Simon Lindblom 1
Ett väldigt bekymmer! I år har jag tvingats pumpa in saltvatten i flera bevattningsdammar, men sådant håller inte i längden, säger äppelodlaren Simon Lindblom, 36, i Finström Torrbolstad.
Jordbruk Marknad

Salta havsvattnet räddade äppelskörden

Årets åländska äppelskörd ser ut att bli normalstor och ha mycket bra kvalitet trots att den extremt torra sommaren har medfört problem också för äppelodlingarnas sparsmakade droppbevattning.

– Ett väldigt bekymmer! I år har jag tvingats pumpa in saltvatten i flera bevattningsdammar, men sådant håller inte i längden, säger äppelodlaren Simon Lindblom, 36, i Finström Torrbolstad.

Han är uppvuxen med äppelodling, men ny som egen företagare eftersom han så sent som i februari av föräldrarna Folke och Gunvor tog över familjens äppelodling, som startades av hans farfar Elis Lindblom redan på 1960-talet.

Tidigare jobbade Simon tio år som golvläggare på en byggnadsfirma och hjälpte till med äppelodlingen. Men nu är han äppelodlare på heltid med upp till nio anställda under den mest intensiva plockningsperioden.

Odlingen omfattar 9 hektar och ca 20.000 äppelträd av ett15-tal olika sorter. Ungefär 2 hektar är tidiga sorter som Geneva Early och July Red som har plockats sedan 4 augusti.

– Hittills har vi plockat 11-12 ton som säljs via Ålands trädgårdshall ÅTH. Andra klassens äppel som gallras bort vid sorteringen blir äppeljuice hos Karls Ers Frukt.

Simon Lindblom 4
Simon Lindblom tycks ha all anledning att vara nöjd med årets äppelskörd.

Avsaltning aktuellt

Simons målsättning för framtiden är att varje år göra nyplanteringar. En sak som blivit extra aktuell denna heta och torra sommar är att säkra bevattningen för odlingarna, som är utspridda på flera olika skiften.

Själva bevattningen med vattenbesparande droppslangar startas och stängs behändigt via mobiltelefonen. Men tillgången på sötvatten har speciellt i år blivit ett problem trots flera bevattningsdammar.

Emellanåt måste han pumpa in havsvatten från Västerfjärden för att dryga ut bevattningsvattnet, där också gödseln är färdigt inblandad.

– Det går an med lite saltvatten under kortare perioder, men det håller inte i längden. Så för att trygga vattentillgången till 100 procent tvingas jag nog satsa på en anläggning för avsaltning av havsvatten.

Tills vidare torde Vidar Häggblom på ön Ängö, som hör till skärgårdskommunen Vårdö, vara den enda på Åland som bevattnar sina äppelträd med avsaltat havsvatten. Avsaltning medför givetvis betydande extrakostnader.

Simon Lindblom 2
Simon Lindblom demonstrerar ”fönstret” som är den bekvämaste höjden för äppelplockning.

Ny metod för trädplantering

Beskärningen av äppelträden på vintern och våren sköter Simon och pappa Folke själva med viss hjälp av trädgårdsmästare Harry Söderberg, som hjälper nästan alla Ålands yrkesmässiga äppelodlare.

Nyplanteringar på våren medför också mycket arbete. Det är inte bara de nya trädplantorna som ska i marken. Dessutom ska hundratals 3,5 meter höga stolpar med 100 millimeters diameter tryckas ner i marken med ca 6 meters mellanrum. Mellan stolparna dras ståltrådar på 75 respektive 250 centimeters höjd för att hålla grenarna uppe trots den stora tyngden från många äpplen.

– Men sommaräpplen blir inte lika tunga som de senare sorterna som ju har längre tid att växa till sig.

Det nyaste sättet att plantera äppelträd heter yoke-systemet. Då används kraftiga ståltrådar för att hålla upp trädens basgrenar.

– Man vill inte ha äppel nära marken. De blir smutsiga och drabbas lättare av sjukdomar och är inte heller så bekväma att plocka, förklarar Simon.

Simon Lindblom 3
Behändiga specialutformade plastgrejer som bland annat kallas ”hallonklämmor” håller trädgrenarna på plats.

Träden får växa snabbare

En fördel med det spaljé-system som Simon också använder är att man kan låta träden växa snabbare på höjden eftersom de binds fast vid långa bambupinnar. Tack vare det får man nya träd snabbare i full produktion.

– Den första hösten efter planteringen på våren vill man inte ha någon skörd för att skona träden. Men från Santana-äppelträd som vi planterade 2016 fick vi i fjol ca 5 ton per hektar och i år räknar jag med att få minst det dubbla.

Santana hör liksom Rubinola och Raika till de sorter som skördas ännu sent i oktober. Den tidigare sorten Discovery är Simons favorit.

– Discovery är väldigt en söt och fin sort. Men också Santana har jättebra och goda äpplen.

Hagel och köld knep en del av årets skörd

Liksom Simon Lindblom räknar Ålands frukt- och bärodlarförenings ordförande Yngve Österlund med att det mängdmässigt blir en ganska normal och bra äppelskörd.

– Kvalitetsmässigt ser det riktigt bra ut. Den extremt varma sommaren har kanske i viss mån bromsat tillväxten av äpplenas storlek, men färgen och smaken verkar bli bra, säger Österlund.

Han berättar att en hagelskur tidigt i somras medförde vissa skador på äppelkart i Ålands tätaste äppeldistrikt Tjudö och Vestanträsk i Finström.

– Och för odlare som inte fått tillstånd att ta ut tillräckligt med vatten från sina täkter kan det också ha förekommit problem med bevattningen.

För Simon Lindblom åstadkom en enda frostnatt i juni helt andra problem. Det finns nästan inga äppel alls på de lägsta grenarna på träden som står i odlingens djupaste svacka.

– Och här är det frostskador på skalet, visar han.

Sådana äppel blir råvara för juice.

Ännu en bit kvar till toppmängder

Ålands trägårdshalls vd Tord Sarling konstaterar för sin del att äppelsäsongen börjat bra och att det nu är ”full fart på plockningen”. Också försäljningen löper på hos de stora affärskedjorna.

– Hittills har vi förmedlat 30-40 ton äppel och tar nu emot 7-8 ton per dag. Men efter månadsskiftet ska vi ta emot 135 ton äpplen i veckan!