Skordetavl3
Matias Rönnqvist från Vasa tog hem segern i Käytännön Maamies odlingstävling, vars resultat presenterades i december. Orsaken till det fina resultatet – 8.719 kilo vete per hektar – är enligt Rönnqvist underbevattningen. Nu har han investerat i en solcellsdriven bevattningspump.
Jordbruk Maskin & teknik

Segrade i odlingstävling och
slår ett slag för underbevattning

När Käytännön Maamies för en månad sedan presenterade resultatet för sin odlingstävling stod Matias Rönnqvist som segrare. Hemligheten bakom hans fina resultat på över 8 ton vete per hektar är underbevattning.

– Ute på åkern kan man som jordbrukare styra två saker – gödslingen och vattnet om man har underbevattning. Alla som har underbevattning ska utnyttja den möjligheten för det spelar ingen roll hur många gånger man växtskyddsbekämpar om växten inte får tillräckligt med vatten, säger Matias Rönnqvist.

Rönnqvist, som är en deltidsjordbrukare som odlar mest specialgrödor som kummin och oljeväxter, beslöt sig i våras att anmäla sig till Käytännön Maamies odlingstävling. Tävlingen gick ut på att odla vete på minst en hektar och Vasabon vann tävlingen överlägset med ett resultat på 8.719 kilo per hektar.

Han segrade också gällande ekonomin där nettot i beaktades.

– Klart att det var roligt att jag vann och jag överraskades av det fina resultatet. Men segern i sig var inte viktig utan för mig handlade det om en utmaning att visa hur mycket man som växtodlare kan påverka skörderesultatet genom underbevattning. Målet var att lyfta underbevattningens positiva effekter, säger Rönnqvist.

Vatten avgörande

De flesta jordbrukare i Österbotten känner Matias Rönnqvist som produktchef på Viljelijän Avena Berner. Man kunde därmed anta att Rönnqvist gärna lyfter fram något av företagets produkter inom exempelvis växtskydd som en nyckelfaktorer för att lyckas inom växtodling.

– Men det gör jag inte utan vill vara ärlig och betonar just underbevattningens betydelse som den enskilt viktigaste insatsen. Vatten är avgörande för all växtlighet och det tycker jag ofta glöms bort när man pratar om växtodling, menar han.

Rönnqvist har både professionellt och som jordbrukare följt med olika försök med reglerbar dränering och underbevattning på bland annat Söderfjärden. Försök som tydligt visar att åkrar som underbevattnas ger bättre skördar.

– I mitt yrke har jag också följt med utvecklingen inom jordgubbsodlingen. De odlare som styr vattenbalansen genom bevattning får betydligt högre skördar än de som inte gör det. Därför har mitt eget intresse för underbevattning ökat, konstaterar han.

Det som resultaten från olika försök visar – likt hans egna erfarenheter av underbevattning – är att det är särskilt viktigt att bevattna under perioden maj till juni. Under de månaderna är det ofta torka i Österbotten.

– Då det är torrt och vattennivån sjunker djupare ner försvåras den kapillära stigningen. När jag startade bevattningen var vattenståndet minus 70 centimeter och vid midsommar var det minus115 centimeter. Vattennivån sjönk alltså med 2 centimeter per dygn trots att jag tillförde vatten hela tiden, berättar han.

Skordetav1
För att växten ska få många kärnor är det viktigt att den har tillgång till vatten i trebladsstadiet. Det är stor skillnad för skörden om kärnantalet är 37 jämfört med 43.

Torka ger färre kärnor

Om han inte hade bevattnat skulle nivån ha sjunkit ännu mera, vilket inte hade gynnat tillväxten. Rönnqvist betonar att det inte får vara brist på vatten i samband trebladsstadiet som lägger grunden för antalet kärnor i ax.

– Är det brist på vatten i samband med 3-4-bladsstadiet aborterar växten kärnor. Många tror att skörden fastställs när växten går i ax, men det är redan tidigare som växten programmerar in antalet kärnor, säger han.

Och fortsätter:

– Om det är torrt då eller brist på vatten kan inte växten ta upp gödsel eller kväve och då minskar antalet frön. Det är en skillnad på 15 procent i antalet frö per ax om växten har 43 kärnor eller 37 och det är sådant som påverkar skördenivån.

Han började pumpa in vatten den 6:e juni och gjorde så flera gånger i veckan under den månaden. Från mitten av juli till slutet av augusti använde han dagligen en solcellsdriven bevattningspump. Totalt pumpades cirka en miljon liter, vilket motsvarar knappt 100 millimeter regn. Vad som är rätt mängd eller rätt tidpunkt vet ingen med säkerhet.

– Vi vet inte vad som är en optimal tidpunkt eftersom det inte går att sia om framtiden och yttre förhållanden styr. Men under normala år med torka i maj och juni är jag övertygad om att man inte kan underbevattna för mycket. Då är det bara att köra på och det gäller åtminstone så länge nivån i marken sjunker, säger han.

Det finns också andra fördelar med underbevattning. Rönnqvist lyfter gärna fram att de sura sulfatjordarna innehåller mycket kväve som finns djupare nere i marken.

– Genom att underbevattna kan man upprätthålla den kapillära stigningen av vattnet så att kvävet kommer grödan till godo. Undersökningarna från Söderfjärden visar också att bevattnade åkrar kan ge samma skördenivåer som i åkrar där man tillfört betydligt mer kväve.

Medelskördarna kan höjas

I Finland ligger medelskörden för vårvete på knappt 4.000 kilo per hektar. Enligt Rönnqvist kunde medelskörden höjas betydligt med rätt insatser vid rätt tidpunkt.

– Är marken för sur ser jag det som mycket viktigt att höja pH-värdet genom kalkning. Därefter är det viktigt att redan i planeringsskedet ha klart för sig om man ska odla foder- eller brödsäd och välja rätt sort.

Rönnqvist använde i somras vetesorten KWS Mistral och sådde mera frön än vad som brukar rekommenderas, det vill säga 423 kilo per hektar. Med det eftersträvade han 800 groende frön per kvadratmeter när den normala rekommendationen är 600-650 frön per kvadratmeter.

– Just antalet frön per kvadratmeter är något som jag tycker att odlarna kunde satsa på i högre grad eftersom vårvete ger mycket få sidoskott med ax. Jag anser att vi måste våga så vårvete mycket tätare om vi vill få upp skördarna.

Han betonar än en gång vikten av biologi och att jordbrukarna bör fästa mer uppmärksamhet vid den, framom det mekaniska, elektroniska och digitala. 

– Vi jordbrukare hävdar ofta att stadsborna tappat kontakten med landsbygden och ser produktionsdjur som disneyvarelser. Men samtidigt vill jag hävda att vi jordbrukare har fjärmat oss från växten. Det är inte traktorn och maskinerna – utan växten som producerar skörd som i sin tur ger intäkter. Vi måste satsa mera på det som växten behöver, säger Rönnqvist.

Läs också: Agrolink satsar på solcellsdrivna bevattningspumpar