Europeiska revisionsrätten har synat finansieringen av EU:s ekologiska jordbrukssektor. I en färsk rapport tvivlar revisorerna på politikens ändamålsenlighet. Den nuvarande strategin har stora brister.
Sedan 2014 har EU fördelat tolv miljarder euro i stöd till den ekologiska jordbrukssektorn, men satsningarna har för det mesta varit ett slag i luften. Målen att utvidga den ekologiska produktionens marknadsandel till en fjärdedel är utom räckhåll.
Enligt revisorerna saknas både visioner och mål för den ekologiska sektorn efter 2030. De miljarder euro som EU fördelar varje år har förvisso utvidgat den ekologiska arealen, men politiken saknar grepp på kraven och sektorns behov.
Därför har den ekologiska produktionen förblivit en nischmarknad. Revisorerna varnar för att EU knappast kommer att nå målen för sektorn, trots en central status i EU:s jord till bord-strategi och ambitiösa klimatmål.
Sedan1990-talet har EU uppmuntrat sina bönder att använda miljömässigt hållbara jordbruksmetoder. Ekologiskt jordbruk är fortfarande den enda standardiserade odlingsmetoden som är reglerad på EU-nivå.
Stora skillnader mellan länderna
Syftet med ekologiskt jordbruk är att producera livsmedel med hjälp av naturliga insatser och processer. Under 2022 odlades omkring 17 miljoner hektar ekologiskt i EU, det vill säga 10,5 procent av den totala, brukade jordbruksarealen.
Under perioden 2014-2022 fick Europas jordbrukare cirka 12 miljarder euro i stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken CAP, för att antingen ställa om till ekologiskt jordbruk eller upprätthålla ekologiska jordbruksmetoder.
Fram till 2027 planeras en rejäl ökning av stöden. Det är dock stor skillnad på hur utbredd omställningen till ekologiskt jordbruk är i olika medlemsländer.
I Nederländerna, Polen, Bulgarien, Irland och Malta utgör ekojordbruket mindre än fem procent av arealen. Österrike bildar en motpol med 25 procent ekoproduktion.
Jordbruket i Europa utvecklas i sin helhet i ekologisk riktning. Det räcker emellertid inte att enbart öka den ekologiska arealen.
Mer borde göras för att stöda hela livsmedelssektorn i ekologisk riktning. Marknaden behöver utvecklas och produktionen främjas, säger Keit Pentus-Rosimannus, som är ledamot av revisionsrätten och ansvarar för rapporten.
Skevt stödsystem istället för fungerande marknad
EU riskerar att skapa ett skevt system som är helt beroende av EU-medel i stället för en blomstrande industri som drivs framåt av medvetna konsumenter. Revisorerna pekar på risken att miljö- och marknadsmålen förbises i CAP-stödet.
Jordbrukare kan få EU-pengar även om de inte tillämpar växelbruk eller djurskyddsstandarder som är grundläggande principer i ekologiskt jordbruk. Det är också praxis att ge jordbrukare tillstånd att använda icke-ekologiskt utsäde för sina grödor om ekologiska alternativ saknas.
För närvarande saknas en metod som gör det möjligt att uppskatta i vilken utsträckning de förväntade miljöfördelarna med ekologiskt jordbruk går att uppnå.
Syftet med CAP-stödet är att kompensera jordbrukare för merkostnader som uppstår och de inkomster som går förlorade i samband med omställningen från konventionellt till ekologiskt jordbruk.
Men ekologiska jordbrukare måste inte producera ekologiska produkter för att få stöd. Detta har bidragit till en situation där den ekologiska produktionen förblir en mycket liten marknad som inte står för mer än fyra procent av EU:s hela livsmedelsmarknad.
Saknar mål och strategier
På ett mer allmänt plan ifrågasätter EU-revisorerna EU:s strategi på området. Den nuvarande handlingsplanen för sektorn är visserligen en förbättring jämfört med den tidigare, men den saknar väsentliga komponenter.
Den innehåller varken tillräckliga eller kvantifierbara mål för den ekologiska sektorn och inte heller någon metod för att mäta framsteg. Vidare pekar revisorerna på att det saknas en strategisk vision för sektorn efter 2030.
I praktiken går det enda icke-bindande målet som EU har fastställt för sektorn ut på att att utvidga den areal som borde odlas ekologiskt. Problemet är att det ekologiska jordbruket och ambitionerna att utöka odlingen varierar betydligt mellan EU-länderna.
På grund av denna trend riskerar EU att missa målet på 25 procent ekologiskt fram till 2030. Om Europa ska komma på rätt spår igen, borde omställningen till ekologiska jordbruksmetoder fördubblas, varnar revisorerna.