Nästa år samlar Förenta Nationerna världens regeringar och andra intressenter till toppmötet ”Food Systems Summit 2021”. Toppmötet ska förändra de globala livsmedelssystemen med målsättningen att få världens länder att närma sig hållbarhetsmålen i Agenda 2030. FN har stora förväntningar på toppmötet. Generalsekreterare Antonio Gueterres har sagt att hans största förväntning är en stärkt offentlig debatt om betydelsen av livsmedelssystem som leder till att världen når de 17 hållbarhetsmål som ingår i Agenda 2030. Under FN:s generalsekreterare har Agnes Kalibata utsetts till särskilt sändebud för toppmötet och förberedelsearbetet.
Det finns en tidsplan för vägen mot ”Food Systems Summit 2021”. Den här hösten samlar man ihop fakta och bakgrundskunskap. Nästa vår görs prioriteringar och agendan för toppmötet fastställs. Då skrivs också utkast till de dokument som ska delges från mötet. Själva kulmen är alltså ett toppmöte, men processen kommer ändå att pågå länge. Toppmötet föregås av ett komplext bakgrundsarbete och efteråt blir det också uppföljning.
I det befintliga idémanuset konstateras att det med tio år kvar är förhållandevis bråttom om världen ska hinna nå målen i Agenda 2030. Toppmötet 2021 om livsmedelssystemen konstateras vara en betydande möjlighet och en vändpunkt i arbetet mot målen i Agenda 2030. I idémanuset beskrivs att mycket av arbetet fortfarande återstår och att utvecklingen stundvis till och med går åt fel håll, till exempel på grund av coronapandemin.
Idémanuset konstaterar att dagens livsmedelssystem i många fall är en del av problemet, men också att forskarna är överens om att en omvandling av livsmedelssystemen erbjuder den enskilt starkaste möjligheten till att ändra riktning och realisera visionen i Agenda 2030. Idémanuset slår fast att alla människor behöver äta varje dag, att det uttryckligen är människor och inte byråkratiska system som producerar livsmedel samt att en del bönder lyckas göra detta framgångsrikt medan andra igen är tvungna att kämpa mer. Vidare anses alla vara förvaltare av de naturliga system som livsmedelsproduktionen bygger på. Slutligen konstaterar man dessutom att metoderna som producerar och förmedlar maten till tallriken, och som också tar hand om resterna, är en central del av en människas liv.
När idémanuset redogör för exempel på hur man misslyckats blir det mer konkret. 690 miljoner människor hungrar fortfarande. En tredjedel av den producerade maten går till spillo. Näringsbrist är den främsta bidragande orsaken till det globala sjukdomstrycket och kortare förväntad livslängd. Mer än två miljarder människor lider av övervikt och fetma. Livsmedelssystemen ger upphov till 29 procent av alla växthusgaser och bidrar därmed till klimatförändringen. Enligt idémanuset svarar jordbruket för 80 procent av den globala förlusten av biologisk mångfald. Jordbruket står också för 70 procent av all användning av sötvatten och 80 procent av all avskogning. Man konstaterar också att detta sammantaget har negativa effekter på klimat, miljö, människors hälsa och sociala välfärd.
För att åstadkomma förändring ska ”Food Systems Summit 2021” lansera nya djärva åtgärder, lösningar, partnerskap och strategier. Samtliga 17 hållbarhetsmål anses enligt FN ha ett visst mått av koppling till hälsosammare, hållbarare och rättvisare livsmedelssystem. Man ska vidta en uppsjö av åtgärder och arbetsmetoder som bland annat omfattar en rådgivande kommitté med representanter från FN:s medlemsländer, arbetsgrupper och insatsstyrkor (task forces). Man ska också ordna olika dialoger (Food Systems Dialogues) där bland andra ordföranden för Word Farmers Organisation (WFO) Theo de Jager deltar.
Det praktiska arbetet kommer att ske enligt fem arbetsspår. Det första är att säkerställa säker och näringsrik mat för alla, man vill utrota hungern och förbättra näringsnivåerna. Det andra är en övergång till hållbara konsumtionsmönster, främst genom att komma åt konsumenternas beteende. Det tredje är att öka produktionen som är bra för naturen och det uttryckligen i hela livsmedelskedjan genom att minska utsläppen, öka kolupptaget och därmed begränsa jordbrukets bidrag till klimatförändringen. Det fjärde spåret är rättvisare levnadsvillkor och dem ska man uppnå genom att utrota fattigdomen och förbättra värdefördelningen i livsmedelskedjan. Det femte spåret är motståndskraft mot sårbarhet, chocker och påfrestning. Det innefattar såväl konflikter som naturkatastrofer och hälsorelaterade pandemier.
Ambitionerna är alltså höga när världens länder går mot FN-toppmötet ”Food Systems Summit 2021”. En del aspekter i hållbarhetsmålen i Agenda 2030 berör i allra högsta grad vårt jordbruk och livsmedelskedja här i Finland. Andra aspekter är mer aktuella för jordbruket i en global kontext. Många av de aspekter som berör jordbruket i en global kontext bör vi trots det ta på fullaste allvar. Gör vi inte det så riskerar de att inverka negativt också på livet, livsmiljön och jordbruket här i Finland.