Effekterna av de ryska exportskatterna på vete och den kommande väderutvecklingen är exempel på några centrala faktorer som påverkar den internationella spannmålshandeln framöver. Detta hörde till budskapen som förmedlades på Viljeilijän Avena Berners virtuella tillställning Vabinaari.
Den globala spannmålshandeln kännetecknas av historiskt höga priser för närvarande. Branschen har sedan slutet av 2020 präglats av klar uppgång – både i fråga om börspriser och de priser som betalas ut till producenter på det nationella planet.
– Både produktionen och konsumtionen av spannmål i hela världen väntas öka under säsongen 2021-2022. De globala spannmålslagren bibehålls på samma nivå eller minskar något, konstaterade Sam Tallberg från Nordic Avena Grain.
Tallberg höll ett i huvudsak veterelaterat föredrag på webbinariet Vabinaari den 9 februari.
Att Ryssland tacklar sin egen överhettade vetemarknad genom att införa exportskatt från mitten av februari – först 25 euro per ton och från mitten av mars 50 euro per ton – inverkar mycket på de internationella vetepriserna.
– För veteexportörer i Ryssland innebär dessa begränsningar förstås en katastrof.
Den aktuella utvecklingen har lett till att mera vete och spannmål från exempelvis Argentina och Australien skickas till världsmarknaden.
– Av centralt intresse är att följa med den fortsatta utvecklingen av världsmarknadspriserna i höst. Osäkerhetsfaktorerna är många. Exempelvis är övervintringen av grödor och prognoserna för den kommande vårsådden av stor betydelse, framhöll Tallberg.
Intensiv kinesisk majsimport fortsätter
Sam Tallberg betonade också att majs- och vetepriserna tenderar att korrelerera. Höjda majspriser brukar i det långa loppet leda till höjd efterfrågan på vete som ersättande gröda.
– Majspriserna har stigit kraftigt på senare tid. En huvudorsak är att Kina har ökat sin majsimport väldigt mycket sedan man fick bukt med den afrikanska svinpesten. I första hand köper kineserna majs från USA. För närvarande syns inget slut på den här trenden.
Apropå vete har Finland en marginell roll i internationella sammanhang.
– I Finland skulle man gynnas av att kunna exportera både vete och korn i större enheter framöver. Men det är inte så lätt att lyckas samla in större mängder effektivt, sade Tallberg.
Havreexport är fortsättningsvis en betydande nisch i spannmåls-Finland även om prisutvecklingen har varit sämre på sistone.
– En marknadsstörare har varit den havre som har exporterats till dumpade priser från Storbritannien i samband med Brexit-processen. Landets skördar har varit stora samtidigt som den egna användningen är begränsad, påpekade Tallberg.
Viktigt att satsa på kvalitetssorter
Jussi Peltonen och Janne Laine från Viljeilijän Avena Berner höll varsitt föredrag kring temat ”Faktorer som bidrar till en bra skörd”.
Jussi Peltonen underströk att det alltid lönar sig att gå in för att välja ut kvalitetssorter och tillräckligt bra utsäde – antingen egna eller inköpta alternativ – inför starten av en ny odlingssäsong.
Enligt statistik från odlingsåret 2020 användes bland annat 66 havresorter, 68 vetesorter och 137 foderkornsorter i Finland.
– Det finns gott om alternativ att välja mellan på marknaden. Samtidigt kan det också konstateras att det råder en tydlig konservatism i fråga om sortval. De sorter som fungerar används ofta under lång tid.
Peltonen betonade i sammanhanget att nya utsädesprodukter på marknaden är mera kvalitativa än föregångarna.
– Att analysera utsädet är aktuellt för spannmålsodlare just nu, tillade han.
Janne Laine listade i sitt föredrag en rad djuprotade grödor som är beaktansvärda odlingsalternativ: olika typer av höstsäd, höstraps, höstrybs och kummin.
Som exempel på alternativ som tål torka nämnde Laine ärt och höstraps. Den senare grödan klarar av vårliga torrperioder effektivt.
– Vid sidan av grundläggande åtgärder kan man dessutom dra nytta av biostimulanter för att förebygga både biotisk och abiotisk stress hos grödor, sade Laine.