Inför Farmari-utställningen som ordnas i St. Michel i månadsskiftet bjöds branschens medier senaste måndag ut på turné runt Södra Savolax för att bekanta sig med både utställare och arrangörer. LF deltog i resan som innefattade besök både i gröna skogar, på asfaltplan och hos en ex-minister.
Resan gick av stapeln vid St. Michels tågstation där sällskapet i buss, och välsignade av strålande sommarväder begav sig genom regionens böljande landskap, gamla skogar och slingrande insjösystem.
Den första destinationen var Jari och Katriina Leppäs gård Antinmäki som ligger i Pertunmaa. Temat för årets Farmari-utställning är ansvarstagande, och detta kom därför att utgöra ledmotiv också under resan. På Antinmäki får ansvarstagandet en tydlig historisk dimension:
– Gårdens rötter går tillbaka till 1539, och vi är det 17:e ledet av husbönder. Här tänker vi inte i kvartal, utan i generationer, berättar före detta jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Vid ankomsten bjuder paret Leppä på fisksoppa och rabarberpaj gjorda på lokala råvaror. Lunchen är framdukad i en gammal ladugård.
Leppä kastar en menande blick på de föråldrade redskapen som hänger på väggen, och det långsiktiga tänket gör sig åter gällande:
– När jag var en liten pojke var hästen ännu gårdens viktigaste redskap. Nu får jag ibland kommentarer från handelns håll att utvecklingen går för långsamt. Jag är av fullständigt motsatt åsikt! Strukturutvecklingen har varit otrolig.
Tre pelare
Verksamheten på gården står på tre pelare: mjölkproduktion, gårdsturism och skogsbruk. Katriina presenterar ladugården och dess 70 kossor som strövar omkring fritt både inne och ute.
Matningen och uppstädningen är automatiserad och mjölkroboten är i gång dygnet runt.
– Vi satsar på djurens välmående gällande foder, matro och bekväma platser för korna att vila och sova på, berättar Katriina.
På Antinmäki utgör därmed djurens välmående och det långsiktiga tänkandet kärnan i verksamheten. Något som Jari Leppä nu ser som livsviktigt inom det inhemska jordbruket i och med världsläget:
– Matproduktion och hållbar användning av förnybara naturresurser är det här landets grej. Pandemin och kriget har gjort det mera synligt då man talar om försörjningsberedskap, självförsörjning och livsmedelssäkerhet. De togs för länge som självklarheter, vilket de inte är. I slutändan handlar det ju om folkhälsa.
Tiden i politiken är dock nu över för Leppä. I stället kan han nu fokusera på att arbeta på gården och förbättra verksamheten. Samt fokusera på sin familj och kontinuiteten.
– Vi jobbar för att gården skall förbli livskraftig så att det skall finnas en möjlighet för verksamheten att fortsätta också i framtiden.
Gåsen duger till mycket
Nästa etappställe för resesällskapet var Hauhala gåsfarm som ligger sydost om St. Michel. Gåsfarmen grundades av Virpi och Antti Rantalainen 1997, men själva gården köptes av Anttis släkt redan 1875.
Verksamheten började med 700 gäss, och i dag är de uppe i 5.000-6.000.
– Vi hittade vår nisch och så infann sig lönsamheten, minns Virpi med värme.
För Virpi och Antti var meningen att delta i Farmari redan 2020, men på grund av coronan bestämde sig paret Rantalainen för att i stället hålla öppna dörrar. De blev förbluffade över intresset.
– Gården och vägen fylldes med bilar, och de sista fick parkera en halv kilometer bort och gå hit! Det är roligt att se att folk är intresserade av vår gård och hur vår mat produceras. Vi höll öppna dörrar igen förra året och kommer att ha det i år igen samtidigt som vi deltar i Farmari-utställningen, berättar Virpi.
Gässen på Hauhala-farmen är införskaffade från Danmark. En ny flock med ungar kläcks var tionde dag. Äggen placeras i en äggkläckningsmaskin där de kläcks efter en månad. Därefter hålls ungarna inomhus i värmen i ytterligare en månad.
– Här ser vi nu vårens första ungar – de fick komma utomhus förra veckan, säger Virpi med hänvisning till de väsnande gässen i inhägnaden.
