När de nordiska producentorganisationerna samlades till NBC:s årliga presidiemöte den 19-21 augusti i Sverige var huvudtemat jordbrukets roll i ett allt mer fragmenterat och oförutsägbart globalt landskap. SLC:s delegation tog aktivt del av mötets diskussioner kring vad det förändrade geopolitiska läget innebär för det nordiska jordbruket och den roll som jordbruket spelar för samhällets beredskap och kritiska infrastruktur.
Nordens Bondeorganisationers Centralråd, NBC, är de nordiska ländernas producent- och kooperativa organisationernas samarbetsforum, som sammanträdde till årets presidiemöte vid Sånga Säby utanför Stockholm. Finland innehar ordförandeskapet för NBC under perioden 2025-2027 med MTK:s ordförande Tero Hemmilä som NBC-president.
Mötet inleddes med ett seminarium som behandlade sambandet mellan livsmedelssäkerhet, jordbrukets lönsamhet och möjligheterna att investera för framtiden.
Hur ska maten betalas?
Markus Hoffman, senior policyexpert inom hållbart jordbruk vid Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, tog upp frågan om jordbrukets lönsamhet och dess betydelse för livsmedelssäkerheten. Enligt Hoffman avgörs livsmedelssäkerheten i Norden i hög grad av om lantbruket är tillräckligt lönsamt för att kunna göra de investeringar som behövs för framtiden.
Han efterlyste också en mer systematisk diskussion om hur samhället ska betala för maten.
– Ska de som äter maten betala som skattebetalare eller som konsumenter? Den diskussionen förs inte, och den borde föras, sade Hoffman.
Hoffman betonade att producentorganisationerna måste lyckas förklara att det inte går att förena låga livsmedelspriser eller jordbrukarnas låga andel av matpriserna med de miljö- och klimatmål som samhället har satt upp. Konflikten kommer att trappas upp förutspår han.
– Vi måste bli mycket bättre på att visa vad våra medlemmar faktiskt gör på sina gårdar. Vi behöver bli bättre på att beskriva värdet av de ekosystemtjänster vi producerar.
Jordbruket behöver investeringar
Samtalen om jordbrukets betydelse i ett mer osäkert omvärldsläge fortsatte i ordförandenas paneldiskussion.
– Lantbrukets framtid kräver en fungerande marknad där bönderna får bättre betalt för sitt arbete och där maktbalansen i livsmedelskedjan blir mer rättvis. Det arbetet fortsätter vi med i Finland, sade SLC:s ordförande Mats Nylund med anledning av det finländska jordbrukets situation.
SLC Ungas Kevin Lillhonga, som även är ordförande för de nordiska landsbygdsungdomarna i NYFA som samlades till ungdomsmöte i samband med NBC, deltog i paneldiskussionen och lyfte fram ungas tro på framtiden.
– Unga jordbrukare vill investera och utveckla ett mer hållbart lantbruk, men för att generationsväxlingen ska lyckas måste sektorn bli attraktivare och de unga få verkligt inflytande och rätt förutsättningar, sade Lillhonga.
Livsmedelsproduktionens betydelse växer
I uttalandet från mötet lyfter NBC särskilt fram finansieringen av investeringar i jordbruket, livsmedelssystemets motståndskraft, tillgången till produktionsinsatser under kriser och samhällets långsiktiga engagemang för att stärka livsmedelskedjans beredskap.
Budskapet från mötet är att den nordiska livsmedelsproduktionens betydelse växer och att den utgör en del av samhällenas kritiska infrastruktur.
För att ta till vara de möjligheter som detta innebär behövs enligt NBC ett gemensamt investeringsprogram som kompletterar de arrangemang som redan finns.
Under presidiemötet diskuterades också behovet av fördjupat nordiskt samarbete mellan bondeorganisationerna. Det nordiska samarbetet stärker beredskapen, investeringskapaciteten och livsmedelskedjans motståndskraft i kriser. En viktig del av arbetet är också att säkerställa tillgången till produktionsinsatser i krissituationer.
Under mötet gav NBC:s arbetsgrupper rapport från sin verksamhet. SLC:s ombudsman Rikard Korkman presenterade verksamheten i Baltic Farmers’ Forum on Environment, BFFE, och aktuella vattenfrågor på europeisk nivå.
Korkman lyfte fram positiva resultat från en färsk rapport från Helsingforskommissionen HELCOM, som är det mellanstatliga samarbetet för att skydda Östersjöns marina miljö.
– HELCOM:s senaste bedömning visar att näringstillförseln till Östersjön har minskat betydligt i de flesta länder sedan referensperioden 1997-2003. Vi kan nu se att det långsiktiga vattenvårdsarbetet har gett resultat, men ännu finns det jobb kvar att göra, sade Korkman.