Lundmark emot.

Skogsdebatten baseras på antaganden

Idag debatteras således huruvida vi kan minska utsläppen från olja och cement tillräckligt snabbt, eller om vi borde fokusera på att öka skogens förmåga att binda kol.

Enligt Lundmark formuleras svaret på frågeställningen på antaganden gällande substitutionsfaktorer, det vill säga i vilken grad skogsprodukter kan ersätta fossila utsläpp.

– Med en kubikmeter tillväxt i skogen har du alternativet att lämna detta i skogen som en utökning av kollagret. Som en kolsänka är det lätt att uppskatta hur mycket kol vi avlägsnar om vi lämnar tillväxten i skogen. Men vi kunde också använda denna kubikmeter för konsumtion i samhället och säga att vi på detta sätt undviker utsläpp från fossila källor och cement?

Lundmark poängterar att det är mycket svårt att mäta uteblivna utsläpp. Hur kan man bevisa att något undvikits?

– Här behövs en modell där man baserat på många olika antaganden försöker få fram hur mycket vi undviker om vi lägger till en kubikmeter råmaterial i systemet. Det här öppnar upp för en massa olika antaganden som ger oss olika uppskattningar och substitutionsfaktorer.

Vilka antaganden som görs beror enligt Lundmark ofta på vem som sammanställer siffrorna. Den heta debatten om skogsanvändning baseras ytterst sällan på antagandena bakom konklusionerna. Istället jämförs endast konklusionerna. Detta leder i sin tur till att politikerna bliv förvirrade.

– Hälften av experterna säger att vi skall sluta hugga skogen, medan andra hälften säger att vi skall accelerera skogstillväxten och hugga mer. Ingendera sidan berättar dock för politikerna vad experternas uttalanden bygger på. Substitutionsfaktorerna skapar därmed problem inom debatten.

Gödsling av skogen ger turbotillväxt

Hur skall detta lösas? Om skogen museifieras till en kolsänka som inte vidrörs, används inte skogen på bästa sätt eftersom kolsänkan endast är temporär och inte drar nytta av den förnybarhet och det tillväxtpotential som finns där. Å andra sidan kan inte skogen huggas ner gränslöst.

Lundmark menar att lösningen är förhållandevis enkel: utnyttjandet av skogen kan intensifieras samtidigt som dess kolbindningsförmåga förbättras. Detta kräver en kraftigare tillväxt, vilket i sin tur kräver gödsling.

– Vi kan förstärka skogens tillväxt och använda dess biomassa på ett mera klimatsmart sätt. Vi kan försnabba tillväxten av den redan existerande skogen genom att åtgärda det som begränsar tillväxten, det vill säga tillgången till näring. Speciellt på de vanligast förekommande medelbördiga områdena skulle vi kunna få dubbelt högre tillväxt än idag.

Detta skulle givetvis leda till ännu större kostnader vid skogsförnyelse. Därför är det enligt Lundmark viktigt att olika stödfunktioner skulle kompensera markägaren för den utökade kolbindningen. Detta skulle garantera en inkomst redan då investeringen görs och förändra den ekonomiska situationen.

– Jag brukar säga att skogen kan fungera som en dammsugare i fråga om att avlägsna kol från atmosfären. Då vi gödslar skogen trycker vi på turbo-knappen.

Från ett större perspektiv är skogsskötseln den viktigaste komponenten.

– Ett av de viktigaste men ofta bortsedda sätten att maximera tillväxt är att återinvestera en del av den årliga tillväxten i att utöka skogsbeståndet i produktionsskogarna. Detta är orsaken bakom framgångarna i Finland och Sverige. Vi har fördubblat skogsbeståndet och upprätthållit den relativa tillväxten. Och detta kan vi fortsätta med i årtionden och på så sätt utöka kolbindningen i skogarna.

Koldioxidlagring och återanvändning

Den andra delen av lösningen utgörs av återvinning och koldioxidlagring.

– Om vi ser skogen som en begränsad resurs kan den inte förse oss med mera material än nu. Därför är det viktigt att även öka återvinningen och återanvändningen av skogsbaserade produkter. Vi kan det redan gällande fiberprodukter, men gällande produkter i massivt trä använder vi dem en gång varefter de blir biobränsle.

Om vi utvecklade ett system där dessa produkter kunde användas på nytt skulle tillgången på råmaterial för konsumtion utökas. Kolet kommer också förbli bundet i produkterna en längre tid, vilket skulle skapa en temporär kolsänka tills en balans mellan inflöde och utflöde nåtts. På det här sättet skulle vi bli både mera resurseffektiva och dessutom avlägsna kol från atmosfären.

– Träden fångar kolet från atmosfären och trämaterialet används sedan för produkter och i slutändan bioenergi varefter vi fångar upp koldioxiden. Det här skapar ett flöde av kol från atmosfären tillbaka i berggrunden, det vill säga hela processen backas och minusutsläpp uppnås.

Enligt Lundmark är det fullt möjligt att permanent avlägsna kol från atmosfären med hjälp av skogen. Det som krävs nu är mindre prat och mera handling.

– Jag är lite besviken på Finland och Sverige. Vi har alla förutsättningar för ett systemiskt perspektiv. Vi har skogens fantastiska fotosyntes som tar kol ur atmosfären i en hastighet på över 1 miljon ton i dagen under sommaren.

Enligt Lundmark finns det många olika kolsänkor längs vägen från fotosyntes tills biomassan blir energi. Det finns en kolsänka i skogen så länge skogsbeståndet i ekonomiskogarna utökas. Så finns det kolsänkor i produkterna samt i skogsindustrin.

Kolfritt som exportvara

För Lundmark utgår förändringen från skogsägarna, och han efterlyser också ett större förtroende för marknadsmässiga lösningar.

– Om man vill skapa ett flöde av kol från atmosfären till ett ställe där den kan lagras temporärt eller permanent måste man arbeta med markägarna för att utöka skogens tillväxt. Desto mera skogen växer, desto mera kan vi skörda. Desto mera vi skördar och använder material på ett innovativt sätt desto mera kol kan vi föra tillbaka under marken.

I Finland och Sverige går det enligt Lundmark att skapa kolsänkor som är större än utsläppen från den fossila industrin. I grunden handlar det om strategi och investering. Det är fullt möjligt att göra alla industrier kolneutrala och dessutom exportera de negativa utsläppsrättigheterna.

– ”Made in Finland” skulle kunna betyda ”inget koldioxidavtryck”.