Virpi och Antti sköter hela produktionsledet från början till slut inklusive uppfödning, foderproduktion, slakt, förädling och försäljning. Slaktperioden pågår från mitten av september till mitten av december.
– Vissa fåglar säljs som hela eller stekar till restauranger och detaljhandeln. Största delen skärs dock i bitar och blir bröstfiléer, lårbitar och annat kött som vidareförädlas. Inälvorna tas också till vara – hjärtat, levern och muskelmagen. De används för att tillverka paté, men säljs också direkt till restaurangkunder. Fjädrarna skickas till Joutsen som använder dem som fyllning i dynor och täcken.
Ansvarstagandet förverkligar Virpi och Antti bland annat genom att se till djurens välmående och använda sig av egenproducerade eller närproducerade produkter.
– Jag skulle sammanfatta ansvarsfullhet som att man arbetar ärligt och med gott samvete. Mera konkret så kan jag nämnda att vi nyligen har installerat solpaneler på den gamla ladugårdens tak, och så har vi boskapsvaktande hundar som skyddar gässen vilket reducerar deras stressnivåer, säger Virpi.
Vi beger oss slutligen ner mot slakteriet där paret Rantalainen visar upp gårdens produkter. Här avslutar vi också besöket med att smaka på en delikat gåspaté.
Skogsförnyelse på ett ansvarsfullt sätt
En kort bit från gåsfarmen ligger Metsä Groups förnyelseavverknings- och slyröjningsprojekt. Området är historiskt med spår från stenåldern, men skogen som nu avverkats var endast 90 år gammal.
Skogen var i dåligt skick och måste förnyas, och på andra sidan vägen finns ett liknande förnyelseprojekt där träden redan vuxit i ett årtionde. Här görs skogsskötseln på skogens premisser.
– När det gäller slyröjning och trädplantorna är små kan man lämna kvar små lövträd och ibland inga alls, men när barrträden redan vuxit sig till 3-4 meter kan man lämna nästan hurdana björkar som helst, säger Raimo Tikka som är skogshuggare på Metsä Group.
Björken förändrar markens värmevärde vilket förbättrar och stöder tillväxten. Om skadedjuren lyckas ta kål på granplantorna blir i alla fall björken kvar som ersättare.
– Vid slyröjningsprojekt växer det stubbskott som också växer i fatt granen – så lövträd växer det i varje fall.
Förnyelseavverkningen tar också djurlivet i beaktande genom att lämna skyddande buskage där djur kan ta skydd och hitta näring. Enligt Metsä Groups riktlinjer skall ett sådant buskage lämnas per varje tre hektar skog. Även fågellivet utgör en värdefull del av skogen och något Tikka är bekant med.
– Nu när fåglarna häckar så avverkas ingen lövskog, utan det sker först i augusti. Om jag under skogsröjningen här hittar ett fågelbo markerar jag det digitalt så att nästa aktör är medveten om saken. Det gäller alla upptäckter man gör.
Avverkningsområdet uppvisar enstaka vajande björkar och kvarlämnade dungar eftersom de är viktiga för att bevara skogens mångfald. Enligt Tikka kommer här om några år att växa en lika kraftfull ung skog som på andra sidan vägen. Det gäller bara att göra skogsförnyelsen på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt.
Ett omfattande evenemang
Som ett slut på en dag ute i naturen besöker vi det asfalterade utställningsområdet i St. Michel. Utställningschef Kirsi Mutka-Paintola guidar oss på utställningsområdet runtomkring det nybyggda Saimaa Stadiumi.
– År 2010 ordnades Farmari-utställningen främst på travbanan vilket inte är fallet i år eftersom vi har så många nya områden som fungerar bättre, säger Mutka-Paintola.
Nya byggnader kommer att byggas för utställningen, och existerande tillfälligt att monteras ner. Persontransporten kommer att ordnas från St. Michels centrum och från flygfältet där det även finns parkering.
Arrangörerna räknar med att 500 utställare kommer att delta.
Farmari-utställningen går av stapeln 30.6-2.7.2022 och upp till 75.000 personer förväntas besöka evenemanget.