Trots att konsumtionen av ekologiska produkter har minskat under de senaste åren saknas det inte ljuspunkter inför framtiden. En mera effektiv marknadsföring av ekoprodukter och överlag större solidaritet i hela livsmedelskedjan efterlyses samtidigt.
Ännu under det första coronaåret 2020 fortsatte den långvarigt uppåtgående trenden vad gäller konsumtionen av ekologiska livsmedelsprodukter i Finland.
Två år senare tog en tydlig nedgång vid efter det påbörjade anfallskriget mot Ukraina och den allt kärvare inflationen.
– Uppgifter för 2024 saknas än så länge. Men det ser lite mera positivt ut. Åtminstone rasar försäljningen inte i samma takt som tidigare, sade Susann Rännäri, verksamhetsledare på Förbundet för ekologisk odling, på ett ekoseminarium i Vörå i början av januari.
Ekoprodukternas marknadsandel i Finland uppgick till 2,2 procent år 2022 – ett blygsamt resultat jämfört exempelvis med motsvarigheterna i Danmark, Schweiz och Österrike där andelarna överstiger 10 procent. De mest sålda ekoprodukterna i Finland under 2023 var banan, ägg, mjölk, apelsinjuice och kaffe.
Susanna Rännäri betonade samtidigt att det finns en kärngrupp av aktiva köpare – bestående av bland annat barnfamiljer – som lojalt handlar lika mycket ekoprodukter som tidigare.
– Den här kategorin är mera flitig på att använda andra konsumtionsalternativ såsom direktförsäljningskanaler.
Apropå framtiden finns det ändå små men goda signaler om att ekomarknaden är på väg att återhämta sig. Det kommer positiva signaler från Mellaneuropa. Till exempel är efterfrågan på ekologiskt vete och havre god för närvarande.
Rännäri framhöll samtidigt att det i Finland saknas starka ekologiska kedjor i motsats till kontinentala länder med större och mera utvecklade ekomarknader. Överlag skulle det behövas större solidaritet i hela den inhemska livsmedelsvärlden.
– Marknadsföringen av ekoprodukter i Finland skulle definitivt kunna effektiveras. Exempelvis i Danmark lyfts ekologiska alternativ fram på ett klart modigare och tydligare vis, underströk Rännäri.
Lyckat samarbete mellan kött- och spannmålsgårdar
Under ekoseminariet betonades också behovet av ökat samarbete mellan ekologiska gårdar.
Tomas Nyström som driver Träskkulla gård i Pedersöre med 100 dikor, 100 ungdjur och 50 kalvar i besättningen idkar sedan fem år tillbaka samarbete med kollegan Jonas Löfqvist som ansvarar för Stenbacka gård och odlar ekologisk spannmål på 56 hektar.
Nyström har i sin ekologiska uppfödningsverksamhet framför allt behov av vallfoder och halm. Spannmål behöver han inte. Den egna maskinparken är inte anpassad för spannmålsodling, betonar han.
Via samarbetet med Stenbacka gård kan Nyström bland annat skörda ensilage på en areal av 23 hektar. Jonas Löfqvist har i sin tur möjlighet att odla spannmål på 23 hektar på Träskkulla gårds odlingsmarker.
– Erfarenheterna har varit positiva.Vi har för avsikt att fortsätta vårt samarbete framöver. Båda parterna kan koncentrera sig på sina respektive produktioner mera effektivt. Det finns därtill sociala fördelar och vi kan utnyttja maskinparken mera optimalt.
Tomas Nyström, ekonom till utbildningen och tidigare försäljningschef på Walki Wisa, säljer också ekologiskt nötkött via sitt företag Träskkulla Ekobeef – samt även en del konventionellt producerat nötkött under namnet Probeef.
– Vi köper årligen in cirka 60 slaktdjur från ett tiotal ekoproducenter i Jakobstadsregionen. Tyvärr har flera uppfödare slutat på sistone. Vi har därför behov att inleda nya samarbeten, sade Nyström som är delägare i Tajma-slakteriet i Kållby.
Treårigt ekologiskt utvecklingsprojekt
Jenny Sundkvist från Pro Agria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap presenterade det treåriga utvecklingsprojektet Eko i mål, officiellt kallat LUOTA, som genomförs i samarbete med Pro Agria Södra Österbotten under tiden 1.3.2024-28.2.2027.
Eko i mål-projektets ambition är att förbättra ekogårdars konkurrenskraft. Bland annat genom höjd kvalitet och kvantitet på skördar och befrämjat samarbete mellan ekoväxtodlingar och ekohusdjursgårdar.
Målet är att skapa smågrupper inom nöt-, får- och växtodlings- samt kanske mjölksektorn fram till våren och sommaren. Till exempel fältträffar och resor hör till programmet.
– Syftet med smågrupperna är bland annat att sprida god praxis och ökat kunnande om foder och ekolivsmedelsväxters kvalitet, sade Sundkvist.
Ekoseminariet i Vörå som samlade ett 30-tal deltagare arrangerades av Pro Agria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, NTM-centralen i Österbotten och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.