Regeringen har kommit överens om åtgärder genom vilka Finland ska halvera sina utsläpp inom ansvarsfördelningssektorn fram till 2030 och uppnå klimatneutralitet 2035, meddelar Miljöministeriet.
Åtgärderna, som det beslutades om i höst, ska intensifieras för att uppnå en utsläppsminskning på 5,7 Mt. Denna minskning behövs för att Finland ska uppnå EU-kommissionens utsläppsminskningsmål fram till 2030 inom ansvarsfördelningssektorn, det vill säga inom jordbruket, trafiken, den separata uppvärmningen av byggnader och avfallshanteringen.
– Det ukrainska folkets lidande, säkerhetsläget i Europa och Finlands försörjningsberedskap står under denna tid i centrum för vår uppmärksamhet. Samtidigt har regeringen fortsatt sitt arbete för att lösa klimatkrisen. Vi har kommit överens om klimatåtgärder för att uppnå Finlands mål för utsläppsminskning inom ansvarsfördelningssektorn. Genom dessa beslut tar vi steg mot ett klimatneutralt Finland 2035, säger miljöminister Emma Kari, ordförande för ministergruppen för klimat- och energipolitik.
– Krisen i Europa har visat att Finlands klimatpolitik har varit på rätt spår: att bygga upp en fossilfri välfärdsstat är också säkerhetspolitik. Det blir allt viktigare att påskynda den gröna omställningen. Rena inhemska lösningar för med sig arbete och välfärd till Finland och minskar vårt beroende av fossila bränslen, säger Emma Kari.
Den klimatpolitiska planen på medellång sikt var på remiss i december-januari, och dessutom gjorde forskningsinstituten en bedömning av om åtgärderna i planen är tillräckliga i februari 2022. Enligt forskningsinstituten måste åtgärderna i utkastet till planen intensifieras för att målen ska kunna uppnås med tillräcklig säkerhetsmarginal.
Intensivare åtgärder inom uppvärmning, trafik och jordbruk
Den rättvisa omställningen görs stadigare och hushållens klimatåtgärder påskyndas genom att bereda en modell för statsgarantier till stöd för hushållens och bostadsaktiebolagens klimatvänliga investeringar, såsom jordvärme och rena fordon.
Dessutom bereds en stödmodell genom vilken människor på ett rättvist sätt kan få stöd till exempel i situationer där bränslepriserna stiger kraftigt. Hushållen och kommunerna får fortfarande understöd för att frångå oljeuppvärmning och energiunderstöden för bostadsbyggnader fortsätter.
Kommunernas klimatarbete systematiseras genom att kommunerna eller regionerna åläggs att göra upp klimatplaner. Skyldigheten införs i klimatlagen hösten 2022. Dessutom utarbetar statsrådet ett principbeslut om inhemska och koldioxidsnåla upphandlingar. I beslutet uppställs ett mål för utsläppsminskning inom offentlig upphandling
Åtgärderna för att minska utsläppen från jordbruket stöds och intensifieras. Detta gör det möjligt att höja målet för minskning av utsläppen från jordbruket (0,4 Mt -> 0,6 Mt fram till 2030) och även förbättra jordbrukets lönsamhet. Klimatarbetet inom jordbruket består av en stor skara åtgärder från att förbättra bindningen av koldioxid i marken och minska metanutsläppen från mjölkkor till att bereda programmet för klimatvänlig mat.
I enlighet med regeringsprogrammet kommer lantbruksföretagarna inte att orsakas extra kostnader på grund av lagstiftningsåtgärder utan att få ekonomisk kompensation.
Genomförandet av utsläppsminskningarna inom trafiken säkerställs genom fortsatt beredning av den nationella utsläppshandeln för vägtransporter och en trafikskattemodell som baserar sig på körsträckor för den händelse att de övriga nationella åtgärderna och lösningarna på EU-nivå tillsammans är otillräckliga. Utsläppen från trafiken minskas i enlighet med färdplanen för fossilfria transporter.
Produktionen och användningen av biogas främjas genom att verkställa biogasprogrammet, följa upp dess effekter och ytterligare söka åtgärder för att öka produktionen av biogas till 4 TWh. Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik kommer att diskutera ärendet i april 2022.
Två klimatplaner sänds på remiss
Den klimatpolitiska planen på medellång sikt har beretts parallellt med klimat- och energistrategin och markanvändningssektorns klimatplan.
Utkastet till klimatplan för markanvändningssektorn, som beretts under ledning av jord- och skogsbruksministeriet, sänds på remiss inom de närmaste veckorna. Regeringen fastslog att det som ett led i planen ska beslutas om ytterligare åtgärder för att säkerställa att en del av Finlands mål för utsläppsminskning inom ansvarsfördelningssektorn på EU-nivå kan uppnås genom att stärka kolsänkor.
Som en del av planen kommer man också att genomföra en pilotprojekthelhet inom koldioxidbörsen. Pilotprojekten syftar till att avsevärt minska utsläppen och öka kolsänkorna, men projekten ska inte ersätta andra utsläppsminskningar. Helhetens mål och genomförande preciseras under dess beredning, och beredningen sker i rask takt så att projekten inleds under 2022. Marknaderna för kolbindning ska utvecklas och spelregler ska skapas för dem.
Klimat- och energistrategin, som beretts under ledning av arbets- och näringsministeriet, sänds på remiss i april. I strategin beaktas vikten av att öka självförsörjningsgraden i fråga om energi och försörjningstryggheten samt att påskynda övergången till förnybara energiformer. Betydelsen av detta har ökat efter Rysslands invasion av Ukraina.