Resultat av potatisförsök
presenterades i Lappfjärd

Nästan varje år är ProAgria Lantbrukssällskapet med och ordnar sortförsök med potatis. Tillställningar som alltid lockar intresserade odlare som får en chans att bekanta sig med nya sorter. I onsdags presenterades resultaten av försöken i Lappfjärd.

– Kristinestad är ett viktigt potatisområde och därför är det viktigt att sortförsök ordnas. Här får odlare möjlighet att bekanta sig med vilka sorter som klarat sig bra och vilka som kanske fungerar sämre för våra förhållanden, säger Jan-Erik Back, potatisrådgivare på deltid vid ProAgria Lantbrukssällskapet.

Försöken ordnas i samarbete med sortförädlare och sorthus som har som mål att hitta sorter som på sikt kan bli intressanta för de österbottniska odlarna. I Dagsmark har 43 olika sorter testats i år och ett ännu större försök genomförs av JEPO i Jeppo där resultaten presenterades i torsdags.

– Det finns potatisar för olika ändamål, vissa lämpar sig som matpotatis, mullpotatis och andra för industriell framställning av produkter. Sorthusen har som mål att hitta nya sorter som på sikt kan bli storsäljare och odlarna vill i sin tur hitta sorter som ger en god nettoskörd, förklarar Back.

Alla odlare eftersträvar en hög hektarskörd, men det viktigaste är att nettoskörden blir optimal. Många sorter kan ge en hög hektarskörd men blir bortsorterade på grund av skorv, missformning och andra inre brister.

– I tidigare försök har vi hittat sorter som har bekymmer med den inre kvaliteten och därför är det så viktigt att fokus är på nettoskörden, som ju är den som odlaren får betalt för, konstaterar han.

Av de 43 sorter som odlats i försöken är cirka tio nya sorter. För att en sort ska bli etablerad tar vanligen flera år och de som visar sig fungera bra hittar snabbt sin plats.

– Exempelvis sorten Melody har odlats i snart femton år och den hänger med fortfarande för att det är en pålitlig sort som ger goda skördar. En odlare tar också risker med en ny sort och man ska också komma ihåg att våra försök bara ger en liten bild av hur den kan fungera i våra förhållanden, förklarar Back.

Ser ut att bli mindre skördar

Försöken inleddes den 1 juni med sättningen på en åker som upplåtits av Göran Engman medan Leif Hammarberg har agerat fältmästare. Uppföljningar har därefter gjorts under sommaren och prover tagits.

Det som står klart är att den torra och varma sommaren påverkat resultaten mycket.

– Vädret i sommar har varit utmanande och i år har bara fyra sorter gett en hektarskörd på 50 ton, när vi vanligen har sorter som i försöken ger över 80 ton per hektar. Så det varma och torra vädret har och kommer påverka potatisskörden i år.

Tidiga sorter har tagit mest stryk, enligt Back.

– På vissa fält vissnade blasten tidigt och där är tillväxten avslutad. Odlare som inte har möjligheter att bevattna så har helt klart fält som lidit av torkan. Så vi kan räkna med lägre skördar i Österbotten i år och det är för tidigt att säga något om kvaliteten. Det kan komma skador som skorv och växtsprickor ännu, men det återstår att se, säger han.