Puulan Puhveli är den enda gården i Finland med vattenbufflar. Bufflarnas uppgift är att underhålla våtmarker, dessutom används de i köttproduktion.
Det började som iståndsättning av igenväxta våtmarker och blev Finlands första vattenbuffelbesättning.
– Egentligen är det ju ett helt galet projekt. För tio år sedan visste vi inte ens att vi blir med gård. Men tankar och önskemål har förverkligats och fört oss dit vi är i dag, säger Anniina Laurema, som äger vattenbufflarna.
Gården ligger i Kangasniemi nära S:t Michel. På ägorna fanns cirka 10 hektar igenväxta våtmarker, som iståndsattes med målet var att främja naturens mångfald.
En sakkunnig som deltog i restaureringen föreslog på skoj att Laurema kunde skaffa några vattenbufflar för att hålla de iståndsatta våtmarkerna i skick – och fröet var sått.
– Vi läste mycket om vattenbufflar och besökte Ängsholmens gårdsmejeri i Sverige för att bekanta oss med deras vattenbufflar. Det var också därifrån de första sex djuren importerades hit år 2018.
I dag är flocken 15 djur stor, tredje generationens kalv föddes i juli. För aveln används både egna tjurar och inseminering.
Anpassade för våtmarker
Sommartid går vattenbufflarna ute. De är anpassade till våtmarksliv och tar sig gärna gyttjebad och svalkar sig i vatten. De har stora klövar och huden täcks av ett vattenavvisande, fett svart sekret, som särskilda hudkörtlar avsöndrar.
I och med att pälsen saknar underull filtas hårstråna inte ihop när de blir leriga, utan smutsen faller av när den torkat.
På vintern bor djuren i en oisolerad hall med djupströbädd och matas med grovt hösilage och mineraler.
– Det finns knappt med forskning om hur vattenbufflar klarar kyla, men hos oss har de klarat sig bra. De saknar underhår, men pälsen blir längre och raggigare på vintern, och dessutom hjälper den effektiva, stora vommen att hålla värmen. Kalvarna är alldeles ulliga när de föds.
Laurema berättar att vattenbufflarna är känsligare för snabba förändringar i temperaturen än nöt, men det är främst hettan som ställer till med problem.
Jämfört med nöt har vattenbufflar färre svettkörtlar och mycket av värmeregleringen sker genom hornen. De ihåliga hornen har nämligen en rik blodgenomströmning, och hornens räfflade sidor fungerar som en slags kylflänsar.
– I de nordiska förhållandena är värmen ändå sällan ett problem, bara djuren kan söka sig till skugga.
Till lynnet är vattenbufflarna lugna, vilket gör det lätt för skötaren att handskas med dem.
Får inte mjölkas i Finland
Puulan Puhvelis vattenbufflar används för köttproduktion. Köttet påminner om nötkött, men fettet är helt vitt och köttet mörkare.
Globalt används de domesticerade vattenbufflarna allmänt till mjölkproduktion. Ungefär 13 procent av världens mjölkproduktion består av vattenbuffelmjölk. Till exempel kända italienska osten Mozzarella di bufalo Campana är gjord på vattenbuffelmjölk.
Finland utgör ett undantag; här får vattenbufflarna användas enbart till köttproduktion. Den finländska djurskyddslagstiftningen omarbetas som bäst, men det lagförslag som ska behandlas av riksdagen i början av hösten utlovar ingen ändring.
I lagförslaget är vattenbufflarna med i förteckningen över djur som får hållas som produktionsdjur, men enbart för köttproduktion. Detta motiveras med att mjölkproduktionen anses förorsaka större risker för vattenbufflarnas välfärd än köttproduktion. Det heter att vattenbuffelkalvarna är mindre utvecklade, mer känsliga för sjukdomsalstrare och har svagare sugreflex än nötkalvar och att det är svårare att få dem att dricka dricksfoder.
Puulan Puhvelis vattenbufflar kommer från Ängsholmens gårdsmejeri, som ligger en bit norr om Uppsala.
– Där används vattenbufflarna till mjölkproduktion, och kalvdödligheten är lägre än i vanlig komjölkproduktion. Rasen är förädlad för mjölkproduktion och en vattenbuffelko producerar mjölk av god kvalitet i 10-15 år, säger Laurema, och fortsätter:
– Om lagförslaget godkänns, är Finland det enda landet där vattenbufflar inte får användas i mjölkproduktion. Finländska lantbruksproducenter missgynnas, när en potentiell produktionsinriktning förbjuds.
Mjölkproduktion kunde göra vattenbuffeln lönsam
Den finländska livsmedelslagstiftningen däremot är enhetlig med EU-lagstiftningen: här likställs vattenbuffel och nöt (Bos taurus). Det går alltså att importera vattenbuffelmjölk till Finland och vidareförädla den, men inte att producera inhemsk vattenbuffelmjölk.
– Vattenbuffelmjölk är en specialprodukt, som man i Sverige tillverkar till exempel mozzarella och mögelost av. Mjölkproduktionen kunde göra vattenbuffeln till ett lönsamt produktionsdjur i Finland, säger Laurema.
Puulan Puhveli har gjort ett stort arbete som pionjärer för användningen av vattenbufflar som produktionsdjur i Finland, och hoppas på enhetliga regler åtminstone inom EU-området.
– Om man vill utveckla lönsam lantbruksproduktion, borde man förhålla sig mera öppen till användningen av nya produktionsdjur och specialprodukter, särskilt när även ekologin beaktats, anser Laurema.
Puulan Puhveli var ett av besöksmålen i samband med årets Farmari-mässa.
