Pellervo ekonomisk forskning PTT har publicerat en prognos för den finska skogsindustrins utsikter. Minskad konsumtion och efterfrågan skapar exportproblem, och det ryska träet måste ersättas. Men energikrisen ger den finska industrin konkurrensfördelar.
PTT:s prognos från förra veckans torsdag behandlar skogsindustrins utsikter för 2023 i fråga om produktion, export och energi. Prognosen bygger på vissa antagen gällande fortsatta trender: inflation, minskad konsumtion och fortsatta sanktioner mot Ryssland.
Frigörelsen från rysk energi framskrider, men energipriserna förväntas stiga under vinter för att sedan sjunka en aning och plana ut till våren.
Rysk träimport måste ersättas
Efterfrågan på trä i Finland växer nästa år då den ryska importen uteblir. Skogsindustrins träandvändning stiger med nästan sex procent 2023, vilket betyder ca fyra miljoner kubikmeter. Både massa- och trävaruindustrin ökar sin produktion.
Priset på stock kommer att gå ner medan priset på massaved fortsätter att stiga nästa år tack vare större efterfrågan samt importbortfallet av rysk massaved och flis.
– Ännu i år blir det inget problem med att ersätta den ryska träimporten eftersom den finska träindustrins träandvändning minskar avsevärt. Orsakerna ligger i arbetsnedläggningen vid UPM:s fabriker och tidigare nedskärningar i produktionskapaciteten, säger PTT:s forskningschef Paula Horne.
Mellan januari och juni föll träimporten med 62 procent. På grund av stor efterfrågan i Europa måste lösningen på bortfallet dock hittas inrikes, vilket betyder att det ökande behovet av trä nästa år ökar trycket på den inhemska marknaden. Industrin behöver virke och skogsägarnas avsikter att sälja kommer därmed troligtvis att hållas på tidigare års nivå.
Eftersom avverkningen förblir stabil och medelpriset på trä sakta stiger växer privatskogarnas nominella bruttorotprisinkomster i år med tre procent till över 2,4 miljarder euro. Nästa år kommer privatskogarnas inkomster att minska en aning. Avverkningen ökar men genomsnittspriserna sjunker.
– Tack vare den starka utvecklingen i början av året stiger priserna på skogsindustrins huvudprodukter förutom sågat virke. Nästa år sjunker exportpriserna med det minskade utbudet. De höga produktionskostnaderna begränsar dock fallet, säger skogsekonom Matti Valonen på PTT.
Industrigrenarnas utsikter
Skogsindustrin drabbas på lite olika sätt. Pappersindustrin dras med arbetsnedläggning och nedstängning av fabriken i Veitsiluoto, vilket gör både produktionen och exporten mindre än förra året. Den finska pappersexporten gagnas dock av energiproblemen i Europa.
År 2022 var papperspriset historiskt sett högt, men sjunker med avtagande efterfrågan.
Efterfrågan på kartong svalnar också trots att utsikterna på lång sikt ser goda ut. I den finländska kartongproduktionen används nyfiber i jämförelse med Europa där man använder återvunnen fiber, vilket gagnar Finland eftersom kartong av nyfiber lämpar sig för paketering av livsmedel och hygienartiklar.
Efterfrågan på cellulosa är än så länge stark, men även här kommer avtagande efterfrågan på slutprodukterna att synas. Den bioenergi som uppstår vid produktionen och de höga elpriserna gör dock cellulosaproduktionen mera lönsam. Prisuppgången kommer att stabiliseras.
Då byggnadsverksamheten avtar minskar efterfrågan på sågat virke. Exporten minskar med åtta procent i år, men då förråden av ryskt och belarusiskt sågat virke sinar i Europa kommer minskningen nästa år att vara mindre.
På grund av en stark inledning på året förblir det genomsnittliga exportpriset högt. Nästa år sjunker exportpriset med 30 procent, men förblir på en högre nivå än före coronapandemin.
Även efterfrågan på faner minskar med nedgång i byggande och mindre efterfrågan inom möbel-, bil- och träförpackningsindustrin. Produktionen och exporten minskar både i år och nästa år.
Utbudet på björkfaner har minskat på grund av utebliven rysk export till Europa, vilket kommer att dämpa prisfallet nästa år.
Energikrisen gynnar Finlands konkurrenskraft
Nästa år sjunker exportens värde med 10 procent på grund av sjunkande exportpriser för skogsindustrins huvudprodukter. Detta gäller om relationen med Ryssland förblir oförändrad och energipriserna höga under vintern.
Skogsindustrin både lider och drar nytta av de höga energipriserna. Industrin förbrukar mycket el, men under produktionsprocessen skapas även el och värme som sedan säljs på marknaden.
Skogskoncernerna äger dessutom betydande andelar i vatten- och kärnkraftverk. Detta gör att den kemiska skogsindustrin får fördelar framom sina centraleuropeiska rivaler, och vi kommer troligtvis att se driftstopp i Centraleuropa på grund av olönsamhet.
De nordiska pappers- och cellulosafabrikerna är dessutom i genomsnitt större och energisnålare än fabrikerna i det övriga Europa. Exempelvis är användningen av naturgas inom cellulosa-, pappers-, och tryckeriindustrin betydligt lägre i Finland än i Centraleuropa.
PTT understryker dock att prognosen bygger på flera osäkerhetsmoment.