Img 0581
Kjell Skoglund, vd för Finsk-svenska handelskammaren, och SFP-riksdagsledamot Sandra Bergqvist medverkade i framtidsseminariet i Vörå. Skoglund fokuserade bland annat på nordiskt näringslivssamarbete. Bergqvist berättade om aktuella förslag för att öka inflyttningen till landsbygden.
Landsbygdsnäringar Livet på landet

Skattelättnader, eftergifter
på studielån och lönetillägg
kunde gynna landsbygden

Skattelättnader och eftergifter av studielån för återflyttare till landsbygden? Det är exempel på några förslag som det nationella glesbygdsnätverket HAMA har utarbetat. Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP), medlem i nätverket, redogjorde för aktuella idéer på ett framtidsseminarium i Vörå.

För SFP-parlamentarikern Sandra Bergqvist från Nagu är utvecklandet av glesbygden, landsbygden och skärgården ständiga hjärtefrågor på den personliga agendan. Bergqvist deltog på distans i ett framtidsseminarium i Vörå i slutet av maj. Hon påpekade att förändrade värderingar har betytt ett lyft för landsbygden under coronakrisen.

– Möjligheten till eget boende eller fritidsstuga har börjat värdesättas allt högre. Samtidigt gäller det att ha grundstrukturer och även nätförbindelser i skick, säger Bergqvist som även efterlyser mera fördomsfritt nytänkande vad gäller arrangemang på landsbygden.

Förutom en position som ordförande för Skärgårdsdelegationen sitter Bergqvist även med i det nationella glesbygdsnätverket HAMA som har listat några åtgärder för att stimulera inflyttningen till mindre orter.

– Gruppen har konsulterat skatte- och grundlagsexperter. En idé är att införa skattelättnader för återflyttare till landsbygden. En annan åtgärd vore att återflyttare skulle beviljas eftergifter av studielån till ett värde av 2.600 euro per år.

– Slopade arbetsgivaravgifter för småföretagare i glesbygden föreslås också liksom lönetillägg för kommunala och statliga tjänstemän. Det råder brist på kompetent folk inom förvaltningen på små orter. Därtill saknas det ofta stabila nätverk att luta sig mot, säger Bergqvist.

De presenterade åtgärderna har enligt Bergqvist hittills fått ”försiktigt tummen upp”. Flera förslag blev dock tydligt ifrågasatta under framtidsseminariet.

– Ur juridisk synpunkt vore det klart lättast att driva igenom eftergifter av studielån. Det är något som har praktiserats i Norge. Det byråkratiska systemet i Norge påminner om det finländska, även om det finns skillnader, säger Bergqvist.

Img 0577
Pia Simons, vd på Simons Element, lade ut texten om sina erfarenheter av att vara företagare i Vörå.

Energisatsningar kunde gagna landsbygden

En annan distansföreläsare på seminariet var Kristinestadsbördige Kjell Skoglund, vd för Finsk-svenska handelskammaren.

– Olika satsningar på vindkraft, solenergi och bioenergi kan vara en stark nisch för landsbygden. Produktionen av energi på miljövänligt sätt är av central betydelse framöver. Samtidigt kan man minnas att solenergi endast utgör en procent av den totala nordiska energikonsumtionen för närvarande.

Pia Simons, vd för Simons Element, ser i sin tur möjligheter att skapa ett grönt energikluster av samarbetande företag i Vörå kommun.

– Historiskt sett utgjorde ju Oravais fabrik ett starkt kluster på sin tid. Som mest fanns det cirka 500 anställda på fabriken och cirka 1.800 invånare i fabriksområdet. Så visst finns det traditioner att bygga på i vår trakt, sade Simons som medverkade fysiskt på seminariet och berättade om hur det är att vara företagare i Vörå.

Vidare ställer sig Kjell Skoglund skeptisk till den finländska arvsskattens negativa inverkningar på generationsväxlingar inom familjeföretag.

– Den här skatten finns inte i Sverige, Norge och Ryssland. I Danmark finns visserligen en lindrig arvsskatt, men där är systemet klart enklare. Den finländska arvskatten medför att en del arvtagare väljer att sälja hela företag eller delar av dem istället för att ta över verksamheter.

Kontakterna till Sverige förblir viktiga

Kjell Skoglund framhöll under sitt föredrag att den rikssvenska ekonomin har utvecklas i en betydligt mera gynnsam riktning än den finländska under de senaste tretton åren.

En faktor som Skoglund poängterade är det starka samarbetet mellan fackföreningar och arbetsgivare i Sverige. Arbetstagarna har sina representanter i företagsstyrelser och det banar väg för vidsynthet och ett bredare tänkande. Ifjol förekom inte en enda strejk på svensk mark.

– På det här området skulle Finland ha mycket att lära. Man har i landet svårt att ge ifrån sig förmåner. Man borde samarbeta mera för att bli mera konkurrenskraftiga så att jobben kan behållas på lång sikt.

– Samtidigt är det faktum att Sverige fortsättningsvis är ett viktigt exportland för Finland. 11 procent av exporten går till Sverige för närvarande. Av de österbottniska exportföretagen har 70 procent tagit sina första stapplande utlandssteg på den svenska marknaden.

Överlag har det nordiska näringslivs- och även försvarssamarbetet accentuerats på sistone. I det nuvarande regeringsprogrammet omnämns det nordiska samarbetet inte mindre än 38 gånger, framhöll Kjell Skoglund.

Framtidseminariet på Norrvalla arrangerades av SFP i Vörå. Tillställningen visades av de lokala tv-stationerna och den var också tillgänglig via Youtube.