Den största överhängande frågan för alla i EU är Europas säkerhet och stabilitet i framtiden. Det världspolitiska läget påverkar alla, oavsett om man är jordbrukare, löntagare eller företagare. Det säger Anna-Maja Henriksson (sfp) som är EU-parlamentariker sedan i somras. Enligt henne handlar det också om Ukraina och kriget där och hur vi kan fortsätta stöda Ukraina. Släpper man Putin att känna sig som segrare i kriget så kommer det att bli svårt i framtiden.
Efter några månader som EU-parlamentariker tycker Anna-Maja Henriksson att hon kommit bra in i uppdraget. Hon har rentav blivit vald till viceordförande i Renew-gruppen, den politiska gruppering som Svenska Folkpartiet hör till i parlamentet.
– Det har gett möjlighet att lyfta fram frågor som är viktiga för Finland. Jag har försökt lyfta fram vad det betyder att komma från ett land som har 1.340 kilometer gräns mot Ryssland och som är längst i norr i EU. Och att vi är ett land som behöver se till att man kan producera mat där också i framtiden.
Grundprincipen att alla EU-länder skall kunna producera sin egen mat är viktig för Henriksson. Det handlar om beredskap och självförsörjning.
– Ren inhemsk mat är viktig för oss finländare. Vi ser med oro på länder där man har en större användning av antibiotika, eller inte lika strikta regler då det gäller djurhushållning.
Men det som är ännu viktigare är att garantera fred och stabilitet. Därför är det enligt Henriksson i allas intresse att stöda Ukraina så mycket det bara går.
– Därför är vi också tvungna att öka anslagen för försvarsindustrin. Vi är också tvungna att se till att vi kan producera mera försvarsmateriel inom EU.
Ukraina i EU är inte aktuellt på länge
Inom jordbrukarkretsar diskuteras det ofta hur Ukrainas eventuella EU-medlemskap skulle påverka jordbrukspolitiken inom unionen. Enligt Henriksson är det ännu inte en så aktuell fråga.
– Ukrainas framtid beror på utfallet i kriget. Om landet blir ett nytt EU-land så kommer det att ha långt gående konsekvenser för hur de framtida stödsystemen för jordbruket byggs upp. Men jag ser inte att medlemskapet kommer att bli möjligt inom en nära framtid, säger Henriksson.
Det beror enligt henne egentligen inte på kriget utan på problem som landet hade redan innan kriget, bland annat korruptionen.
– Landet jobbar aktivt med frågan, men det är många krav som gäller rättsstaten som de måste uppfylla innan de kan bli medlemmar. Det kommer inte att ske i en handvändning. Därför har Ukrainas eventuella EU-medlemskap inte direkta följder för lantbrukspolitiken i nuläget.
Kommissionen vill minska byråkratin
En viktig fråga för jordbrukarna är att kommissionsordförande Ursula von der Leyen har en stark målsättning att skära i byråkratin inom EU.
– Inom varje kommissionärs verksamhetsområde måste man se över detta. Fokus skall vara hur man kan förenkla byråkratin så att det blir mer tid att göra det verkliga arbetet som ger mervärde och som skapar tillväxt i Europa.
Då det gäller den gröna omställningen är budskapet klart från den nya kommissionen. Man vill fortsätta den gröna omställningen så att unionen kan bli klimatneutral fram till 2050. Den gamla kommissionens beslut och lagstiftning rivs inte upp.
– Nu behövs inte mera reglering, utan vi behöver istället vettig implementering av de beslut som fattades under den förra perioden.
Försvaret tävlar med jordbruket
En fråga som enligt Henriksson kan ha stor påverkan på finansieringen av jordbrukspolitiken är de kommande nödvändiga satsningarna på försvaret.
– Vi har två stora budgetområden som i framtiden måste täckas med gemensamma medel i EU och det handlar om försvaret och jordbruket. Frågan är hur de skall balanseras.
För Finland skulle det väl vara bra om vi kunde hålla den stödnivå till jordbruket vi har idag. Det kan enligt Henriksson vara en realistisk utgångspunkt. Men hon har inga stora förhoppningar om att det kan tillkomma ytterligare stöd.
– Vi har också inhemska utmaningar. Vi behöver få en rättvisare utdelning till primärproducenterna, de måste få en större andel av kakan i livsmedelskedjan än vad de får idag.
Hon slänger bollen till regeringen och jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (kd) och önskar att ministeriet skall komma med förslag som för den frågan framåt.
Gemensam finansiering skall vara rättvis
Under nästa år kommer det att föras en stor kamp inom EU om de långsiktiga budgetramarna. Enligt Henriksson kommer det att handla mycket om hur finansieringen till försvaret inom EU skall ökas. Vi behöver bland annat förstärka Europas luftförsvar.
Samtidigt måste det skapas ett Europa som är mer konkurrenskraftigt än idag. Det måste skapas tillväxt som ger mer arbetsplatser, ökat välstånd och mer skatteintäkter. Alla måste få tillgång till utbildning, hälsovård och tak över huvudet.
Det kommer att behövas både offentliga medel och privat kapital för att klara utmaningen.
– Hur hittar vi en injektionsspruta till vår inre marknad som gör att företagen vill investera och skapar arbetsplatser i Europa istället för att fly till USA eller Asien? frågar sig Henriksson.
Hon tror också att någon ny form av gemensam finansiering av investeringar i EU kommer att bli aktuell. Det kommer att bli svåra förhandlingar eftersom enskilda länder måste uppleva systemet som rättvist.
Det får inte vara möjligt att favorisera större länders industri på bekostnad av mindre länder.
Säkerheten kommer att kräva mycket av EU
Enligt Henriksson är det viktigt att man inom EU satsar på det som kan kallas total beredskap. Det handlar bland annat om livsmedelsförsörjning, infrastruktur och att vi måste satsa mer på försvaret.
Det måste också satsas på människors resiliens, det vill säga förmågan att klara motgångar.
Hela EU bygger på att medborgarna måste ha ett förtroende för unionen, då måste de sociala aspekterna också beaktas.
– Det finländska jordbruket kommer att behövas, vi kommer att försvara det i EU. Men vi måste också vara medvetna om att det satsas pengar på mycket annat, såsom försvaret. Det är satsningar som vi gärna skulle vara utan, men orsaken till att vi måste göra dem är Putin i Ryssland, avslutar Henriksson.