Det vankas klassisk tjärbränning i Purmo i sommar. Under det veckolånga evenemanget i början av juli ordnas det tillhörande program varje dag. Det handlar om en lokal tradition som har återkommit vart tionde år sedan starten 1976.
Under den andra torsdagskvällen i juni dundrar en virkeslyftande traktor ettrigt på i ett skogsparti en bit bakom Purmo skola.
Över tio personer arbetar flitigt med att såga, bära och rada material i den tjärdal som Överpurmo hembygdsförening håller på att anlägga.
– Det här är den tredje talkokvällen hittills. Uppslutningen och intresset har varit stort. I det första tillfället deltog 27 personer, säger Tore Stenmark, ordförande för Överpurmo hembygdsförening.
– Tjärdalen börjar ta form successivt. Samtidigt behöver vi samlas och arbeta 3-4 gånger till inför premiären den första juli, säger Stenmark.
Barkningen gjordes redan 2021
Att ställa till med tjärbränning är i praktiken ett flerårigt och mycket arbetsdrygt projekt.
– Vi utförde barkningsdelen redan 2021. Under fjolåret gjorde vi avverknings- och klyvningsarbetena. Volymmässigt handlar det uppskattningsvis om cirka 65 kubikmeter travad ved.
– Två lokala skogsägare har gett oss tillstånd att hämta virke. Den här gången har vi också haft möjlighet att använda material från kommunalt ägd skog här i trakten, säger Stenmark.
Historiskt var tjärbränning en viktig binäring som gav bönderna extra inkomster. I Österbotten blev tjära en exportvara och Stockholm var en viktig marknad i tiderna.
– Här i Purmo-trakten finns det spår efter 218 inventerade historiska tjärdalar, säger Stenmark.
Moderna tjärbränningar
Rejd Nylund har minnesbilder av samtliga sex moderna tjärbränningar i Purmo sedan starten 1976 då han själv var 13 år.
– Jag var med under alla arbetsskeden när den första tjärdalen byggdes. Jag var väl bara i 10-årsåldern när barkningen utfördes. Jag kommer ihåg att intresset var mycket stort i bygden den gången.
– I samband med de två föregående tjärbränningarna har jag inte engagerat mig så mycket. Men i år har jag deltagit i alla talkokvällar, säger Nylund medan han knegar på i tjärdalen.
Av den här talkokvällens deltagare har Per Sjöskog den längsta och bredaste erfarenheten av tjärbränningsprojekt.
– Årets tjärdal ser bra ut. Den får rätt höjd och det är viktigt i sammanhanget. Det är svårare om bygget är för lågt, säger Sjöskog.
Förutom att ha medverkat i alla tjärbränningar på hemorten har Per Sjöskog genom åren varit involverad i satsningar i Österbotten samt även i Växjö-trakten, där hans yngste son är bosatt, och Saarijärvi.
– Totalt har jag varit med om att skapa 19-20 tjärdalar, säger han medan han plockar fram en tidningsbild från en tjärbränning på Skansen.
Tjärbränningsvecka med mångsidigt program
Efter att trämaterialet är på plats i tjärdalen återstår det att göra övertäckningar med mossa och jord.
Tjärdalen i Purmo tänds den 1 juli klockan 19. Tre dagar senare kommer man att provtappa tjära för första gången.
Tjärbränningsveckan 1-7 juli inkluderar dagliga programinslag. Evenemanget är en stor sommarhändelse som lockar besökare från när och fjärran.
– Sammanlagt brukar flera tusen besökare söka sig hit, säger Majvor Westström, kassör i Överpurmo hembygdsförening.
– I år väntar vi gäster ända från Kemijärvi. Från hösten 1944 vistades evakuerade Kemijärvibor i den här trakten. Det handlade om 1.600 personer som kom till det dåvarande samhället med cirka 2.500 invånare. Redan våren 1945 hade största delen av de evakuerade flyttat vidare, säger Westström.
Lördagen den 4 juli arrangeras ett mångsidigt skogsseminarium i Purmo skola. Bland talarna finns professorer och akademiker från både Finland och Sverige.
Nils-Erik Villstrand, Henry Nygård och lokalhistorikern Tommy Olin, ekonomie doktor till utbildningen, är några kända nordösterbottniska aktörer som medverkar i seminariet.
Andra förredragshållare under tjärbränningsveckan är akademikern Ann-Catrin Östman, författaren Peter Sandström, Tommy Olin samt Susanne Lagus från det finlandssvenska hembygdsförbundet.
Biologen Mattias Kanckos föreläser kring rubriken ”Jakt och viltets förändring i Purmo från forntid till nutid”.
Exempel på andra aktiviteter är en veterantraktorträff på parkeringsområdet den 4 juli, en friluftsgudstjänst den 5 juli och olika hantverksdemonstrationer.
– Till exempel smide kommer att vara fokus. Dessutom kommer en hantverkare att tillverka en traditionell tjärtunna under veckans lopp, säger Tore Stenmark.
Det musikaliska programmet är därtill omfattande. Olika ensembler från närområdet finns på plats och allsång ordnas också.