Denna vecka försöker EU:s medlemsländer igen en gång fila på en kompromiss om nästa långtidsbudget, men meningarna går starkt isär. Beredningen vill skära i anslagen till jordbruket men parlamentet, Frankrike och de östeuropeiska länderna går emot.
EU-rådets ordförande, belgiern Charles Michel, har lagt fram ett nytt kompromissförslag med förhoppningen att luckra upp de fastlåsta positionerna. Åtminstone på förhand betecknades chanserna som små.
Senaste höst presenterade det dåvarande ordförandelandet Finland ett kompromissförslag med en avgiftsnivå som motsvarande 1,07 procent av medlemsländernas samlade BNI. Det klarade inte ribban.
Nu kommer Michel med ett förnyat förslag som bygger på 1,074 procent för de följande sju åren. Iögonenfallande är att förslaget kännbart skulle sänka EU:s utgifter för jordbruket. Detta har förorsakat kritik redan på förhand.
EU-parlamentet kräver såsom tidigare en bas som bygger på 1,3 procent av BNI. Parlamentet vill också bibehålla eller till och med stärka jordbrukets anslag. Kommissionen föreslår 1,114 procent av BNI.
Delade utgångspunkter
Det är utgångspunkten för förhandlingarna. I centrum står de fyra medlemsländerna Österrike, Sverige, Danmark och Nederländerna, som inte vill betala mer än en procent av BNI. De anser att EU-budgeten inte får svälla ut som en följd av brexit.
Också Tyskland hör i princip till samma grupp. Nu har Tysklands förbundskansler Angela Merkel i varje fall signalerat en viss flexibilitet för finansieringen, förutsatt att anslagen för innovation och migration breddas.
I gengäld förutsätter Merkel motsvarande nedskärningar i jordbruksbudgeten. Det vore en svår ekvation för Frankrike och president Emmanuel Macron. Macron har iklätt sig ett slags medlingsroll mellan väst och öst.
Sjutton länder i Öst- och Sydeuropa har gått samman in en grupp som kallar sig ”sammanhållningens vänner”. Länderna med Ungern, Polen och Tjeckien i spetsen, vägrar att pruta på sina sammanhållningsstöd.
Frankrike hör inte till den aktuella gruppen, men president Macron förhåller sig kritisk till de sparsamma medlemsländerna i 1,0-procentklubben. Under säkerhetskonferensen i München förra veckan argumenterade Macron för en kompromiss i budgetfrågan.
Enligt Macron borde EU bygga sin långtidsbudget på en bas som motsvarar 1,06 eller 1,07 procent av BNI, alltså rätt nära det finländska förslaget. Det ligger ännu en bit från Angela Merkels målsättningar.
Paris och Berlin måste förhandla
Många befarar en splittring i den viktiga axeln mellan Paris och Berlin i tvisten om jordbruksbudgeten. De franska bönderna är av tradition starkt beroende av jordbruksstöden från Bryssel. Nästa långtidsbudget är inget undantag.
Som exempel kan nämnas att Frankrike år 2018 kunde lyfta omkring nio miljarder euro ur EU:s jordbruksfonder. Tysklands nedskärningskrav går stick i stäv med målsättningarna i Élyséepalatset i Paris.
Tunga franska politiker uppges redan ha slagit larm. Nedskärningar i denna storleksordning betecknas som fullkomligt oacceptabla. Tyskland och Frankrike måste därför finna en gemensam lösning för att få igång processen.
Inkommande veckoslut öppnar president Macron den stora jordbruksmässan Salon International de l`Agriculture i Paris. På tröskeln till den ceremonin vore det oklokt av presidenten att gå med på kompromisser som försämrar stödet till Frankrikes bönder.
EU:s budgetkommissionär Johannes Hahn har skyndat på en snabb och effektiv process för att närma parterna i tvisten om långtidsbudgeten. Inför veckans toppmöte uppmanade han politikerna till ett ”statsmannamässigt” handlande.
Oddsen för ett samförstånd betecknades inte som stora inför rådsmötet. Ifall medlemsländerna inte enas om Charles Michels förslag, uppskjuts beslutet sannolikt ända till hösten, då Tyskland tar över EU-värdskapet.