Coronapandemin har påskyndat skogsindustrins strukturomvandling. Papperstillverkningen minskar och kartong blir nästa år den viktigaste exportprodukten i värde mätt. Avverkningarna väntas öka något nästa år, särskilt i privata skogar.
Både Naturresursinstitutet och Pellervo ekonomisk forskning (PTT) publicerade sina prognoser för skogsindustrin 2020 och 2021 i början av månaden. Analyserna pekar åt samma håll, även om det finns variationer i siffrorna.
Till exempel är Naturresursinstitutets siffror negativare gällande pappersexporten än PTT:s. Naturresursinstitutet spår att pappersproduktionen i Finland minskar med nästan 40 procent 2020-2021 jämfört med 2019. Exportpriset för papper väntas sjunka både i år och nästa år.
– Vi tror att den ekonomiska återhämtningen får fart redan nästa år och kommer att stöda efterfrågan på grafiska papper, kontrar Paula Horne, PTT.
Upp för kartong, ner för papper
Efterfrågan på tryckpapper och skrivpapper har minskat under en längre tid och sjunkit drastiskt i år.
– Papperstillverkningen i Uleåborg och Jämsä står för ungefär en tredjedel av hela den inhemska tillverkningen av grafiska papper. I och med nedläggningarna minskar pappersproduktionens överkapacitet, säger Marjo Maidell, PTT.
Coronapandemin ökade i våras efterfrågan på kartong när näthandeln ökade och därmed även behovet av förpackningsmaterial. Produktions- och exportvolymerna 2020 väntas ändå bli något mindre än 2019.
Minskningen beror främst på arbetsmarknadskonflikterna i vintras. Stora Ensos nya kraftlinermaskin kör i gång i Uleåborg i slutet av året, vilket höjer produktionsvolymen av förpackningskartong nästa år, berättar Matleena Kniivilä, Naturresursinstitutet.
– Eftersom kraftliner är billigare än falskartong, kommer kartongexportens värde trots ökad volym att sjunka lite nästa år.
Exportvärdet på kartong kommer i alla fall att gå om papper och därmed blir kartong Finlands viktigaste skogsindustriprodukt värdemässigt, spår både Naturresursinstitutet och PTT.
Överlag ser utsikterna för kartong positiva ut.
– Coronapandemin har ökat efterfrågan särskilt på livsmedelsförpackningar. Eftersom den finländska kartongen är ren, passar den bra för både livsmedels- och medicinförpackningar, säger Maidell.
Global osäkerhet
Priset på massa är för tillfället lågt. Massaproduktionen var rekordhög 2019, vilket förklaras av efterfrågan och genomförda investeringar.
I år sjunker både produktions- och exportmängderna som en följa av den gångna vinterns arbetsmarknadskonflikter och den osäkra marknadssituationen. Efterfrågan på mjukpapper och förpackningsmaterial har bara till en del lappat minskningen av efterfrågan på grafiskt papper.
Nästa år väntas massaexporten öka med fem procent tack vare ökad global efterfrågan, här är utvecklingen i Kina central. Det genomsnittliga priset på exporterad massa väntas gå upp nästa år, men stanna långt under de bästa noteringarna.
Nästa års prognoser omges av många osäkerhetsfaktorer. Förutom coronapandemin påverkas skogsindustrin, särskilt exporten, av bland annat resultatet i USA:s presidentval, handelsrelationerna mellan USA och Kina, Brexit samt staternas, till exempel Kinas och Italiens, ökande skuldsättning och dess inverkan på finanspolitiken.
Importen av råvirke till Finland förväntas vara på samma nivå som i år. I år har importen ökat med 8 procent.
Varken PTT eller Naturresursinstitutet uppskattar att Rysslands kommande exportstopp på barrträd och värdefulla lövträd har större betydelse för Finland, eftersom det mest importeras björkmassaved och flis från Ryssland och det utannonserade exportstoppet inte gäller dessa.
Byggandet varierar från land till land
I år har efterfrågan på timmer stått sig. Däremot har efterfrågan på massaved minskat som en följd av mindre pappers- och massaproduktion.
Trävaruexporten beräknas minska med 12 procent i år. Exporten påverkas också av att utbudet på skadat virke är stort i Europa.
– Gör-det-själv-byggandets popularitet under coronatiden har stött efterfrågan på och exporten av sågvaror. Byggandet i Europa minskade i år, nästa år väntas byggandet öka men vi ser stora skillnader mellan länderna, säger Antti Mutanen, Naturresursinstitutet.
I Finland förväntas byggandet minska.
Mindre avverkningar i år
Naturresursinstitutet räknar med att avverkningsuttaget från privata skogar minskar med 13 procent i år. I statliga och av skogsbolag ägda skogar är minskningen inte lika hög.
Sammanlagt minskar avverkningarna av industrivirke med 12 procent till 56 miljoner kubikmeter. På frågan om skogsindustrin kommer att få tillräckligt med inhemsk råvara svarar Jussi Seppänen, Naturresursinstitutet, att det sannolikt inte blir något problem.
– Virkespriset är svagt på väg uppåt och industrin har uppköpta stämpelposter, som inte kunde avverkas förra vintern.
Trots den jämna utvecklingen av rotpriserna sedan slutet av 2019 kommer årsmedelvärdet för rotpriserna på timmer att sjunka med 2-4 procent i år. Rotpriserna på massaved ligger ungefär på samma nivå som 2019.
Nästa år väntas virkesmarknaden återhämta sig som en följd av uppgången inom trävaruindustrin. Avverkningarna av industrivirke ökar med fyra procent, prognostiserar Naturresursinstitutet.
– Rotpriserna på timmer ökar med 3-4 procent jämfört med i år. Dessutom stiger rotpriserna på massaved med 0-3 procent när produktionen av massa och kartong ökar, berättar Leppänen.
Bruttorotprisinkomsten inom det privata skogsbruket sjunker i år till 1,8 miljarder euro, men totalbeloppet ökar igen nästa år när virkesefterfrågan ökar. Rörelseresultatet i de privata skogarna förväntas minska till 110 euro per hektar 2020. Ökningen i avverkningsuttaget får rörelseresultatet att öka till 120 euro per hektar nästa år.
Prognoserna finns att läsa i sin helhet på Naturresursinstitutets och PTT:s webbsidor.