Marknadsrisker och osäker efterfrågan hindrar tillväxten inom livsmedelssektorn fastslår Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT i en prognos som publicerades på tisdagen.
– Livsmedelsmarknaden har återfunnit sin balans, men kostnader och priser hålls på en hög nivå. Den privata konsumtionens osäkerhet inverkar på sektorns tillväxtmöjligheter. Osäkert hur konsumenterna kommer att bete sig även om köpkraften förbättras, summerade äldre jordbruksekonom Päivi Kujala då prognosen presenterades.
I Finland är spannmålsskörden trots torkan 8 procent högre än förra året. Havreskörden blev rekordartad, och även ärtskörden var god, medan rågskörden minskade.
Spannmålspriset sjönk i början av skördesäsongen då odlarna tömde sina förråd. Prisutvecklingen förväntas stabilisera sig.
På mjölksidan förväntas priserna stiga.
– Den globala efterfrågan på speciellt smör och mjölkpulver har ökat, vilket höjer producentpriserna i slutet av året. Priset i Finland har fallit under genomsnittspriset i EU, vilket gör att det finns ett pristryck uppåt mot slutet av året.
Svarta havet styr spannmålspriserna
Globalt sett styr Svarta havet fortfarande spannmålspriset.
– I augusti gick priserna neråt och tävlingen hårdnade på området speciellt då Ukraina tömde sina förråd på marknaden. Ukraina håller dock på att införa exportbegränsningar som i kombination med dåliga skördeutsikter i Europa svänger priserna något uppåt, berättade Kujala.
Enligt prognosen har den globala spannmålsskörden visat fortsatt tillväxt under året, men den globala exporten har minskat i volym. Ukrainas produktion har varit god med tanke på omständigheterna, medan skörden i Ryssland minskat på grund av torka.
Produktionen i Kina växer medan regn och torka gjort skördarna sämre i Europa. Australien och Argentina uppvisar en tillväxt på exportsidan.
– Veteproduktionen har nått nya nivåer. Australien har speciellt bra veteskörd men också i Ukraina ser skördarna ganska bra ut.
Kinesiska tullar inverkar på köttmarknaden
På köttmarknaden har det skett vissa strukturella förändringar, men även långvariga trender håller i sig.
I EU täcker inte utbudet efterfrågan på nötkött, vilket i kombination med ett högt globalt pris begränsar exportmöjligheterna.
– Priset på svinkött är också högt. Kina har infört tullar för svinkött som motdrag för EU:s tullar för elbilar vilket får konsekvenser för svinproduktionen i Europa. Idag står EU för hälften av Kinas svinköttsimport, vilket gör att köttet nu dumpas på den europeiska marknaden, förklarade Yli-Liipola som är jordbruksekonom på PTT.
På hemmaplan sjunker producentpriserna på nöt- och svinkött. Förra årets tillfälliga tillväxt i efterfrågan på nötkött normaliseras och produktionen förväntas minska.
Svinköttsproduktionen minskar likaså, men minskningen är inte lika snabb som i fjol.
– Gällande fjäderfäkött har vi goda utsikter på den inhemska marknaden. Efterfrågan, investeringar och exporten drar vilket gjort att produktionen har ökat med 2,5 procent. Här följder vi samma trend som i resten av EU.
Insatsmarkanden lugnar sig, företagarinkomsten sjunker
Jordbruksekonom Pekka Kinnunen redogjorde för den under senaste år mycket turbulenta insatsmarknaden. År 2022 gick priserna upp drastiskt för att i fjol åter sjunka. I år har utvecklingen lugnat ner sig och priserna befäst sig i en stabil nedgång.
– Utgifterna är dock fortfarande högre än normalt vilket ses i jordbrukets kostnader. Det osäkra världsläget gör också att exempelvis energipriset snabbt kan reagera på förändringar, anmärkte Kinnunen.
Marknadsinkomsterna inom jordbruket i år och nästa år befinner sig enligt prognosen på samma nivå som under de senaste fem åren, men sjunker i jämförelse med utvecklingen de senaste två åren.
Inkomsten sjunker i år främst inom husdjursproduktionen där både en minskning i volymer och producentpriser leder till fallande inkomster. På mjölksidan har intäkterna under året minskat med 10 procent.
– Företagarinkomsten sjunker i år 8 procent i jämförelse med förra året eftersom inflationen har reducerat företagarinkomstens realvärde. Primärproduktionen lider dessutom av att livsmedelsindustrin stampar på stället.
Livsmedelspriserna stiger nästa år
– I år sjunker livsmedelspriserna med 0,3 procent. Detta beror främst på att trycket på kostnaderna avtagit, bland annat då producentpriserna sjunkit. Lönekostnaderna har ökat. Nästa år kommer dock livsmedelspriserna att stiga med 1 procent, berättade forskningschef Sari Forsman-Hugg.
Enligt prognosen utgör konsumenternas köpkraft ett osäkerhetsmoment. Trots att konsumenterna fortfarande föredrar billigare produkter och handelns egna märken håller köpkraften på att repa sig något. Enligt Forsman-Hugg tar det dock många år innan nivån före 2022 års dropp uppnås.
– Nästa år stiger dessutom mervärdeskatten på godis och choklad från 14 till 25,5 procent, vilket innebär en prisökning på 10 procent om skattehöjningen överförs till priserna. Detta kan också få en inverkan på konsumtionen.
I år sjönk priset på mjölkprodukter 2,5 procent och för köttprodukter en dryg procent. Mjölkpriserna sjunker mer än köttpriserna då producentpriserna sjunker, exporten minskar och konkurrensen med importerade varor ökar.
– Förra året gick konsumtionen av fjäderfäkött om konsumtionen av svinkött. Konsumtionen av rött kött minskar, medan växtproteinets andel långsamt växer.
Livsmedelsindustrins volymproduktion minskade 2022-2023 på grund av förändringar i konsumtionen, men i år och nästa år börjar produktionen repa sig. Livsmedelsindustrins producentpriser ligger på samma nivå som i fjol.
De ljusnande ekonomiska utsikterna för nästa år förväntas innebära att konsumtionen återhämtar sig och därmed även livsmedelsindustrin.
– Gällande livsmedelsexporten finns det positivitet i luften och nya initiativ som dock antagligen realiseras först på lång sikt. Förra året sjönk värdet på importen och exporten men i år och följande år förväntas de växa.