Rötrester från biogasanläggning höjer markens mullhalt

Gasum har framställt två gödselprodukter av rötrester från biogasanläggningen i Lojo. Gödselmedlen som finns i flytande eller fast form ökar mängden organiskt material i jorden och testas nu på åkrarna i trakten.

Ett sätt att öka halten organiskt material i marken är att utnyttja rötrester från biogasproduktion, berättar Katja Alhonoja, utvecklingschef vid Gasum. Företaget har kommit ut med två nya gödselprodukter i samband med öppningen av den nya biogasanläggningen i Lojo.

– Vi går allt mera mot cirkulär ekonomi och hållbara odlingsmetoder där utgångspunkten är ekonomisk lönsamhet och långsiktig tillväxt, säger Alhonoja. Jordens bördighet byggs upp av en bra jordstruktur som kan hålla och avleda vatten, ett rikt mikroliv och att kolhalten bibehålls eller ökar.

Rötresterna från biogasproduktion har i tester visat sig vara ett effektivt sätt att öka mängden organiskt material i marken, och förra veckan inleddes spridningen på Max Schulmans höstvetefält i Lojo. Schulman som också använder jordförbättringsåtgärder som täckgröda och minskad jordbearbetning, ser rötresterna som en intressant möjlighet att öka mullhalten och förbättra mikroblivet i jorden.

– Vi gjorde oss av med gårdens boskap för 20 år sedan, och nu börjar det märkas tydligt i markens bördighet, säger Schulman. Växtrester räcker inte längre, utan jorden behöver mera.

Gasums gödselmedel kommer i två former, Perus som är flytande och Humusvoima i fast form. Produkterna har genomgått grundliga analyser i laboratorier och är godkända också för ekologisk odling.

– Som jag ser det kommer ekologisk och konventionell odling hela tiden närmare varandra och gränserna suddas ut, säger Schulman. Vi går allt mera mot smart jordbruk utan desto mera titlar.

Termen kolodling anser Schulman också att kunde slopas, eftersom det borde vara allmän praxis.

– Det är odling, helt enkelt. Förr körde man ut gödsel på fälten, nu har vi knappt någon boskap kvar medan gårdsstorlekarna ökar. Organiskt material har i alla tider återförts till åkrarna, och nu måste vi hitta nya metoder för att komplettera kretsloppet.

Full kapacitet nästa år

Både Gasum Perus och Gasum Humusvoima lämpar sig som jordförbättringsmedel och tilläggsnäring för bland annat spannmål, sockerbeta, stärkelsepotatis eller oljeväxter.

– I den flytande gödseln uppgår kvävemängden till cirka 4 kilo per kubik, säger Gasums produktchef Juhani Viljakainen. Det är ungefär 1,5 gånger mera än i svämgödsel från djur.

Produkten innehåller ungefär ett halvt kilo fosfor och svavel per kubik.

– Vid biogasframställningen behövs vatten för utspädning, vilket gör att det blir mera av den flytande gödselprodukten som innehåller cirka fem procent torrsubstans, berättar Alhonoja. Ur gödselperspektiv kan Perus spridas varje år på alla skiften, medan Humusvoima innehåller mera fosfor och lämpar sig bland annat som grundgödsel vid etablering av vall.

I år har så gott som all gödsel som producerats vid biogasanläggningen i Lojo redan sålts, berättar Alhonoja.

– Vi är än så länge uppe i ungefär hälften av produktionskapaciteten, vilket betyder 20-30.000 ton flytande gödsel som räcker till lite på 1.000 hektar. De kommande åren räknar vi med att kunna producera 50.000 ton gödsel för ungefär 2-3.000 hektar.

På Schulmans skifte spred entreprenör Toni Silén nu cirka 120 kilo kväve per hektar. Tillväxten på fältet kan man följa med under sommaren om man har vägarna förbi Stor-Tötar.