I våras var det mycket diskussioner kring stödutbetalningarna, som såg ut att bli kraftigt försenade. Men nu har tidtabellen justerats. Trots det kan det bli tufft läge för en del, säger Anne Sigg på ProAgria Lantbrukssällskapet.
Under våren kritiserade bland annat ÖSP den kraftigt försenade tidtabellen för utbetalningarna av jordbruksstöden. I det skedet meddelade Livsmedelsverket att en stor del av stöden skulle utbetalas först i början av 2024.
– Det fanns en stor oro på fältet och det diskuterades hur det ska gå under våren. Genast det kom besked om de sena stödutbetalningarna började våra rådgivare diskutera detta med jordbrukare, berättar Anne Sigg, sektoransvarig för företagande- och ekonomirådgivning på ProAgria Lantbrukssällskapet.
Det som diskuterades var att jordbrukaren ska försöka se till att det finns pengar i kassan ännu under hösten om de första stöden kommer in på kontot först i början av nästa år.
– Genast vi såg vart det var på väg var vi aktiva och förde fram betydelsen av att ha en buffert. Att det finns pengar i kassan när stöden inte utbetalas enligt normal tidsram är naturligtvis mycket viktigt, säger hon.
Tidtabellen har justerats
Men under hösten har tidtabellen för stödutbetalningarna – lyckligtvis – ändrat. En del av stöden utbetalas redan i oktober och i november utbetalas 50 procent av ersättningen för djurens välbefinnande. Stödet för ekologisk produktion utbetalas till 85 procent i samma månad.
I december utbetalas kompensationsersättning till 95 procent, vilket också gäller stöd för miljösystem (ej växttäcke vintertid), inkomststöd för unga jordbrukare och bidrag för stärkelsepotatis och specialväxter.
Det nationella arealstödet, som innehåller en rad olika viktiga stöd, utbetalas till 100 procent i december.
– Den ändrade tidtabellen gör situationen bättre för jordbrukarna i och med att de får stöden tidigare än beräknat. Men fast det mesta utbetalas på den här sidan av året är stöden försenade jämfört med tidigare år. Finns inte pengar nu i kassan blir det tuffa månader, konstaterar Sigg.
Hon påminner om att räntestödslånen också ska betalas i slutet av oktober.
– Det har inte varit ett problem när stöden förr har kommit i oktober, men det kan finnas de som nu får problem att betala räntestödslånen. Här får vi hoppas att de som vet att det kan bli problem att få räntestödslånen betalade har ändrat betalningsplanen och fått uppskov av banken.
Ta kontakt i god tid
Konkreta tips på hur en buffert skapas är att ta kontakt med rådgivningen i god tid. Detsamma gäller med bankerna om det behövs uppskov av lånebetalningar.
– Det absolut viktigaste om man ser att det kan bli ekonomiskt tuffa tider är att vara ute i god tid och planera långsiktigt. Det kommer alltid krokar på vägen, men med en långsiktig plan är det lättare att tackla sidospåren, säger hon.
Och fortsätter:
– Ett annat tips är att hålla kontakten med leverantörer och komma överens om till exempel delbetalningar och på så sätt komma undan många påminnelse- och indrivningsavgifter som blir dyra i längden. Ta också vara på utomståendes hjälp och åsikter före situationen eskalerar till kris, så gör alla framgångsrika företag i dag.
Att säkerställa att det finns en buffert har varit en utmaning för många jordbrukare med tanke på kostnadsökningar, räntehöjningar och en lång tid av dålig lönsamhet.
– Vi är medvetna om att det kan vara en utmaning. Men börjar man nysta i gårdens kostnader finns det oftast något som kan kallas för en onödig kostnad och kan strykas. Sedan är det också viktigt att inte spara sig fattig – utan det är också viktigt att fokusera på hur man kan få in mera pengar.
Ser till hela gården
För att tillgodose kundernas behov ser Lantbrukssällskapet inte enbart på ekonomin som en skild sak. När kunder tar kontakt erbjuds de en rådgivning som omfattar hela gården.
– Vi har möjlighet att bilda ett gårdsteam som omfattar hela gårdens produktion, och ser på helheten från åker till foderbord och pengaflödet på gården. Genom att öka produktionen kan också lönsamheten förbättras och det hjälper våra olika rådgivare inom de olika sektorerna till med, förklarar hon.
Sigg kan inte uttala sig om någon som representerar en viss produktionsgren sticker ut gällande den ekonomiska rådgivningen som har behövts.
– Det är väldigt varierande och det går inte säga att någon skild grupp sticker ut. Jag kan därmed inte säga om någon skild grupp har varit särskilt utsatt i synnerhet om stöden hade utbetalats senare.
Kriserna som avlöst varandra har enligt Sigg bidragit till att medvetenheten kring gårdens ekonomi har ökat.
– Jag tycker att ekonomin på gårdsnivå prioriteras mer än tidigare. Kunskapen har förbättrats, vilket är nödvändigt med tanke på att alla jordbrukare driver en företagsverksamhet. Intresset för siffror har ökat och fler inser betydelsen av att ha koll på ekonomin. Det gör också att andelen förhastade beslut minskar.