Efter starkt missnöje från självverksamma skogsägare har Ålands SkogsIndustrier Ab på vissa villkor höjt priset för högkvalitativt leveranstimmer trots en sänkning av priset för rotavverkat virke på grund av marknadsläget.
– I det kritiska läget efter stormen Alfrida är det okej med ett lägre pris på leveranstimret. Men i framtiden bör priserna ligga på samma nivå eller till och med högre än för rotavverkat virke, tycker skogsägaren Johan Mörn i Saltvik Långbergsöda.
I ett brev till åländska skogsägare den 15 november skriver Ålands SkogsIndustrier ÅSI:s VD Anders Mattsson att bolaget har tagit till sig av kritiken mot de lägre priserna för leveransvirke. Men för att få ett högre pris måste skogsägarna på förhand göra upp ett avtal med bolaget.
Leveranskontraktet ska vara klart senast den 31 januari 2020 och virket ska vara ”avverkat och utkört” senast den 23 mars.
Sänkta priser på både sågat virke och massaved beror enligt Mattsson på prispress till följd av avmattning på exportmarknaderna. Prissänkningen påverkar också den massaved som säljs på leverans.
Har själv kapat 30.000 stammar
Johan Mörn som är utbildad skogsbruksingenjör äger totalt 120 hektar skog och hör tillsammans med sin far Erik Mörn till de många skogsägare som själva arbetar mycket i sina skogar och säljer virke på leverans till ÅSI.
Efter nyårsstormen Alfrida som 2019 beräknas ha vräkt omkull så mycket skog att det motsvarar fem årsavverkningar på Åland har Johan och Erik Mörn kört upp 360 liter motorsågsbränsle och kapat cirka 30.000 trädstammar.
Trots de lägre priserna på leveransvirke vill Johan ändå inte vara alltför kritisk mot ÅSI. Han konstaterar att skogsbolaget hamnade i stormens öga just när företaget började få verksamheten att rulla efter sammanslagningen av de två tidigare skogsföretagen Andelslaget Ålands Skogsägarförbund och Carl Rundberg Ab.
Han tycker också att Anders Mattsson som i höstas började som ÅSI:s nya VD har kommit bra in i jobbet.
Ännu den här vintern kan man enligt Mörn acceptera att ÅSI betalar lite sämre för leveransvirket.
– Men i framtiden borde priset på leveranstimmer absolut ligga på samma nivå eller till och med högre än rotavverkat om timret har rätt kvalitet och levereras vid rätt tidpunkt. I teorin är leveranstimret värt mera eftersom det sparar kostnader för industrin.
Stor oro för drastiskt sänkta virkespriser
Mest känd är Johan Mörn som skarvjägare och idérik anläggningschef på exklusiva konferens- och turistcentret Silverskär i Saltviks skärgård, men han är också medlem i Ålands Skogsvårdsförenings styrelse.
Föreningens verksamhetsledare Torbjörn Björkman konstaterar för sin del att det inte är någon hemlighet att ÅSI ”inte varit så piggt på allt leveransvirke som oplanerat kommit in till industrin”.
Bland medlemmarna har Björkman märkt en stor oro för att prisnivån på leveransvirke drastiskt kommer att sänkas för att i huvudsak kunna styra det framtida virkesflödet via industrins rotavverkningar.
– Från skogsvårdsföreningens sida vill vi däremot ha kvar ett rimligt pris på leveransvirke och uppmuntra till självverksamhet, säger Björkman och påpekar att Johan Mörn ”på eget initiativ” har kämpat mycket för detta gentemot ÅSI.
Bland skogsägare finns också en viss förvåning över att ÅSI i höstas var snabb med att anställa en ny virkesinköpare.
– I dagsläget har ju ÅSI inte för lite virke. Däremot sålde man för lite direkt efter stormen!
Aktiva skogsägare har nu en nyckelroll
Johan Mörn poängterar att det behövs samverkan mellan alla parter för att Ålands SkogsIndustrier och andra landsbygdsrelaterade åländska företag ska klara sig i den tuffa konkurrensen. Frakter och andra kostnader är betydligt högre på Åland än i omgivande regioner.
Mörn vill också lyfta fram de aktiva och självverksamma skogsägarna som ÅSI:s viktigaste resurs.
– När vi alla tillsammans småningom röjt upp det mesta efter Alfridas härjningar finns det risk för att ÅSI:s två sågverk får brist på timmer och annat virke. Därför har de självverksamma skogsägarna en nyckelroll för att via gallringar få fram mera virke och lägga grunden för nya avverkningsmogna ekonomiskogar som säkerligen blir rotavverkade.
– Dessutom borde landskapsregeringen i det här läget också hjälpa till med mera stöd för plantering och röjning.
Hjälper industrin med utdrivningen
De aktiva skogsägarna gör enligt Mörn stor nytta genom att både rotkapa och köra ut stormfällda ströträd. Det är virke som det inte lönar sig att avverka med stora skogsmaskiner.
– På det sättet hjälper skogsägarna ÅSI. Skogsindustrin får färdigt travat virke att hämta från vägkanter. Men det är viktigt att skogsägarna känner att de tas på allvar och många kommer i alla fall att sälja på rot.
Men Johan Mörn påpekar också att det är viktigt med tydliga kontrakt beträffande kvalitetsklass och leveranstidpunkt.
– Vi skogsägare måste också acceptera att det i kontrakten finns olika prisnivåer, eftersom inga skogsskiften är precis likadana. Kostnaderna för att driva ut virket kan också variera väldigt mycket.
Hashtag på Facebook att ”inte sälja en pinne”
De mest kritiska skogsägarna på Åland har till och med diskuterat att skapa hashtagen ”Inte sälja en pinne” med Ålands SkogsIndustriers nuvarande priser för leveransvirke.
Den andra åländska skogsuppköparen SkogAx tar inte alls emot leveransvirke utan enbart timmer och massaved som hans entreprenörer avverkat.
Johan Mörn har försökt lugna ner känslorna i den speciella situation som just nu råder inom det åländska skogsbruket.
Han vill i stället betona behovet av samverkan och att ”alla drar åt samma håll” för att utveckla skogsindustrin med målet att hemma på Åland förädla så mycket virke som möjligt.
Vill bygga mer i trä
Därför efterlyser Mörn klara satsningar både av landskapet och kommunerna att bygga mera i trä.
– Det är smidigt och billigt. Trä är dessutom ett naturligt material till skillnad från komposithus som till ganska stor del består av bergull, plast och gips. I korslimmat trä kan man också använda lövträd och då kunde vi exempelvis börja odla mera björk och få blandskogar som bättre kan stå emot stormar åtminstone den tid på året när det inte är löv på träden.