Producentorganisationer
behövs för att få fart på
spannmålsexporten

Farmers Grain Export 2.0 projektet hade inte de yttre omständigheterna på sin sida då projektet körde i gång våren 2020. Målet var att främja spannmålsexport som sköts genom odlardrivna aktörer och att utveckla nätverk mellan exportaktörer och odlare. Men den globala coronaepidemin satte käppar i hjulet genast då projektet var på väg att starta.

Meningen var att exportera spannmål som hade ett mervärde jämfört med export av bulkvara. Det handlade bland annat om ekologisk havre och glutenfria spannmålspartier.

– Då coronan slog till försvann snabbt intresset på ekomarknaden och det var också problem med de glutenfria partierna, säger Jukka Peltola som var projektledare.

I och med coronan blev det också svårt att rent praktiskt arrangera spannmålsfrakterna. Det var meningen att frakta havre i containrar till Asien och södra Europa, men det blev svårt att få tag i tomma containrar.

Fraktfartygen började också köra med mycket glesare intervall, vilket gjorde att transporttiden med båt från Finland till Sydeuropa fördubblades från två till fyra veckor. På samma sätt ökade transporttiden till Kina från 6 till 12 veckor.

Ändå en öppning

– Trots alla utmaningar fick vi ändå en öppning i exporten av livsmedelshavre till Kina. Hösten 2021 fick vi i väg ett provparti på fyra containrar till en kinesisk kund, berättar Jukka Peltola.

Förutom spannmålsexport gjordes också en öppning i exporten av oljeväxter till Mellaneuropa då några containrar med raps åkte i väg från Nagu i december 2020.

Exporten sköttes via det nätverk som byggdes upp under det första Farmers Grain Export-projektet. Totalt exporterades 2.500 ton spannmål inom ramen för projektet i form av olika specialpartier.

Pandemins verkningar märktes tydligt. Konkurrensen på de europeiska marknaderna för specialspannmål ökade och spannmålsförädlarna gick över till billigare råvaror på grund av det svåra ekonomiska läget.

En utmaning för projektet var att få spannmålsodlarna att binda sig till de planerade leveranserna. Meningen var att genomföra tre till volymen större exportaffärer.

Hösten 2020 gjordes ett konkurrenskraftigt avtal på 3.000-5.000 ton fodervete med en dansk köpare. Men det gick inte att få ihop en större mängd fodervete än 2.000 ton, så affären gick i stöpet.

Under våren 2021 gjordes också två försök att få ihop havre till en exportleverans på 2.000-3.000 ton, men inte heller de leveranserna blev av på grund av ett svagt intresse bland odlarna.

Med tanke på lönsamheten i spannmålssektorn är exportbefrämjande åtgärder viktiga. I medeltal måste ungefär 25 procent av Finlands spannmålsskörd exporteras för att den inhemska marknaden skall hållas i balans.

Detta inverkar direkt på prisbildningen för finländskt spannmål i relation till världsmarknadspriset.

Odlarträffar på distans

Ett annat syfte med projektet var att föra samman spannmålsodlare, aktörer som håller på med spannmålsexport och forskare. På grund av pandemin hölls de flesta odlarträffarna på distans som webinarier.

Förutom de egna aktiviteterna gjordes också samarbete med det svenskspråkiga projektet Greppa Marknaden som skötts av Svenska lantbrukssällskapens förbund.

– Det skulle nog ha varit bättre att träffas ansikte mot ansikte. Det är en rätt stor sak för en odlare att gå med i ett exportprojekt, så det skulle ha behövts fysiska möten för att komma överens om sakerna, konstaterar Jukka Peltola.

Producentorganisationer nästa

Det är nu på gång en fortsättning på Farmers Grain projektet. Målet är att försöka skapa 2-3 producentorganisationer för spannmålsodlare som kunde samarbeta tätare kring gemensam försäljning.

– Om vi vill ha förhandlingskraft då försäljningsavtal skall göras upp, eller för att få ihop större spannmålsmängder till export så behövs ett mera fast samarbete mellan odlarna än vad vi hittills haft. Samarbete gör det också lättare att uppfylla kvalitetskraven som köparna har.

Det nya projektet kommer bland annat att hjälpa till med att utarbeta modellstadgar för producentorganisationerna och att försöka hitta startfinansiering.

Farmers Grain Export 2.0 projektet genomfördes av SLC i tätt samarbete med MTK. Som projektledare fungerade Jukka Peltola. Dessutom arbetade Bjarne Westerlund från SLC Nyland i projektet och hade ansvar för att arrangera svenskspråkiga informationstillfällen.