Höga mål samtidigt som man erkänner att jordbrukets lönsamhet måste förbättras. Det ingår i regeringen Rinnes regeringsprogram.
I den del som berör jordbruket betonar regeringsprogrammet bland annat att markens goda växtförmåga, vattenhushållning och förmåga att binda kol förbättrar odlingsegenskaperna och jordbrukets förmåga att anpassa sig till förändrade omständigheter i naturen.
Enligt regeringsprogrammet behövs ett friskt och lönsamt jordbruk som också förmår att förnya sig. Det samma gäller fiskeri samt renskötsel och vilt. De här sektorerna är en del av ett bredare livsmedelssystem och de ska inte bara producera mat.
– Den finländska matens produktionsstandarder är mycket höga, och våra produkter väcker intresse i världen, bland annat tack vare sin renhet och att de är trygga att äta.
I programmet konstaterar regeringen vidare att jordbrukets försvagade lönsamhet har varit en långvarig utvecklingstrend.
– Företagarinkomsten försvagas trots att storleken på gårdarna växer, heter det i programmet.
Att öka självförsörjningen med energi, gödsel och proteinväxter är centralt för att uppnå en bättre lönsamhet. De satsningar som gjorts på exporten och som kommit väl igång fortsätter. Därför ska också exportsatsningarna öka. I regeringsprogrammet räknar man med ett tillägg på i medeltal sammanlagt 2,5 miljoner euro årligen för export.
Biomassan har stor betydelse
Vidare heter det i regeringsprogrammet att jordbrukets biomassas roll är mycket viktig när det gäller att öka produktionen av biogas. Finland har ett behov av ett långsiktigt program med vars hjälp man kan främja produktionen och användningen av biogas.
Ambitionerna är höga när det gäller jordbrukets roll som kolsänka. Det heter i programmet att jordbrukets klimatutsläpp ska minskas och att kolsänkorna ska ökas genom att utveckla förutsättningarna att idka jordbruk.
Här litar regeringen åtminstone i viss mån på medel från den gemensamma jordbrukspolitiken. Det heter att man måste säkra en tillräcklig finansiering i förhandlingarna om EU:s finansieringsramar men också nationellt.
Regeringen är beredd att satsa sammanlagt 418 miljoner euro på landsbygdsnäringarna under hela regeringsperioden. Vissa åtgärder verkställs i början, andra kommer senare.
Överföringen av medel till gårdsbrukets utvecklingsfond tar en stor del av summan, likaså finansieringen av miljö- och LFA-ersättningen nästa år.
Ett klimatneutralt Finland
Det ska även bli möjligt att belöna resultatet för jordbrukare som satsar på kolbindning.
För att öka självförsörjningen av proteinväxter vill regeringen främja förädlingen och bredda sortimentet av producerande grödor.
Vidare vill regeringen utvärdera fördelningen av finansieringen av forskning kring naturresurser mellan Finlands Akademi, statsrådets kansli och de enskilda forskningsinstitutionerna. Enligt regeringsprogrammet är man beredd att satsa 5 miljoner euro årligen på det här.
Regeringen vill genomföra ett beskognings- och ett våtmarksprogram för sådan åkermark som inte lämpar sig för lönsam jordbruksproduktion eller som tagits ut ur produktionen.
Dessutom ska man ta fram nya former av odlingsteknik, med vars hjälp man kan öka kolbindningen eller minska klimatutsläppen, bland annat våtmarker och biokol.
Regeringen har också med på sitt program att matsvinnet ska minskas genom att man avlägsnar hinder och i stället ökar sporrarna och försöker sprida god praxis.
Dessutom ska en handlingsplan för ett klimathållbart livsmedelssystem beredas som ett tvärförvaltningssamarbete före 2030.
Inhemska krav i upphandling
Regeringen vill även förutsätta att råvarorna i den offentliga upphandlingen av mat ska fylla kraven inom vår nationella lagstiftning.
Andelen växtbaserad mat och fisk ska öka enligt målsättningarna för näringsrekommendationerna och för mindre kolutsläpp.
Därutöver vill regeringen främja naturens mångfald genom att öka mängden vårdbiotoper, mångfaldsåkrar, ursprungsraser och -sorter samt pollinerare.
Dessutom ska bekämpningen av främmande arter öka. Det här är regeringen beredd att satsa en halv miljon euro på per år.