Skördearbetet har i huvudsak framskridit i goda förhållanden. Det finns fortfarande obärgat av alla spannmålsslag och största delen av våroljeväxterna står ännu kvar, skriver ProAgria i sin odlingsrapport.
I början av september avbröt regnen lokalt skördearbetet, då det till exempel i Södra Österbotten föll stora regn på kort tid och en del skiften blev under vatten. De tunga regnen har också fått stråsädsbestånden att lägga sig. Särskilt havren har lagt sig, vilket har försvårat skördearbetet.
I övrigt har tröskningen framskridit jämnt i hela landet och skördearbetet har framnskridit med god fart. Vattenhalterna vid skörd har senare varit mycket låga, vilket minskar avsevärt på torkningskostnaderna.
Potatisupptagningen pågår som bäst och sockerbetsskörden inleds i slutet av månaden.
Arealerna för höstsådda grödor ser ut att öka, åtminstone för höstvetets del. Den tidiga skörden har gjort det möjligt att så i god tid. Rågarealerna är genomsnittliga i år.
De sådda höstspannmålsskiftena har skjutit jämn brådd, men på områden med tunga regn har en del skiften slammat igen. Den varma hösten har satt fart på höstsädens tillväxt, men samtidigt lockat skadegörare, så som fritfluga och kålbladstekel. Den lönar sig att följa med situationen och utföra bekämpning vid behov.
Stora skördevariationer och kvalitetsproblem
Höstsädens skördenivåer har varit försvarlig i hela landet. Rågskörden har varit tillfredsställande, men kvaliteten har varit varierande. Mjöldryga förekommer mera än i genomsnitt.
Höstveteskörden har varierat mellan försvarlig och svag, men goda resultat har också noterats särskilt i landets södra delar.
Vintern gick hårt åt höstoljeväxterna och de övervintrade höstoljeväxterna har gett måttliga skördar.
Havreskörden är något bättre än i genomsnitt och lokalt har skördarna varit goda. Havrearealerna var större än vanligt i år och havrelagren når rekordnivå.
Kornskörden är genomsnittlig, men på många gårdar har skörden varit en besvikelse. Det har förekommit kvalitetsproblem hos havre och korn, särskilt i fråga om hektolitervikt.
För havrens del finns det flera partier med en hektolitervikt under 50 kg, vilket är under mottagningsgränsen. För kornets del har till och med vikter på mindre än 60 kg noterats. Det finns ingen marknad för sådana partier, men kvaliteten kan förbättras med effektiv förrensning under torkningen, då små korn kan avlägsnas. Lokalt förekommer även höga toxinhalter på grund av rödmögel.
Spannmålspriserna har sjunkit avsevärt under hela skördeperioden. Situationen är mycket utmanande, särskilt på gårdar som inte har tecknat odlingsavtal på sin skörd. Skördeintäkterna räcker inte till för att täcka produktionskostnaderna på gårdar som inte har bundit priset till en god nivå i tid.
Planmässighetens betydelse får tyngd under sådana år som detta och planmässigheten kommer att öka som en följd av detta. Det är till exempel viktigt att fundera på hur man kunde göra odlingen mångsidigare och på om det alls finns skäl att öka havrearealen om exporten inte börjar dra. Med tanke på nästa år är det skäl att noggrant granska marknadsläget, avtalspriserna och lagerutsikterna innan odlingsbesluten slås fast.
Oljeväxter och ärt bra i växtföljden
Ärtskörden är inne på slutrakan. En stor del av ärtorna har lagt sig illa, vilket har försvårat skördearbetet avsevärt.
Oljeväxtskörden är mest på hälft av de grödor som skördas med tröska. Rybs- och rapsskörden har kommit längst i Norra Österbotten, Nyland och Egentliga Finland. Oljeväxtskörden uppskattas bli tillfredsställande i hela landet.
Oljeväxter och ärtor ger välkommen variation i växtföljden och täckningsbidragskalkylerna ger vid handen att de är utmärkta alternativ i växtodlingsgårdarnas växtföljd.
Den tredje ensilageskörden är i huvudsak bärgad och en tredje skörd bärgas på ungefär hälften av alla gårdar. Vallskörden har varit genomsnittlig och bättre än i genomsnitt i delar av landet.
Den tredje skörden har bärgats tidigare än normalt, men skördearbetet har varit besvärligt på grund av rikliga regn särskilt i de österbottniska landskapen. Skördens kvalitet har varit god.
Potatisupptagningen pågår som bäst. Potatisskörden ser ut att blig god både i fråga om mängd och kvalitet. De tunga regnen i månadsskiftet föll vid en utmanande tidpunkt, då upptagningen just hade inletts. Fälten har dock torkat upp väl under de gångna veckorna och upptagningen har fortsatt.
Uppehållsväder behövs för att potatisupptagningen kunde utföras i goda förhållanden. På flera potatisgårdar spökar fjolårets förluster och gårdarna tål inte ett nytt katastrofår.
Upptagningen av sockerbeta har också inletts, men arbetet är ännu i sin början. Sockerbetan hör till årets vinnare och kommer att ge en god skörd. Goda förhållanden finns nu på önskelistan så att en stor skörd av god kvalitet kunde bärgas från fälten.
September är tid för grön- och rotsaker
Skörden av lagergrönsaker och lök har inletts, men huvudskörden är ännu förestående. Skörden av lagergrönsaker så som morot, kål och lök uppskattas i huvudsak bli god. Dock har lokala regn försvagat skördeutsikterna på sina håll.
Den varma hösten kan också öka lagringskostnaderna, då kylning av varma rotsaker i lagret kräver energi.
Skörden av färska grönsaker så som sallat, rödbeta, bönor, purjo, broccoli och blomkål pågår till slutet av månaden om inte nattfrost skadar bestånden. Mindre bekanta odlingsväxter, så som fänkol, rotpersilja och kronärtskocka bärgas ännu från fälten. Olika pumpor mognar också för tillfället och det finns pumpor av olika färg och storlek till försäljning.
På äppelgårdarna på Åland och södra Finland plockas nu höstsorter av äpplen som har fått god färg i solskenet. Äppelskörden uppskattas på hela taget bli god.
Även om huvudskördeperioden för bär redan är över, finns det ännu ett utbud av bär från tunnelodlingar, så som jordgubbe, björnbär och buskblåbär.