Ptt Mjolk
Prismarginalerna i procent för konsumentpriset på mjölk. Grafik:PTT
Jordbruk Marknad

Producenternas och handelns del av konsumentpriset har minskat

Producenternas och handelns reella andel av livsmedelspriset har sjunkit i förhållande till industrins andel, visar en färsk undersökning gjord av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och Naturresursinstitutet Luke.

Johannes Piipponen, jordbruksekonom vid PTT, konstaterade att konsumentprisernas sänkning måste beaktas när resultaten tolkas. Konsumentpriserna sjönk under 2012-2016 som statistiken baserar sig på, men trots det lyckades industrin hålla sin euromässiga andel så gott som konstant.

– Om en vetelängd kostade en euro 2012 så hade en jämn uppdelning gett 25 cent för alla parter. 2016 gav vetelängden bara gett 80 cent att dela på.

Trots det har industrin enligt exemplet ovan behållit sina 25 cent av priset, vilket lämnar ännu mindre i potten för de andra.

– Här har handeln förlorat mest. Också producentpriserna har sjunkit, men handeln har gett upp den största delen av sitt täckningsbidrag jämfört med utgångsläget.

Enligt forskningsprofessor Jyrki Niemi från Luke tyder det på att handeln sänkt konsumentpriserna också genom att ge upp en del av sitt täckningsbidrag.

Enligt Piipponen och Niemi är konsumenterna vinnarna, eftersom hela livsmedelskedjan förlorar på att kassaflödet minskar. Även staten förlorar skatteintäkter när priserna sjunker, trots att momsen på mat höjdes från 12 till 14 procent 2013.

Ptt
Johannes Piipponen, jordbruksekonom vid PTT, har varit med och gjort undersökningen som visar att industrin får en större andel av konsumentpriset på mat än vad handeln gör.

Lika för kött, mjölk och spannmål

I undersökningen har prismarginalernas utveckling undersökts för mjölk-, kött och spannmålssektorn. Producenternas andel av marginalen har enligt resultaten minskat något förutom inom mjölksektorn, men inkomsterna har sjunkit inom alla inriktningar.

För köttsektorns del har man i statistiken endast fått med prisinformation från tio företag och bara för de värdefullaste köttdelarna. Därför kan resultaten inte överföras på hela köttsektorn, säger Piipponen.

– Men det vi ser är att handeln har prutat på sin marginal, medan industrins andel ökat utom för fjäderfäsektorn.

Primärproducenternas andel ser ut att ha stigit något inom svinsektorn, men det gäller igen bara filéer och dyrare köttprodukter.

Inom mjölksektorn har konsumentpriserna inte sjunkit nämnvärt. Producentpriset baserar sig på fett- och proteinhalt vilket gör att priset varierar.

– Industrins andel av konsumentpriset har stigit inom alla grupper av mjölkprodukter vi undersökt och handelns sjunkit.

För spannmålens del har man sett på mjöl och flingor, bröd samt bakverk. Ju mera förädlad en produkt är, desto lägre blir mängden spannmål i förhållande till andra ingredienser.

– Därför är producentens andel väldigt liten i dessa produktgrupper. Men samma trend kan ses här, det vill säga att industrin tar mera än handeln. Priserna är låga och konkurrensen hård.

Statistiken visar att handeln ibland säljer produkter som bröd och smör på förlust, men enligt Niemi kompenseras det med stora försäljningsvolymer i andra produktklasser.

Ptt Matpris
Prisutvecklingen för livsmedel i Finland. Grafik: PTT

Mera genomskinlighet efterlyses

På plats under tillfället fanns representanter från handel, industri och primärproduktion. Heli Tammivuori, VD för Livsmedelsindustriförbundet ETL, ansåg att samplet var för litet och materialet för gammalt.

– Säkert såg situationen ut så där för just de här produkterna hösten 2016, men resultaten säger ingenting om dagens läge.

Uppgifter om till exempel import, konkurrenssituation och handelns egna private label-märken skulle enligt Tammivuori ha gett en bättre bild av hur marknaden fungerar.

Piipponen höll med om att rapporten skulle må bra av nyare siffror, men att sådana inte går att få tag på. Kari Luoto, VD för Daglivaruhandeln rf, konstaterade att reglerna är mycket strikta gällande överlåtande av information, och att det kunde vara på sin plats att se över lagstiftningen för att möjliggöra en noggrannare uppföljning av marknaden.

Även Johan Åberg, chef för MTK:s jordbrukslinje, efterlyste mera genomskinlighet.

– Från EU-kommissionen har man fört fram att mera genomskinlighet behövs inom livsmedelsbranschen och att konsumenterna ska veta vad de betalar för. Att vara tvungen att se två och ett halvt år bakåt i tiden känns väldigt stelt med mängden data och teknik vi har att tillgå.

Jyrki Niemi hoppades också att man så småningom kan gå över till mera kontinuerlig uppföljning av hur marknaden fungerar.

Undersökningen är en del av forskningsprojektet ”Matmarknadens föränderliga struktur och konkurrensens funktion”, som finansieras av Gårdsbrukets utvecklingsfond. Inom projektet undersöker Luke, Konsumentforskningscentralen vid Helsingfors universitet och PTT livsmedelsmarknadens struktur, funktion och konkurrenssituation.