Schweiz har som första land i Europa antagit regler för besprutning av växtskyddsmedel från luftburna multikoptrar. Metoden uppges vara betydligt exaktare än besprutning från helikoptrar och konventionella fläktsprutor, exempelvis i vinodlingar.
Drönartekniken är ett viktigt område i Schweiz, där ett 80-tal företag redan jobbar inom branschen. De tekniska högskolorna i Lausanne och Zürich har satsat hårt på forskning inom robotik och drönare, till fördel för många uppstartföretag.
Schweizarna finner ständigt nya områden som lämpar sig för drönare. Nu har de schweiziska myndigheterna antagit ett regelverk som tillåter spridning av bekämpningsmedel från drönare.
Initiativet har tagits av företaget AgroFly, som tillsammans med bland annat kemiföretaget Syngenta har specialkonstruerat drönare för växtskydd. Enligt AgroFly arbetar drönare betydligt exaktare än helikoptrar vid besprutning av till exempel vinodlingar från luften.
Sprutar med minimal avdrift
Spridning av växtskydd från helikopter har medfört kritik med avseende på oljud och hög avdrift av bekämpningsmedel i omgivningen. Ny teknologi och ändamålsenliga bestämmelser är basen för en process med största möjliga precision.
Den schweiziska miljöstyrelsen, fem delstatsmyndigheter och flygsäkerhetsverket har utvecklat fältförsök och normer som ligger till grund för det aktuella regelverket. Målet är maximal säkerhet i luftrummet och skydd för människor och miljö.
Enligt AgroFly är det möjligt att sprida växtskyddsmedel från låg höjd i exakta doser direkt över grödan. Drönaren styrs automatiskt över den areal som besprutas. Multikopterns rotorer riktar dosen nedåt mot grödan med en kraft som minimerar avdriften.
Specifikationerna förutsätter att drönaren följer en förutbestämd rutt med en avvikelse av högst 50 centimeter. Samtidigt måste reglerna för flygsäkerheten följas. För varje modell fastställs ett bestämt högstvärde för avdriften. Ett spruttest ska genomföras vart tredje år.
Finner mjöldagg och rådjurskalvar
Obemannade luftfarkoster blir ständigt vanligare inom jordbruket. I Tyskland utvecklas drönare som lokaliserar mjöldagg i fält. Målet är att upptäcka svampsjukdomen i ett så tidigt skede att behovet av fungicider kan reduceras.
Den luftburna detektionstekniken ska spara användningen av bekämpningsmedel. De känsliga drönarna upptäcker svampangreppen i ett mycket tidigt stadium och lokaliserar de angripna platserna.
Då kan en effektiv punktbesprutning genast sättas in på de angripna områdena. Det sparar kostnader, skonar miljön och höjer slutproduktens kvalitet. Drönaren har redan provflugits på vingårdar i södra Tyskland.
I Tyskland och Danmark har värmesökande drönare tagits i bruk för att spåra rådjurskalvar, harar eller fasaner som ligger och trycker i vallodlingar och riskerar att massakreras under slåttern.
Ett djur som gömmer sig i gräset avger värme. Om drönaren lokaliserar en värmekälla, ger styrenheten alarm. Vämekällan gestaltas på styrenheten i form av två vita prickar, som gör det möjligt att upptäcka faran i tid.