Vmote14 Apr24 Ct
Meira-Pia Lohiluoma, vd för ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, efterlyste på ÖSP:s vårmöte en gemensam framtidsdiskussion. Jordbruket i Österbotten står på stadig grund, men fortsatt samarbete behövs med siktet inställt på framtiden, säger hon.
SLC

ProAgria betonar vikten av
framtidstro – trots tufft läge

Trots utmaningarna är det viktigt att det österbottniska jordbruket andas framtidstro. Genom samarbete – som alltid varit starkt i Österbotten – kan utvecklingen fortsätta. Det sa Meira-Pia Lohiluoma på ÖSP:s vårmöte.

I år firar ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap 120 år. En organisation som genom sin rådgivning varit starkt med och påverkat hur jordbruket i landskapet ser ut i dag.

– Jag är övertygad om att vår organisation även i framtiden kommer att ha en avgörande roll i utveckligen av jordbruket i Österbotten. Finns det en framtid för jordbruket i Finland, så finns vårt landskap med som ett starkt område, säger Meira-Pia Lohiluoma, vd för ProAgria ÖSL.

Hon var på plats i Vörå i måndags på ÖSP:s vårmöte och berättade om ÖSL:s verksamhet, som är mycket bred. Jordbrukarna har tillgång till ett mycket starkt stöd i form av rådgivning, som riktar sig till i stort sett alla sektorer.

– Vår mission är att ÖSL utvecklar landsbygdsföretagen genom rådgivning, utbildning och utveckling. Visionen är att vara jordbrukarnas viktigaste samarbetspartner. Vi har en lång väg att gå, men varje dag arbetar vi för att nå det målet, konstaterar hon.

Vill ha bred framtidsdiskussion

Förutom att berätta om verksamheten efterlyste Lohiluoma bredare diskussion om framtiden. Framtiden är något som alla bör diskutera och i sitt anförande listade hon flera viktiga saker.

– Det som jag har högst på listan är framtidstro. Den behövs trots utmaningarna, för vi är alla en del av framtiden. Vi behöver lyfta i stället för att trycka ner varandra och glädjas när nån gör bra ifrån sig. Vi behöver fler fina berättelser som kan förmedlas vidare till konsumenter, barn och unga, säger hon.

Det behövs med andra ord en positivare ton från producenterna, anser hon.

– Hur lockar vi dagens unga att vilja bli framtidens matproducent? Vilka berättelser förmedlar vi i dag? frågar hon sig.

Med siktet inställt på framtiden, lyfter Lohiluoma fram samarbete som mycket viktigt. Att rådgivningen, producentorganisationerna och jordbrukarna samarbetar är av största vikt.

– Ensamma är vi svaga och det är genom att förena krafterna som vi utvecklar jordbruket. Jag tycker samarbetet fungerar bra i Österbotten och det syns också på att jordbruket är starkt i vårt landskap.

Men något hon gärna ser mer av är ett aktivare ledarskap på gårdarna. Det är ett måste i dag och tangerar också den ekonomiska planeringen på gårdsnivå.

– Vi måste våga prata mera om pengar. Behovet av ekonomiska kalkyler är stort och det behövs framförhållning. Jag blir ofta förvånad hur sent ute många är som står i beråd att göra stora investeringar. En god planering är grunden för en fungerande verksamhet och betydelsen av ledarskap ökar.

För fram jordbrukets perspektiv

En annan sak som hon ser som viktig i framtidsdiskussionen är klimatet. Här måste jordbrukssektorn ta en aktivare roll om den rådande diskussionen.

– Vi är alla trötta på hur jordbruket behandlas i media, men vem berättar om vårt perspektiv? Vi kan inte ta för givet att allmänheten har kunskapen och det som den hör är långt från vår verklighet, säger hon.

Och fortsätter:

– Men det ni som har verktygen som i praktiken kan öka kolbindningen och göra en insats för att minska klimatutsläppen. Samtidigt måste vi också vara beredda på att anpassa oss till de krav som samhället ställer och samtidigt ska det ge klirr i kassan.

Lohiluoma tangerade en rad andra ämnen som beredskap och artificiell intelligens. Men det viktiga är att jordbruket har ett helhetsperspektiv med blickarna vända mot framtiden.

– Vi bör alla se verksamheten på gården som en helhet. Allt från markstruktur till investeringar hänger ihop och det här är något vi bör prata mer om tillsammans. Lämna inte ensam med dina frågor, säger hon.

En naturlig part i samarbetet rådgivningsorganisationerna inom ProAgria.

– Vi är medvetna om att kostnaden för våra tjänster kan kännas hög för en del. Men alla de 50.000 timmar våra 35 anställda arbetar sätter ner på rådgivning är välinvestesterade i den österbottniska primärproduktionen.

Läs också:
Långgård: Handeln tar inte ansvar för inhemsk livsmedelsproduktion
ÖSP efterlyser en bättre fungerande livsmedelsmarknad
Oklarheter med vissa förordningar dryftades på ÖSP:s vårmöte
Eklund och Westbergs Handelsträdgård premierades på ÖSP:s vårmöte