PTT-prognos:
Dämpad tillväxt i efterfrågan bromsar livsmedelssektorns utsikter

Hushållens försiktiga konsumtion saktar även ner tillväxtutsikterna för livsmedelssektorn i år och nästa år, visar Pellervo ekonomiska forskningsinstituts PTT:s prognos för jordbruks- och livsmedelsekonomin.

Livsmedelsexporten växer, men långsammare än väntat. I synnerhet USA:s tullpolitik skapar spänningar inom den internationella handeln. Matpriserna stiger i år med 2,5 procent och nästa år med cirka två procent.

– Det främsta hindret för tillväxten inom livsmedelssektorn är otillräcklig efterfrågan. Köpkraften har förbättrats, men detta har ännu inte märkts som en betydande ökning av efterfrågan, säger forskningschef Sari Forsman-Hugg.

Hushållens försiktighet syns även inom livsmedelssektorn, särskilt på hemmamarknaden. Den svaga sysselsättningssituationen, hushållens minskade bostadsförmögenhet samt osäkerheten kring ekonomin och den världspolitiska situationen dämpar konsumtionsviljan.

Sammantaget förblir dock utsikterna för livsmedelsmarknaden relativt stabila under prognosperioden, trots turbulens i omvärlden. Detta beror på att efterfrågan på hemmamarknaden trots allt är förhållandevis stabil.

Matpriserna stiger måttligt

Matpriserna stiger i år med 2,5 procent. Pristrycket beror på stigande kostnader i livsmedelsindustrin, eftersom både arbetskraftskostnaderna och priserna på flera importerade råvaror som kaffe och kakao har ökat.

Å andra sidan dämpas prisuppgången av den svaga utvecklingen på hemmamarknaden samt detaljhandelns kampanjer. Nästa år väntas matpriserna fortsätta öka med omkring 2 procent.

Priserna på kött och mjölk är på väg uppåt i år, men utvecklingen varierar mellan olika köttslag. Konsumentpriset på nötkött fortsätter att stiga under årets lopp som en korrigering av den tidigare bristen på nötfärs. I augusti låg konsumentpriset på nötkött 13 procent högre än under fjolåret.

Priserna på fjäderfäkött och svinkött är däremot på väg ned, vilket ökat efterfrågan främst på fjäderfäkött.

– Konsumtionen av nötkött ökade eftersom det var relativt billigare än andra köttslag. Den ökade efterfrågan kunde tillfälligt mötas med hjälp av fryslager. I början av våren började lagren ligga på en låg nivå, vilket märktes i butikernas hyllor som en brist på nötfärs. Därefter har stigande konsumentpriser dämpat efterfrågan och förbättrat tillgången på nötfärs för konsumenterna, berättar jordbruksekonom Mauri Yli-Liipola.

Mjölksektorn driver Finlands livsmedelsexport

Livsmedelsexporten växer tack vare en gynnsam prisutveckling, men dock långsammare än förväntat. 

Den internationella handeln har belastats särskilt av USA:s oförutsägbara tullpolitik. I år beräknas exportvärdet öka med cirka 7 procent, och framför allt mjölksektorn stärker sin position.

– Inom mjölksektorn växer exporten betydligt mer än importen, vilket driver hela livsmedelsexporten framåt. Den positiva utvecklingen förväntas fortsätta nästa år, och på världsmarknaden är efterfrågan på smör och fettfritt mjölkpulver fortsatt stark, säger äldre jordbruksekonom Päivi Kujala.

Energi och foder billigare men gödsel dyrare

De kraftiga svängningarna i jordbrukets produktionsinsatspriser har avtagit. Den svaga globala ekonomiska utvecklingen har sänkt särskilt energipriserna, och den nedåtgående trenden fortsätter nästa år.

Även foderpriserna sjunker i år. Den inhemska spannmålsskörden är kvantitativt bättre än under de senaste åren, vilket ökar utbudet av i synnerhet foderspannmål. Den rikliga skörden gör att spannmålspriserna sjunker markant.

Priserna på gödsel har däremot vänt uppåt under 2025. Den främsta drivkraften är prisökningen på naturgas, som används som råvara i kvävegödsel.

Enligt jordbruksekonom Pekka Kinnunen hålls ändå inkomsterna inom jordbruket stabila.

– Jordbrukets företagarinkomst stiger i år, men den har under flera år legat ganska stabilt på omkring en miljard euro. Det nominella värdet av företagarinkomsten år 2025 är något bättre än genomsnittet för de fem föregående åren.