Dsc07310
Saftstugans uteservering vid ”Ströömen” som kopplar ihop Vandöfjärden med de vida världshaven.
Livet på landet

Skördefest med äpplekick
för den som tappat musten

Fler besökare än i fjol, men inget publikrekord för den åländska Skördefesten som hade äpplen som tema och där mat och dryck såldes i rekordfart.

Äppelmust i box eller på flaska hade strykande åtgång. Och ifall någon riskerade att tappa musten i jakten på att besöka så många ställen som möjligt kunde de också få sina egna äpplen mustade hos Saftstugan i Finström Vestanträsk.

Där hade Daniel Dahlblom och hans medarbetare laddat upp med 900 stora flaskor must, som var på väg att ta slut redan tidigt på lördagseftermiddagen.

Dsc07313
Glada Benita Gustafsson tillsammans med döttrarna Elisa och Linn i röd jacka bjöds på smakprover i Saftstugan, där Daniel Dahlblom berättade att sommaräpplen som redan hunnit mjukna inte alls passar för mustning.

Saftstugan med sin pittoreska strandservering vid ”Ströömen” som kopplar ihop Vandöfjärden med världshaven är även för många ålänningar en okänd oas, som under Skördefesten bland annat besöktes av en busslast pensionärer från Norrtälje.

– I slutet på 40-talet när det var ganska knapert i landet efter kriget hade vi en åländsk familj som bodde hos oss i Sverige, berättade en jovialisk herreman.

Skördefestens verksamhetsledare Ida Segerström-Wester säger att åtminstone 40 inresande bussar och tre kryssningsfartyg besökte Åland under Skördefesthelgen.

Dsc07270
Halmbalarna där lekfulla pappor och deras barn kan kasta loss av hjärtans lust är ett av Bolstaholms verkliga dragplåster.

Parkeringsmöjligheter nyckeln till framgång

Det omväxlande vädret med många lokala regnskurar under Skördefestens tre dagar bidrog till att det totala besökarrekordet inte överträffades den här gången.

Preliminärt räknar arrangörerna med ca 15.000 unika besökare som totalt gjorde ungefär 108.000 besök runt om på Åland.

Men Bolstaholms gård, som också i år var den stora publikmagneten, hade 3.600 besökare redan första dagen, vilket var alla tiders rekord för fredagar.

– Det är den stora parkeringen på vallen här intill som är nyckeln till att så många kommer hit, kommenterade gammelhusbonden Götrik Sundberg.

Bolstaholm har anor sedan 1400-talet och har ägts av både svensk och finsk adel. Nu är gårdens huvudinriktning köttproduktion från biffdjur av rasen Charolais.

Försäljningen av gårdens förädlade köttprodukter sker i huvudsak direkt till konsumenter under Skördefesten på hösten och kosläppet den 1 maj samt på marknader och mässor.

Dsc07283
Bolstaholms gård firar i år 100-jubileum i familjen Sundbergs ägo och Götrik Sundberg har skrivit en historik om hur hans far jobbade ihop pengar i Amerika för att bli bonde hemma i Geta.

Dubbel växelkurs för Fridolfs dollar

I år hade Götrik skaffat sig extrajobb under Skördefesten med att sälja signerade exemplar av en rikligt illustrerad skrift med berättelser om hans far och hur godset Bolstaholm efter ytterst skiftande öden kom i familjen Sundbergs ägo för exakt 100 år sedan.

År 1905 hade hans far Fridolf Sundberg med ryskt pass (och troligen för att undvika tre års rysk militärtjänst) rest till Amerika och sedan jobbat ihop pengar för att köpa ett hemman på Åland.

I boken finns bland annat en bild på penningbältet och doktorsväskan där Fridolf hade sina pengar när han återvände till Åland.

I samma väska hade han också sedlarna när han gick till banken och kontant betalade 550.000 mark för gården, vars skog då var helt skövlad eftersom en tidigare ägare drev Haraldsby ångsåg.

– Far hade tur och fick 40 mark för en dollar. Emigranter som kommit hem tidigare fick bara 20 mark, berättar Götrik som sammanställt berättelsen utan hjälp av spökskrivare.

Men Götrik vill också lyfta fram kvinnornas roll i det gamla bondesamhället.

– Min mor Ida var en enorm arbetsmänniska som steg upp klockan 4 för att mjölka korna. Dessutom födde hon åtta barn inom elva år och efter det var vi hela tiden tio personer vid matbordet.

En liten kuriositet är att alla de åtta barnen fick förnamn som började på G.

Dsc07295
Labyrinten bland Bolstaholms solrosor sägs i år ha varit ovanligt svår.

Svårt att få med stora bondgårdar

Skördefestens verksamhetsledare Ida Segerström-Wester är riktigt nöjd med årets evenemang och ser det ”varierande vädret” som en förklaring till varför det inte blev nytt besöksrekord.

– Och vad jag har hört var försäljarna väldigt nöjda.

Efterhand åren har Skördefesten fått en allt större tyngdpunkt på restauranger, caféer och just direktförsäljning av jordbruks- och andra produkter. Däremot har populära stora gårdar som Haga kungsgård och Haddnäs med både betande kor och många hästar helt fallit bort.

Besökare bortifrån har exempelvis upplevt traktorsafarin bland Hagas mjölkkossor som en verklig höjdpunkt.

– Vi har ju en del öppna gårdar och försöker hitta lösningar för att större gårdar ska kunna vara med. Men vi förstår att de har fullt upp just den här årstiden, kommenterar verksamhetsledaren.

Dsc07302
Tomatodlingen vid Saftstugans besöksparkering bör ses mera som komplement än konkurrent till de sydösterbottniska växthusen. Lägg märke till det gamla orangeriets vackert utformade och med tanke på dagens energipriser mycket framsynta uppvärmningssystemet.