Vaall22 5
ProAgria Lantbrukssällskapet höll inom ramen för projektet ”Allatiders mjölk” en vallträff i Pedersöre förra veckan. Något som lyftes upp var behovet av skördetidsprover. Här tar mjölkgårdsrådgivarna Magnus Blässar och Jessika Eklund prover. I bakgrunden Margareta Slotte (till höger) och Jenny Sundqvist.
Jordbruk

Skördetidsprover viktiga för en
kvalitativt god första vallskörd

Redan förra veckan inledde många producenter arbetet med den första vallskörden i Österbotten. En stor del av dem har också tagit skördetidsprover för att få optimalt protein- och energivärde. Att få en kvalitativt god skörd har aldrig varit lika viktigt som nu.

Under förra veckan var det många som inledde arbetet med den första vallskörden. Två av dem var Magnus och Göran Blässar eftersom skördetidsproven visade de värden som eftersträvas för mjölkande kor.

– Vi tog hela första skörden den 6-7 juni när det dessutom utlovades regn mot slutet av veckan. Många andra har påbörjat arbetet och det vore viktigt att den första skörden kan bärgas energin, råproteinet och fibern är optimal för de djurgrupper som finns på gården, säger Magnus Blässar, mjölkproducent i Pedersöre och tillika mjölkgårdsrådgivare vid ProAgria Lantbrukssällskapet.

I slutet av förra veckan höll ProAgria Lantbrukssällskapet och projektet ”Allatiders mjölk” en vallträff med anledning av den första viktiga skörden. Ett tiotal mjölk- och köttproducenter medverkade i ösregnet i Edsevö i Pedersöre.

– Hade det inte regnat skulle kanske färre ha kommit för då skulle många arbetat med den första vallskörden, säger Blässar.

Regnet är det stora frågetecknet just nu i Österbotten. Tvingas producenterna att vänta för länge försämras kvaliteten på gräset snabbt.

– Som det ser ut nu är kvaliteten på vallen mycket bra och producenterna borde få det skördat nu, så mycket regn framöver kan ställa till det, säger han.

Vaall22 7
Drygt tio producenter deltog i informationstillfället som underströk behovet av skördetidsprover.

Ta skördetidsprover

Ett syfte med tillfället i Edsevö var att understryka behovet av skördetidsprovtagning och följa upp vallens utveckling.

– Skördetidsprovtagning är ett hjälpmedel för att avgöra när skörden ska tas. Prover ska tas från flera olika platser på fältet så att de blir så representativa som möjligt. Det som vi vet är att variationerna kan vara stora mellan gårdar och fältens läge inom gården. Det mänskliga ögat och att gå ut och se på egna vallfält ska inte underskattas, säger mjölkgårdsrådgivare Jessika Eklund.

Syftet med skördetidsproven är att börja ta dem tillräckligt tidigt och att sedan upprepa provtagningen med jämna mellanrum på samma gård.

– Då ser man hur D-värde, energi, råprotein och fiberhalten utvecklas i förhållande till väderlek. Så det är viktig information för producenterna. Sedan bör varje gård vara medveten om vilka näringsvärden man eftersträvar i grovfodret. Det varierar exempelvis utgående från utfodringssystem och vad som är optimalt för respektive gård, förklarar Eklund.

Mejerier erbjuder sina mjölkproducenter siffror över hur det ser ut i olika regioner. Andra aktörer erbjuder också information om värmesumman och det aktuella D-värdet som kan jämföras med tidigare år.

– Det ger en bra översikt men det är ändå viktigt att ta egna skördetidsprover, konstaterar växtodlingsrådgivare Margareta Slotte.

Fler prover tas

Enligt Blässar har fler producenter än vanligt tagit skördetidsprover i år, vilket visar på att det är allvar nu. Foderpriserna är höga och genom att lyckas med den egna vallproduktionen är mycket viktigt.

– Som producent kan man inte påverka priset på inköpt foder så värst mycket, men man kan påverka kvaliteten på det egna ensilaget. Vi avgör själva när och hur vi gödslar, bestämmer vallfröblandningarna och när vi skördar, säger han.

Något som är extra viktigt i och med de höga foderpriserna är inte bara att fodret har en optimal smältbarhet och högt energivärde. Vallen ger också djuren protein och därmed fokuserar rådgivningen nu på att råproteinhalten ska vara bra.

En bra skörd ger också en god proteinskörd, poängterar Slotte.

– Exempelvis en ensilageskörd på 7,5 ton torrsubstans per hektar med 14 procent råprotein, ger över 1.000 kilo råprotein per hektar. Sjunker råproteinprocenten minskar totala råproteinskörden så vi ska inte underskatta vallens betydelse här som proteinkälla.