Regeringen överlämnade torsdag eftermiddag ett lagförslag till riksdagen om statsborgen för likviditetslån till gårdarna som beviljas av bankerna. I samband med regeringens budgetförhandlingar beslutades att propositionen om statsborgen ska lämnas till riksdagen i mitten av januari 2019.
Statsborgen kan beviljas för lån som en bank beviljar en gård som till följd av förändringar i omvärlden eller ovanliga klimatförhållanden råkat i tillfälliga likviditetssvårigheter.
Ansökan om statsborgen lämnas in till den lokala NTM-centralen efter att kreditgivaren godkänt låneansökan. Det lånebelopp som borgen beviljas för får vara högst 62.500 euro. Statsborgen kan gälla högst 80 procent av lånebeloppet, det vill säga högst 50.000 euro. Lånetiden är högst 5 år.
Flera gårdar har det svårt
– Flera gårdar har det svårt på grund av den svaga lönsamheten och det dåliga vädret under de senaste åren. Därför är statsborgen en väldigt viktig åtgärd för att förbättra gårdarnas likviditet, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Statsborgen beviljas enligt EU:s förordning om stöd enligt de minimis. Storleken av de minimisstödet som ingår i borgen är högst 6.667 euro per gård.
Som en del av överenskommelsen vid regeringens budgetförhandlingar ska gårdar i början av 2019 också betalas nationellt krisstöd i form av de minimisstöd. Summan för det här är 30 miljoner euro. På grund av den gårdsspecifika de minimiskvoten kan man vara tvungen att jämka stödbeloppet för vissa gårdar som beviljats flera de minimisstöd under tre beskattningsår i rad. Då kan gården välja vilka av stöden inom gårdens de minimiskvot som effektivast underlättar likviditetsläget.
Borgen beviljas ur gårdsbrukets utvecklingsfond, vars medel även täcker eventuella borgensansvar som staten är tvungen att bära. Enligt förslaget uppgår fullmakten att bevilja borgen till 100 miljoner euro.
Bör träda i kraft så fort som möjligt
Det föreslås att lagen träder i kraft så snart som möjligt. Om lagförslaget antas, kommer Livsmedelsverket att ge närmare anvisningar om ansökningsblanketter och ansökningstider.
Det är också bra att notera att lagen om strukturstöd till jordbruket och lagen om finansiering av landsbygdsnäringar ändrades 2016, vilket innebär att antalet år för uppskov med amorteringar på räntestödslån och statliga lån samt antalet år av räntefrihet för statliga lån ökar med tre år så att det sammanlagt blir åtta år. Om man behöver uppskov, lönar det sig att kontakta banken så fort som möjligt innan lånen måste betalas tillbaka.
– Vi måste komma ihåg att lånearrangemangen är bara provisoriska åtgärder och att det är genom intäkter från marknaden som vi måste få gårdarnas lönsamhet upp på en hållbar nivå. Marknadspriset för vår högkvalitativa mat ska vara rättvist. Ministeriets målmedvetna åtgärder för att förbättra lönsamheten på lång sikt fortsätter, säger Jari Leppä. LF