Under tisdagen presenterades de första resultaten från RUOKAKETJU-projektet. Det står klart att den försämrade köpkraften lett till minskad konsumtion. Kassaflödet inom livsmedelskedjan har vuxit långsamt och pekar på att kedjan har svårt att skapa mervärde.
Hela livsmedelssektorn har påverkats av de senaste årens multipla kriser. Inflationen har påverkat konsumentbeteendet och lett till minskad efterfrågan. Inte bara lantbruket, utan hela livsmedelskedjan har drabbats av kostnadsproblem och prisstegringar.
I syfte att undersöka funktionaliteten och värdebildningen inom livsmedelskedjan startade Pellervo Ekonomisk Forskning PTT, Naturresursinstitutet Luke och REINU econ projektet RUOKAKETJU förra våren. Under tisdagen kunde parterna presentera projektets intermediära resultat.
Konsumenterna har förlorat köpkraft
– Priserna har stigit medan volymen på livsmedelskonsumtionen har minskat, vilket betyder att konsumtionen har anpassats till den nya situationen och att matens relativa andel av hushållens utgifter har hållits på samma nivå som tidigare.
Det berättade PTT:s forskningschef Sari Forsman-Hugg under tisdagens informationstillfälle.
Under de senaste två åren har priserna på livsmedel stigit 20 procent. I oktober låg prisstegringen i jämförelsen med förra året på 4 procent. Av hushållens utgifter gick 12 procent till mat år 2022. Samma år sjönk livsmedelskonsumtionens volym med 4 procent.
– Det är tydligt att inflationen påverkar konsumenterna och hushållens köpkraft har försvagats kraftigt.
Detta framgår tydligt av en konsumentenkät som gjordes inom ramarna för projektet i augusti 2023. Av de 1.067 personer som svarade på enkäten tyckte 40 procent att maten är för dyr i förhållande till de inkomster hushållet har till sitt förfogande. Drygt en tredjedel – de med högre inkomster – höll dock inte med om att maten blivit för dyr.
Då de tillfrågade fick välja vilka fem faktorer som påverkar deras köpbeslut mest svarade 72 procent oberoende inkomstkategori att priset är avgörande. I ordning kom därefter smak, kvalitet, inhemskhet och rabatterbjudanden. 46 procent ansåg produktens inhemskhet vara det viktigaste, men bland 18-34-åringar var den andelen endast 27 procent.
Minst viktig var den för konsumenter i Helsingfors och Nyland. Omkring hälften svarade att de förändrat sitt köpbeteende på grund av de högre matpriserna, och för hälften av dessa innebär detta att de köper mera av butikens egna märken.
Speciellt konsumtionen av rött kött och fisk har minskat, medan konsumtion av broiler till och med har ökat. Fisken har fallit bort på grund av prisstegringen, medan konsumtionen av nötköttet i större grad minskat på grund av upplevda hälso- och klimatrelaterade orsaker än själva prisutvecklingen. Överlag har dock miljö- och klimatfrågor en mycket liten inverkan på konsumentbeteendet.
– Det är ännu oklart hur långvariga förändringarna i konsumentbeteendet är, och i vilken mån de återställer sig då köpkraften förbättras, sammanfattade Forsman-Hugg.
Prisnivån avgörande för konsumtionen
Juho Valtiala som är forskare på Luke förevisade hur priser och inkomster inverkar på efterfrågan på livsmedel. De avgörande ekonomiska aspekterna utgörs av produktens pris, den ersättande produktens pris samt konsumentens inkomstnivå.
Enligt forskningsresultaten har konsumtionsmängden på livsmedel under de senaste 40 åren förändrats i enlighet med prisförändringarna. Inkomsternas inverkan på konsumtionen har haft en betydligt mindre roll än priserna.
– Prisförändringar leder till förskjutningar i olika livsmedelsgruppers relativa andelar exempelvis så att det dyrare köttet ersätts med förmånligare proteinkällor. De mest betydande förändringarna har dock skett inom olika grupper, vilket i konsumentundersökningen framgår i det att konsumenterna kompromissar med kvaliteten, berättade Valtiala.
– Det är i sig inget ovanligt att livsmedelspriserna stiger med 20 procent – detta skedde mellan åren 2010 och 2012. Nu har denna ökning skett på ett år, berättade Kyösti Arovuori som är lantbruksekonom på REINU econ.
Enligt Arovuori berodde prisstegringen i början av 2010-talet på förändringar i mervärdeskatten samt att utgifter kunde föras över på priserna utan att efterfrågan påverkades. Detta har inte nu varit möjligt då alla kostnader stigit samtidigt och konsumenternas köpkraft försvagats.
I enlighet med detta ökade livsmedelskedjans kassaflöden 2010-2013 för att sedan plana ut och därefter åter växa 2022.
– Förra året steg kostnaderna inom jordbruket, vilket gjorde att livsmedelsindustrin betalade ut marknadsintäkter i förväg vilket i sin tur gjorde att producentpriserna steg och kassaflödet ökade.
Mellan åren 2012 och 2021 växte ändå livsmedelskedjans kassaflöde i genomsnitt endast 0,4 procent per år. Detta motsvarar befolkningstillväxten, vilket i praktiken betyder att tillväxten endast berott på befolkningsökningen.
– Det här är hela kedjans misslyckande och problem. Vi har misslyckats med att skapa mervärde och blivit fast i ett nollsummespel. Antingen är det brist på mervärdesprodukter eller så finns det ingen efterfrågan på dessa produkter.
Spannmålsmarknaden ger en viktig ledtråd
Som ett exempel på hur pris- och kostnadsförändringar genom marknadschocker förs vidare i livsmedelskedjan lyfte PTT:s lantbruksekonom Mauri Yli-Liipola fram spannmålsmarknaden eftersom denna är känslig för störningar.
Därmed erbjuder den information om hur priser förflyttas och hur återhämtningen kan se ut.
– Producentpriserna på spannmål återgår till nivån före chocken snabbare än konsumentpriserna på spannmålsprodukter. Uppgången i konsumentpriser är alltid mer måttlig, men förändringen förblir mer bestående. Återhämtningstakten varierar också från chock till chock, förklarade Yli-Liipola.
RUOKAKETJU-Projektet finansieras i huvudsak av Gårdsbrukets utvecklingsfond Makera men också av Livsmedelsindustriförbundet ETL, MTK och Finlands Dagligvaruhandel PTY, och kommer att fortgå till slutet av 2025 i syfte att ta fram mera ingående analyser om marknaden, kassaflöden och förändringarnas varaktighet.