Rejäl prisökning på stärkelse
kan öka intresse för nya odlare

Priset på matpotatis steg inte mycket i fjol. Men däremot har kontraktspriset på stärkelse stigit med över 100 euro och priset med stöd och tillägg är nu över 500 euro tonnet i dag. Det är det ökade behovet av stärkelse i industrin som driver upp priserna.

Potatispriserna har diskuterats livligt på sistone på grund av att de inte stigit alls lika mycket som andra livsmedel. Men ett positivt surr inom sektorn finns kring stärkelsepotatis.

– Medelpriset har kommit upp rätt mycket jämfört med i fjol och på grund av den ökade efterfrågan hoppas vi nu öka kontraktsodlingen, säger Kimmo Pusa, odlingschef på Finnamyl.

Kommande odlingssäsong har Finnamyl och Lapuan Peruna, som gör kontrakt med odlare som odlar stärkelsepotatis, ett grundpris på 420 euro. Med ett kostnadsstöd och andra möjliga tillägg kan de erbjuda ett pris per ton stärkelse på över 500 euro.

– Nya kontrakt ingås årligen och vi betalar för stärkelsen – inte för potatisen. Utgående från vissa kvalitetsbestämningar, exempelvis att stärkelsehalten är minst 16 procent och renheten 90 procent, kan man med olika tillägg komma upp till ett pris på över 500 euro per ton, förklarar Pusa.

Stärkelsepotatisen levereras under hösten och pågår från augusti till början av december. Priserna varierar beroende på leveransveckan och stärkelsehalten påverkar också medelprissättningen.

– Vi utbetalar likviden 30 dagar efter leveransperioden så odlaren får snabbt pengarna på kontot, konstaterar Pusa.

Efterfrågan ökar globalt

Förra året hade Finnamyl 350 kontraktsodlare i Finland och använder enbart inhemsk potatis i sin produktion. Totalt användes 40.000 ton potatisstärkelse i fjol av 176.000 ton potatis. I sin produktion tillverkas bland annat potatisprotein,-foder, stärkelse och koncentrat för gödsel.

– En orsak till att priserna nu går upp är att den globala efterfrågan på stärkelse ökar. Kartongindustrin behöver stärkelse och man söker också alternativ till oljebaserade produkter har i stället har mer fokus på biobaserade produkter som stärkelse, säger Johan Willman kundansvarig på Viljelijän Berner som tillsammans med kollegan Asko Seppänen är de två inom Viljelijän Berner som har mest samarbete med aktörer inom potatissektorn.

Det finns flera olika bolag inom stärkelseindustrin i Finland. Finnamyl och Lapuan Peruna ägs till hälften av Chemigate som har produktion på fyra orter. Chemigate i sin tur ägs i sin helhet av Berner Oy.

– Trots att vi inte har samma kläder är vi så att säga alla aktörer inom samma hus, konstaterar Willman.

Willman ser odling av stärkelsepotatis som ett komplement till matpotatis. Kontraktsodlingen ger en säker ersättning för en del av skörden som levereras direkt på hösten.

– Det gör att man inte behöver lagra stärkelsepotatis och skörden omsätts i likvida medel ganska snabbt, vilket är en fördel.

Tror du på ökat intresse för stärkelseodling i Finland på grund av de höjda priserna?

– Det återstår att se hur mycket det slår igenom, men vi tror och hoppas på ett ökat intresse. Det kommer säkert en del nya odlare som börjar odla stärkelsepotatis i år, säger Willman.

Finnamyl står till tjänst på många olika sätt. Bolaget säljer bland annat certifierat utsädespotatis, växtskyddsmedel och bladgödsel och rådgivning.

– Betalningen för produkterna kan också kvitteras mot en del av stärkelselikviden. En ny odlare kan också börja med att odla utsäde i år och nästa år 2024 ha egen produktion. För nya kontraktsodlare har vi också ett specialpris på utsäde, tillägger Pusa.

Också ekologisk stärkelse behövs

Cirka tio procent av Finnamyls produktion är ekologisk. Enligt Pusa varken minskar eller ökar efterfrågan på den ekologiska stärkelsen.

– Det går inte rakt ner och det är bra, men vi vet om cirka två veckor hur det ser ut för i år. Marknaden för eko är svår just nu, men vi har också ekologiskt utsäde, berättar han.

Medelproduktionen av stärkelse brukar landa på 6,8-7,4 ton per hektar. De som uppfyller den mängden och minst 16 procent stärkelse och 90 procents renhet kan räkna med ett transportstöd på ungefär 100 euro per hektar.

Jan-Erik Back, sektoransvarig för växtodling på ProAgria Lantbrukssällskapet ser det som positivt att priset på stärkelse har stigit.

– Odling av stärkelsepotatis har blivit ett intressant alternativ för många odlare, inte minst på grund av de rejäla prisförhöjningarna de senaste åren. Vi ska hoppas att priset bibehålls på nuvarande nivå. En viss koppling till spannmålsmarknaden brukar också finnas, är spannmålsuppköparnas lager fulla och det finns press nedåt på spannmålspriset kan stärkelsepotatis vara ett bra alternativ för odlarna, säger han.

Back poängterar också att det är lätt att komma igång med ny odling av stärkelsepotatis. Att få betjäning på svenska ska inte heller vara något problem.

– De personer som sköter odlarkontakterna bjuder också till på svenska. Det lönar sig att undersöka möjligheter till maskinsamarbete med etablerade potatisodlare. Sedan tror jag också att en liten minskning av matpotatisarealen till förmån för stärkelsepotatis skulle kunna ha en positiv effekt på matpotatispriset, vilket tyvärr här i Finland rejält har släpat efter andra livsmedelsprodukters prishöjningar.

Läs också: Politiker i debatt: Ny lagstiftning krävs för att stärka odlarnas ställning