Ryssland vill modernisera sitt jordbruk med hjälp av gensaxen. Ett nytt forskningsprogram har lanserats för utveckling av 30 olika genredigerade organismer fram till 2027. För ändamålet har en ny förordning godkänts, rapporterar tidskriften Nature News.
Gentekniskt förändrade organismer (GMO) med främmande gener får inte odlas i Ryssland, med undantag för forskningsprojekt. De nyaste förädlingsmetoderna som gensaxen Crispr/Cas har däremot nu jämställts med traditionell växtförädling.
Därmed följer Ryssland USA:s exempel. I USA är det generellt tillåtet att förädla fram nya och förbättrade sorter genom redigering utan större byråkratiska hinder. Tillstånden beviljas snabbt och smidigt och produkterna behöver inte märkas.
Det ryska initiativet tyder på att EU fortsätter att halka efter den internationella utvecklingen. Jordbruksforskarna har redan börjat misströsta, eftersom gensaxen lämpar sig för småskalig, decentraliserad forskning utanför de globala koncernerna.
I EU jämställs gensaxen med traditionell GMO och är i praktiken förbjuden, enligt ett utslag i EU-domstolen. Hela frågan stampar på stället, fastän en majoritet av medlemsländerna har krävt lättnader. Småföretag saknar i praktiken chanser att etablera sig.
Optimerat vete kan säljas till EU
I Ryssland ställs nu stora förhoppningar till gensaxen. Regeringen har avlåtit ett forskningsprogram med en budget som motsvarar 1,5 miljarder euro. Programmet ska resultera i 30 genetiskt förbättrade organismer fram till 2027.
Målet är att ta fram sjukdomsresistenta varianter av exempelvis korn, vete, sockerbetor och potatis. Grödornas egenskaper ska optimeras för jordbruket med hjälp av gensaxen Crispr/Cas och liknande metoder.
Ryssland är redan nu en av toppnationerna på den internationella vetemarknaden. Snart kan också genredigerat ryskt exportvete nå EU-marknaden trots det stränga förbudet. Genredigering lämnar inga som helst spår i produkterna.
Klassiska GMO-produkter kan spåras i laboratorier men genredigerade grödor går inte att upptäcka. Då ställer sig frågan hur importerade och genredigerade ”olagliga” jordbruksprodukter ska organiseras i framtiden.
Politikerna i de flesta EU-länder efterlyser en diskussion och en omprövning av EU-domstolens utslag. Frågan har upprepade gånger diskuterats av ländernas jordbruksministrar, som efterlyser klarhet.
Nederländerna jobbar för gensax
Nederländerna med sina stora växthusodlingar har redan länge försökt forcera frågan på EU-nivå. Odlarna efterlyser enkla och pragmatiska lösningar för den nya tekniken men hittills har EU inte kommit närmare målet.
Nederländernas jordbruksminister Carola Schouten går i täten bland förespråkarna för nya växtförädlingsmetoder som baserar sig på gensaxen. Enligt Schouten behöver EU verktyg för att bemöta bemöta klimatförändringen men alternativen är få.
Schouten lanserar en innovativ växtförädling i kombination med precisionsjordbruk som recept för EU-jordbrukets framtid. Växtskyddsmedel är ingen patentlösning och dessutom blir jordbruket ständigt mer beroende av pesticider.
EU måste få tillgång till ny förädlingsteknik för att utveckla härdigare odlingssorter. I kombination med förbättrade odlingsmetoder skulle detta effektivt minska behovet av växtskyddsmedel, resonerar Schouten.
Enligt EU:s hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis diskuterar kommissionen frågan med medlemsländerna. I en intervju för nyhetsbrevet Euroactiv beklagade Andriukaitis nyligen att debatten om gensaxen behärskas av utbredd manipulation och "skräckspridning".
Han efterlyser en omfattade debatt om temat, som borde "avstigmatiseras". Andriukaitis avvisar påståendena att de multinationella koncernerna skulle stå bakom tekniken och förväntar sig att den nya EU-kommissionen ska ta upp tråden i höst.